- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Karl Ringdahl: Svetsningen och klassificeringssällskapen - Varv och verkstäder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28
TEKNISK TIDSKRIFT
15 APRIL 1933
Vi komma nu till en intressant fråga. Kant-i-kant-svetsar eler överlappsvetsar? Man skulle här nästan kunna tala om två skolor, den tyska och den amerikanska. Den tyska håller på kant-i-kant-svetsar, och Germanischer Lloyd säger, att överlapp-svetsar skola undvikas; i varje fall få de ej användas i bordläggning och styrkedäck. Kant-i-kant-svetsen har ju fördelen av materialbesparing och mindre svetsning, men har nackdelen av något svårare samling, fordrar noggrannare mallning samt har något större krympning. Amerikanarna hålla på överlappsvetsen, och man har efter långvariga försök i den amerikanska marinen nyligen funnit, att en överlappad långväxel utförd med en klädd elektrod är den säkraste.
Jag hänvisar till amerikanska marinens svets-ningsingenjör BIBBER, vilken nyligen höll ett föredrag om svetsade långväxlar i bordläggning. Om detta eller något annat har influerat B. V., vet jag icke, men man föreskriver överlapp för långväxlar i bordläggning och däck samt för alla svetsar i skott-plåtarna.
British Corporation och Lloyd föredraga att inte säga något bestämt, men avvakta förmodligen utvecklingen.
I fråga om hålkälsvetsar för fästning av profiler till plåt, så bestämmes svetsens area enligt Lloyd, British Corporation och Germanischer Lloyd efter plåttjockleken, enligt B. V. efter profiltjockleken eller plåten på högkant. För Lloyd och B. C. bestämmes den bit visa svetsens längd till 3". Enligt Germanischer Lloyd är den beroende av plåttjockleken. Avståndet mellan svetsarna bestämmes av nitavståndet för motsvarande nitade förband och av plåttjockleken. B. V. åter har utarbetat tabeller, som mycket likna tabeller för nitnirig. De äro också i viss mån baserade på nitningen. Jag har gjort stickprov i B. V. och funnit, att förhållandet mellan det svetsade och det nitade förbandets hållfasthet varierar mellan 1,2 och 4. Liknande gäller i viss mån de andra reglementena. Det är min förhoppning, att det alltjämt ökade förtroendet för svetsningen skall komma denna faktor att gå ned och därmed giva svetsningen en bättre chans.
För att svetsningen skall komma till sin rätt fordras också, att bestämmelserna för provning etc. så småningom lättas. Jag vet, huru det varit meningen att låta små flodvarv kasta sig på långa serier av provningar; ja, man drog sig inte för att tala om röntgenundersökningar. Om nu vederbörande tänkte svetsa en pråm eller flodbåt, så skulle man aldrig ha vågat sig på det för alla provens skull. Detta reglemente blev dock ej stadfäst. Jag anser LloycTs registrering av godkända elektroder vara en lycklig lösning, när det gäller att befria varven från alltför många provningar. Glädjande nog har ett gott samarbete alltid ägt rum med de firmor, som sitta inne med lång erfarenhet av svetsning. Emellertid har samarbetet varit alltför ensidigt ibland, vilket förklarar, varför G. L. skiljer sig så starkt från de andra bestämmelserna. Och det är ej det vi önska. Vi få hoppas, att de olika svetsningsreglementena bli mer likformiga, så att de i detta avseende komma att likna de "nitade" bestämmelserna.
Av vikt för den framtida utvecklingen är också, att järnverken valsa profiler lämpliga för svetsning. Dessa profiler behövas ej blott inom skeppsbyggeriet; de behövas även på andra av teknikens områden. Detta är en sak, som man väl får antaga kommer så småningom. Att det finnes behov av tabellverk över svetsade förband, visas bl. a. därav, att den amerikanska marinen utgivit tabeller på skottstag för att påskynda konstruktionsarbetet. Detta gäller skottstag, hopsvetsade av ett plattjärn som flänsplåt och en utskuren plåt till liv. Något för sällskapen att tänka på.
Man kan med fog säga, att "svetsningen börjar på ritkontoren". Om icke konstruktioner, detaljer och arbetsgång där genomtänkas, blir resultatet klent. Det är därför av synnerlig vikt, att konstruktörerna känna svetsningens natur och egenheter, så att de fullt kunna utnyttja metodens stora fördelar och i möjligaste mån minska dess nackdelar. Sak samma gäller de inspektörer, som satts att övervaka skepps-byggeriet.
VARV OCH VERKSTÄDER
A.-b. Sjöexpress, Lidingö, byggde förra året sju motorbåtar, samtliga av mahogny som huvudsakligt byggnadsmaterial, varav tre salongsbåtar (^4, B o. O) för resp. S, Engvall, N. Nelson (U. S. A.) o. G. Thorsin, samt fyra ruff båtar (D, E, F o. G) för resp. H. Forslund, E. Hartung (Danmark), W. Dahl o. G. Nobelius. Fem voro konstruerade av H. Forslund, en av K. Ljungberg och en av C. G. Pettersson. Båtarnas huvuddata äro:
AB CD E F G
Lmax ......ni 12,5 11,5 8,9 11,5 9,25 8,5 7,75
Lv .......m 12,0 11,2 8,6 11,0 9,0 8,1 7,5
B ........ m 2,5 2,4 2,2 2,4 2,1 2,o 1,75
F ........ m 1,2 1,3 0,9 1,3 0,9 0,8 0,8
Tmax ...... m 1»° 0,9 0,8 0,95 0,8 0,75 0,75
W ..... kbm 5,6 4,8 2,4 5,4 2,7 2,2 1,8
Kojplatser 5 6 2 42 2 2
Motor, typi K K K K K U P
ahk .. 100 125 40 75 40 5010/15
v/min. .1 800 2 200 2 000 l 800 2 000 2 000 l 500
Propeller, typ2 H H H H H H P
" v/min, l 275 2 100 l 725 l 500 l 750 l 600 l 200
Fart . .. knop 14 20 12 14 17 14,5 9
På nyåret voro nio motorbåtar under byggnad, nämligen:
Lmax x # xTmax W m* Kojpl. Motor1 Knop
l salongsbåt, mahogny, konstr. H. Forslund ... 9,5X2,2X0,8 3,2 5 K 14
l ruffbåt, furu o. ek, konstr. C. G. Pettersson ..... 8,5 X 2,2 X 0,9 - 4 F 8,5
l ruffbåt, mahogny, konstr. H. Forslund ...... 11,5 X 2,4 X l,o 5,2 4 - -
6 ruffbåtar, furu o. mahogny, kon-strukt. C. G. Pettersson ........ 7,5X1,8X0,75 - 2 - -
1 K = Kermath, P = Penta, U = Universal, F = Ford, marin f. råolja.
2 H - Hyde. P = Penta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free