- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Karl Ringdahl: Svetsningen och klassificeringssällskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 APRIL 1933
SKEPPSBYGGNADSKONST
25
man till viss utsträckning kan reda sig med sönderskurna DIP-balkar. T-järn lämpliga för stag etc. kunna sällan fås i för svetsningen lämpliga dimensioner. Vi önska ett tunt liv och en tjock f läns. Detsamma gäller ock I-balkar. Dessa äro mycket användbara, om man delar det i två delar. I U. S. A. finnas mycket lämpliga sådana med tunt liv och tjock fläns. Det är de s. k. "junior beams", vilka i stor utsträckning användas i de sex jagare, som nu byggas i U. S. A.
4. Nödvändigheten av att bygga ganska stora sektioner färdiga före inmonteringen i fartyget. För att minska på den s. k. underupp- och vertikalsvetsningen, som är besvärligare och tar längre tid än den horisontella, försöker man att i största möjliga utsträckning svetsa horisontellt, och för att vara oberoende av vädret så mycket som möjligt under tak. Detta gör, att man vid svetsat skeppsbyggen i största möjliga omfattning söker att bygga ganska stora enheter färdiga och försöker nedbringa svetsningen på bädden till det minsta möjliga. Detta är emellertid ej något, som är säreget för svetsningen, ty tendensen har börjat bli densamma med nitade fartyg. Jag vill blott peka på de större varvens benägenhet att helt färdignita skott, akter, däckshus etc. och sedan montera dem på fartyget.
5. Svårigheten att på ett enkelt sätt kontrollera svetsen i fartyget. Ännu finnes ingen fullkomlig metod för provning av svetsar i fartygsbyggen. Röntgenmetoden, fältmätnings- och motståndsmetoderna etc. hava ej praktiskt utarbetats, så att de lämpa sig för skeppsbyggeriet, och det kommer nog att dröja ganska länge, innan så blir fallet. Man är till största delen hänvisad till en okulärbesikt-ning av svetsarna. Emellertid har det i praktiken visat sig, att denna metod är mycket pålitlig. En svetsningsförman, som känner sina svetsare, kan i de flesta fall på ytan upptäcka eventuellt slarv. Vidare finnas stickprovningsmetoder, såsom uppmejs-ling av svetsen och okulär besiktning, samt SCHMUCK-LERS metod, vilken innebär en konisk urfräsning i svetsen, som sedan etsas och besiktigas. En mycket använd metod är att låta svetsaren utföra ett prov, och om då anses nödvändigt låta honom upprepa detta prov under arbetets gång. I detta sammanhang kan nämnas, att en del amerikanska varv självmant låter prova >sina svetsare varje halvår.
6. Svårigheten att få yrkesskickliga svetsare. För närvarande råder ganska stor brist på yrkesskickliga svetsare. I Tyskland och Amerika, i synnerhet i Amerika, nar man sökt avhjälpa detta genom att varven själva inrätta svetsningsskolor, som få genomgås av unga vakna arbetare. Emellertid är det ej sagt, att varje ung vaken arbetare kan utbildas till svetsare. Det speciella handlaget gör, att utbildningen till svetsare har en viss likhet med t. e. utbildningen av en pianospelare. Emellertid kommer denna brist att avhjälpas dels genom de nu nämnda åtgärderna av firmorna själva och dels på grund av den utbildning, som verkställes av firmor, som sälja elektroder och svetsningsmaskiner (här i Sverige sker sådan utbildning regelbundet vid ESAB) och vidare genom den utbildning, som ges i statliga eller kommunala yrkesskolor.
Jag skall nu övergå till att tala om, hur klassi-
Fig. 3.
ficeringssällskapens bestämmelser hava utvecklats. För tids vinnande kommer jag endast att hålla mig till det äldsta, nämligen Engelska Lloyd.
Som jag redan nämnt, kom Elektriska svetsnings a.-b. på ett tidigt stadium i kontakt med Lloyd’s i samband med reparationer av fartygsmaskiner. ESAB anhöll om Lloyd’s sanktion och påvisade, att den ena reparationen efter den andra bevisade metodens tillförlitlighet. Så småningom hade Lloyd’s kommit så långt, att de 1919 utgåvo "Tentative Regulations and Tests to be complied with by all systems of electric welding for which the approval of the Committee of Lloyd’s Register of Shipping is desired". Enligt detta kallade man olika svetsningsförfaranden för system, och systemet såsom sådant godkändes. Fordringarna då voro bl. a. en kemisk analys av metallen i elektroden och en kemisk analys av svetsen, mikroskopiska fotografier i 100 gångers förstoring, dragprov av olika tjocka plåtar, varvid av dragprovet fordrades 90 % hållfasthet. Vidare fordrades ett sträckprov på 20 tums bredd för provning i 300 tons maskin och vidare försök för utrönande av elasticitetsmodulen hos det deponerade svetsmaterialet. Denna sistnämnda bestämmelse anser jag visa en hel del förutseende och förståelse för svetsningen i skepp sbyggeriet. Utmattningsprov fordrades vidare, vilket ju också är på sin plats här. Likaså fordrades ett slagprov. Man kan säga, att samtliga fordringar voro inom rimlighetens gräns för en förstklassig klädd elektrod. I ESAB:s engelska katalog 1932 återfinner man på sidan 61 de prov, som på den tiden behövde utföras. För att reservera sig mot att systemet såldes till firmor, som ej gjorde kompetent användning av detsamma, bifogades en paragraf, som sade, att kommittén i varje särskilt fall kunde fordra extra försök. Ar 1922 stadfästes dessa bestämmelser såsom Notice Nr 1373. Däri meddelades också, vilka förband, som kunde anses som sekundära, och vilka man fick svetsa bäst man gitte. För alla andra förband - vi kunna kalla dem styrkeförband - fordrades ett godkänt system. Vid denna tid hade utom Kjellbergs "system" fyra engelska "system" hunnit godkännas. Bestämmelserna voro i huvudsak lika med de preliminära föreskrifterna. Notice Nr 1373 ägde giltighet till 1932, då den ersattes med Notice Nr 1587. Vi hava då kommit fram till de bestämmelser, som gälla i dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free