- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Rudolf A. Furrer: M/S "Mythen" - Karl Ringdahl: Svetsningen och klassificeringssällskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 APRIL 1933
SKEPPSBYGGNADSKONST
700 per min., frånkopplas då och börjar ej fungera på nytt, förrän 1400 v./min uppnåtts. Farten ändras genom två horisontala armar, med vilka motorerna tillföras mer eller mindre bränsle. Inblås-ningsluften regleras automatiskt i förhållande till varvtalet upp till maximi-trycket 80 atm. Sedan vi en stund med lastat fartyg kört med en fart av 27 km/tim, dvs. med ett motorvarvtal av 1300 per min., tills vi tagit in en
försening i början, minskas farten till 24 km/tim. Motorerna gå då med l 100 v./min. - Plötsligt, något som sällan inträffar, kommer en läktare tvärs för bogen på oss. Kaptenen, som är på sin plats, fattar tag i alla fyra manöver armarna på en gång och för dem hastigt tillbaka och skjuter ned bränslearmama. Propellrarna arbeta då för fullt back. Båten stoppar efter 30 m, dvs. på en skepps-lärigd och olyckan är avvärjd. - Under provet, som gjordes under tillsyn av departementets inspektörer, kastade en av dessa även ut en livboj utropande: "Man över bord." Båten var fullt lastad och hade
Fig. 20. Akterskeppot.
Fig. 27. Förskeppet med styrhytten.
Fig. 28 och 29. Interiör av styrhytten och M/S "Mythen" på Vierwaldstätter-sjön.
en fart av 24 km/tim. Efter 50 sekunder var bojen upptagen ombord igen.
Under tiden hava vi kommit rätt så långt ut på sjön. Ktissnachterbukten (se f ig. 2) hava vi lämnat om babord och Alpnachersjön om styrbord. Vi skola lägga till vid Weggis, Vitznau och Brunnen samt styra sedan mot Fliielen. Där gå vi i land och taga en tur över fjällen, komma ned förbi Sarnen, gå åter ombord i Alpnachstad och fara därifrån tillbaka till Luzern.
SVETSNINGEN OCH KLASSIFICERINGSSÄLLSKAPEN.1
Av civilingenjör KARL RINGDAHL, Malmö.
Under decennier hava de nitade handelsfartygens struktur utkristalliserats. De empiriska erfarenheterna ha kompletterats med ökad användning av genomgående hållfasthetsberäkningar, vilket har gjort, att de olika klassificermgssällskapens bestämmelser alltmer ha närmat sig varandra. Visserligen hava nya konstruktionsprinciper dykt upp, men de hava snabbt kommit in i bestämda former.
Svetsningen var från början en reparationsmetod, men kom som sådan ganska snart i kontakt med klassificeringssällskapen. Med undantag för några mindre ångpannesvetsningar torde detta första gången ha skett 1906, då ESAB utförde en del på-svetsningar på nedslitna mellanaxlar. Från att hava
i Sammandrag- av föredrag’, hållet vid Svenska teknolog-föreningens avdelning- för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 26 november 1932.
varit en reparationsmetod börjar svetsningen alltmer vinna terräng även inom nykonstruktion. Genombrottet kan man anse började strax efter kriget.
Man kan inte undgå att lägga märke till att det finns en viss likhet mellan den nuvarande övergången och den som förefanns, när järnfartygen började undantränga träfartygen. De tidigare järnfartygen voro starkt påverkade av träfartygens byggnadssätt. Jag behöver blott påpeka spantavståndet, som först följde träfartygens, men sedan undan för undan ökats. Ett annat exempel är plattjärnskölen, som ju snart är praktiskt taget försvunnen. Här tog man endast så småningom ut fördelarna av det nya materialet eller, om man rså vill kalla det, metoden.
Så ock med svetsningen. De första delvis svetsade eller helsvetsade fartygen hade samma struktur som de nitade. "Nitflänsen" fanns ännu kvar. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free