- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Gustavsson: Senaste anordning för ångreservhållning vid Värtaelektricitetsverket - Några data om ångomformning vid Köpenhamns elektricitetsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 18. Kolpannan.



Elektrizitätswerken.) Oljepannan lämnar ca 690 kg
ånga per m2 pannrumsgolvyta och timme samt ca
15 ton ånga per m eldstadsbredd och timme.

Desssutom torde böra framhållas verkningsgraden,
som ju är mycket hög inom pannans hela
belastningsområde, samt den korta tid, som erfordras för
upptagning av tryck och maximalbelastning.

Beträffande tiden för upptagning av tryck och
belastning samt utrymmesbehovet i m3 per ton ånga
torde hittills så goda resultat knappast erhållits med
någon panna för stationär drift. Som undantag bör
kanske nämnas Brown Boveris Veloxpanna, vilken
dock ännu icke torde hava utförts för så hög effekt.

Vid den i år av Jönköpings mekaniska verkstad
ytterligare beställda oljepannan hava vi anledning
att i en del avseenden vänta oss ännu något bättre
resultat.

Kolpannan.

Beträffande denna panna gäller i de flesta avseenden
vad som sagts angående oljepannan. Verkningsgraden
är ju icke så hög, men kan ändock anses för god.

Exkl. sugfläktsanläggningen, som vid denna panna
är placerad utomhus, men inkl. förut befintlig
kolficka uppgår byggnadsvolymen till ca 31 m3 per ton
ånga, i vilken siffra utrymmet för kolfickan uppgår
till ca 6 m3. Per m2 pannrumsgolvyta erhålles vid
maximal belastning, kol- och oljeeldning tillsammans,
550 kg ånga per m2 samt per m eldstadsbredd 10,9
ton ånga per timme. Med enbart koleldning erhålles
resp. 370 kg per m2 och 7,2 ton per m och timme.
Fig. 18 visar kolpannan i färdigt skick samt fig. 19
båda pannorna.

illustration placeholder

Fig. 19. Kolpannan och oljepannan.



Vid kortvarig drift bör denna panna utan att taga
skada kunna drivas upp i en toppbelastning på 60
ton per timme eller något däröver, om
fläktanläggningen dimensioneras därför.

Beträffande dessa båda pannor torde man som
slutomdöme kunna säga, att de goda resultaten
uppnåtts till stor del tack vare det goda samarbete
mellan leverantör och köpare, som varit rådande
hela den tid, under vilken pannorna kommit till
stånd, ävensom det intresserade arbete samtliga
nedlagt, som haft att göra med pannornas inkörning
och provning. Pannorna uppfylla samtliga för
desamma lämnade garantier, i de flesta avseenden med
riklig marginal. Leverantören har under året fått
beställning på ytterligare två pannor med endast
mycket obetydliga ändringar i specifikationerna.

Med denna panntyp, som vid tidpunkten för
beställningen såg ut att hava slagit igenom, har här i
en del avseenden åstadkommits resultat, som tidigare
knappast erhållits med någon panna för stationär drift.

Hela ombyggnaden.

På den plats i ångkraftverket, där tidigare var
installerad en ångeffekt på ca 20 000 kW erhålles efter
slutförd ombyggnad ca 5 gånger så stor effekt som
förut, förutom den tidigare nämnda
momentanreserven på ca 15 000 kW.

Anläggningskostnaderna för mereffekten utöver
tidigare installerad effekt uppgå på ångsidan t. o. m.
ångturbingeneratorerna, inkl. kostnader för
byggnadsändringar, icke till 100 kr. per kW, räknat på
maximaleffekten.

NÅGRA DATA OM ÅNGOMFORMNING
VID KÖPENHAMNS ELEKTRICITETSVERK.


Vid den nybyggda ångkraftcentralen i Köpenhamn
lämna pannorna överhettad ånga av ca 450° och 25 atö.
Denna ånga användes bl. a. även för drift av ett äldre
turbinaggregat om 65 000 kW. Då turbinerna i denna grupp
icke äro byggda för högre ångtemperatur än ca 400°,
måste ångan hit avkylas till denna temperatur. Detta
sker medelst två ångomformare i parallelledningar,
vardera med kapacitet av 150 000 kg per tim. och av vilka
den ena normalt utgör reserv för den andra. Elektricitetsverket
levererar dessutom ånga till Köpenhamns nya
slakthus, vilken ånga avkyles till 300° medelst två
andra ångomformare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:27:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933m/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free