- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - Rudolf A. Furrer: M/S "Mythen"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT
21 JAN. 1933
Djupgående till överkant köl, i
lastat läge ................... 1?0 m
Deplacementets fyllighetsgrad (<J) 0,40
Vattenlinjens koefficient (a) ..... 0,65
Nollspantets " (p) ..... 0,70
Prismatisk " (^) ..... 0,;57
Deplacement i lastat läge ..... 49,3, ton
Metacenterhöjd " lätt " ..... 0,85 m
" " lastat " ..... 0,54 m
Maskinstyrka (två motorer om 150
ahk vardera) ................. 300 ahk
Normal fart .................... 24,5 km/tim.
Största " i lastat läge ........ 27 km/tim.
" " " lätt " ........ 29 km/tim.
Antal sittplatser i förliga salongen 42
" " midskepps ...... 30
" " i aktre salongen 48
" " på akterdäcket... 30
" ståplatser................ 50
Totalt passagerarantal .......... 200
Bränsleförråd i tankarna ........ 3100 kg.
Sistnämnda bränslemängd är tillräcklig för en veckas drift med 33 % reserv och 24,;5 km/tim medelhastighet.
Sedan båtens storlek och form, motorstyrkan och bränsleförrådet fastställts, kunde den egentliga viktsberäkningen genomföras. Fullastdeplacementet skulle under inga omständigheter få överskrida 50 ton. 200 passagerare, om 75 kg var, väga 15 ton, bränsleförrådet 3,1 ton. Vikten av motorer, skrov, överbyggnader och inredning måste således begränsas till ca 31 ton, varför avsevärda besparingar måste göras, vilka dock under inga omständigheter finge ske på bekostnad av båtens säkerhet. Denna skulle tvärtom göras större än hos våra andra båtar. Tjock -1 kärna hos skrovets konstruktiva huvudelement, plåtar, spant, vagare etc., voro på förhand givna. Ingenting kunde här reduceras. En hel del onödig vikt inbygges dock i ett vanligt skrov, vilken icke är erforderlig för styrkans skull men behövs för sammanhållningen av de olika byggnadsdelarna, då dessa nitas tillsammans.
Vid en svetsad skr öv konstruktion kan däremot överlappar och skarv-
plåtar mellan angränsande plåtar utelämnas, likaledes de profilflänsar, som blott behövas för förbindelsen av järnskelettets delar sins emellan och med plåtarna. Spanten kunna vara av plattjärn. Vebspant, bottenstockar, kölsvin, vagare, balk-knän m. m. kunna fastsvetsas direkt utan användning av vinklar som mellanförband. Hylsor för propelleraxlar och roderhjärtstock liksom ock axelstöden kunna in- eller påsvetsas utan hjälp av stål-gjutna delar som mellanled. I schweiziska post- och järnvägsdepartementets bestämmelser namnes ingenting om svetsning. Det var icke så lätt att övertyga myndigheterna om, att svetsade förbindningar voro lika motståndskraftiga eller t. o. m. bättre än nitade. Då man slutligen kommit så långt, att elektrisk svetsning tilläts för denna båts järnkonstruktion, måste förhandlingarna återupptagas, enär vi höllo fast vid att bitsvetsning (Heftschweissung) vore tillräckligt för alla förband, som icke skulle vara vattentäta. Efter jämförande försök mellan nitade och svetsade prov, som utfördes vid EIDG. TECH. HOCH-SCHULE i Ztirich, erhölls till slut medgivande att få utföra svetsningen så, som vi själva ansett lämpligt.
Härmed var dock ännu ej allt klart för båtens svetsning. Skrovet var över 30 m långt och 5 m brett. Vid ett så stort föremål måste man räkna med utböjningar och vridningar till följd av krympningar under svetsningen. Men även dessa svårigheter övervunnos.
Några påpekanden angående skrovets konstruktion skola nu göras (jfr f ig. 4 och 5). Plåtarna äro 3-4,5 mm tjocka, kölen 130 X 16 mm, spanten 60 X 5 och 60 X 4 mm plattjärn, bottenstockar och vagare 4-5 mm tjocka plåtar eller plattjärn. Skrovet indelas medelst sju vattentäta skott i åtta avdelningar. I lastat läge flyter båten, om två angränsande rum vattenfyllas. Alla rummen äro tillgängliga genom luckor i däcket, undantagandes nr 3, som står i förbindelse med nr 4 genom en vattentät dörr. Vid vardera av skotten nr l och 4 har en recess anordnats, emedan tillträdesluckorna placerats utanför den aktre salongen. Bränslecisternerna hava fästs vid skotten nr 3 och 4 samt 5 och 6.
Fig. 5. Spant och skott i förskeppet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free