- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Allan Zander: Eldfara och brandskydd i fartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 JUNI 1933
SKEPPSBYGGNADSKONST
Sydamerika med kollast. Elden började här förut och förmodas hava uppkommit genom självantänd-ning.
Oljebrand i maskinrum. År 1931 inträffade tre svåra haverier i skandinaviska fartyg genom oljebrand i maskinrummet, nämligen i april på tank-motorfartyget "Castor" av Trelleborg, någon månad senare på det danska tankmotorfartyget "Marie Mcersk" och slutligen i september på norska M/S "Larviksfjord".
"Castor" var på resa från Curacao till Lissabon med full last, bestående av gasolja i förtankarna och dieselolja i aktertankarna. Fartyget är av den vanliga typen med maskineriet akter. Elden började i kofferdammen under dagtankarna, som här voro placerade på en plattform akter om huvudmotorerna och i jämnhöjd med deras överkant. Försök gjordes omedelbart att släcka elden med sand, men den spred sig med fruktansvärd hastighet, och folket måste inom mycket kort tid lämna maskinrummet och sedermera, då man befarade explosion, även fartyget. Elden härjade sedan våldsamt, och hela akterskeppet ovan vatten blev mycket svårt skadat, men branden utbredde sig dock icke för om förliga mask*inskottet.
Allt brännbart i popen ovanför maskinrummet, innefattande inredning för maskinbefäl och besättning, förbrändes sålunda totalt, och däck, sidor, kappar etc. förstördes fullständigt. I själva maskinrummet begränsade sig elden till rummet ovan maskintoppen. På huvudmotorerna voro endast de rörliga delarna på toppen skadade av eld. De undre delarna däremot liksom hjälpmaskinerna i nedre delen av maskinrummet voro oskadade. Det bör nämnas, att icke ens färgen på de nedre delarna av huvudmotorerna tagit någon skada. Och en trä-pulpet på manöverplattformen mellan motorerna var fullständigt oskadad, och loggboken återfanns här oskadad efter branden.
Elden slocknade småningom av sig själv, och fartyget inbärgades till Lissabon, varifrån det sedermera bogserades till Eriksbergs verkstad, där reparation utfördes. Totala kostnaderna för detta haveri belöpte sig till över l 000 000 kr. förutom redarens förlust av timecharter.
Orsaken till eldens uppkomst har icke kunnat tillfullo utredas, men jag tror, att huvudorsaken är dagtankarnas olämpliga placering. De voro nämligen belägna omedelbart under huvudskorstenen, i vilken voro uppdragna avgasrören från huvudmotorerna, från hjälpmotorerna, som stodo under dagtankarna och från pannorna, som voro placerade längre akter ut. Vissa av dessa rör voro dragna mellan dagtankarna. Just denna plats blir med naturnödvändighet en av de varmaste i maskinrummet. Dessutom var den elektriska instrumenttavlan placerad rätt under kofferdammen kring dagtankarna. Man kan då tänka sig, att olja, som samlat sig i kofferdammen och blivit varm, antänts av någon gnista, som kommit ned genom skorstenen, eller också kan orsaken varit gnistbildning på in-strumenttavlan. Genom branden på plattformen hava sedermera troligen dagtankarna kokat över, och den utsprutande oljan tagit eld. Tankarna i sig själva hade märkvärdigt nog icke tagit skada.
"Marie Msersk" var på resa från Curacao till Las
Palmas med, så vitt jag vet, samma last som "Castor". Dagtankarna voro här placerade förut i maskinrummet. Branden uppkom på så sätt, att en ställningsplanka, som användes vid målning av maskinkappen, föll ned och bräckte en avtappnings-ventil från dagtankarna. Oljan strömmade ut på maskintoppen och antändes. Förloppet blev sedan samma som i "Castor" och fartygets skador fullständigt analoga. Även här begränsade sig sålunda elden av sig ’själv till akterskeppet akter om förliga maskinskottet.
Som ett bevis för häftigheten hos en brand som de nu omtalade må nämnas, att folket, efter vad jag hört, på "Marie Msersk" måste lämna fartyget och gå i båtarna efter 3 min. 10 sek. Även detta fartyg blev bärgat och slutligen reparerat, även det vid Eriksbergs verkstad.
Intressant är att i båda dessa fall, trots den intensiva hettan, skotten mot tvärbunkern för om maskinrummet visserligen bucklades något men förblevo täta, och att ingen explosion inträffade. Skotten synas hava kylts av oljan. I "Marie Msersk" lär avkokningen ur tvärbunkern hava varit synnerligen häftig, och gaserna antänts vid luftrören på däck.
"Larviksfjord" var på resa från Östersjön till Montreal med last av trämassa och befann sig utanför Stockholm, då eld uppstod i maskinrummet. Här var man sysselsatt med blindflänsning av ett för-bindelserör mellan dagtankarna, då en fläns bräcktes, och oljan sprutade ut på maskintoppen och antändes, varefter elden spridde sig över hela maskinrummet och till shelterdäcket och övriga rum. Även här blev den undre delen av maskinrummet dock relativt oskadat. Branden pågick i flera veckor och ledde slutligen till konstruktiv totalförlust. Förlusten för assuradörerna blev ca 2000000 kr. Fartyget har emellertid nu, som bekant, ombyggts vid Götaverken.
Efter erfarenheterna från dessa haverier synas mig följande synpunkter värda beaktande:
1) Dagtankarna böra placeras på gott avstånd från maskiner och varma rörledningar, såsom avgasrör och dylikt, och icke under skorsten. (På "Castor" gjordes vid reparationen den ändringen, att dagtankarna slopades, och aktra delen av sommartankarna, dvs. omedelbart för om maskinskottet, avskildes till dagtankar. Detta är nog ett lämpligt sätt på sådana fartyg, där sommartankar finnas.)
2) Elektriska maskiner och instrumenttavlor böra icke placeras omedelbart under eller invid tankarna.
3) Tankarna böra icke dräneras direkt ut i kofferdammen utan till särskild dräneringstank.
4) De böra vid behov kunna avtappas till någon bottentank medelst en kran, som kan manövreras från däck. (2:e maskinisten på "Larviksfjord" omkom vid försök att öppna en sådan avtappningskran till en bottentank.)
5) Alla kranar och ventiler vid dagtankarna böra vara försedda med skydd mot yttre åverkan.
För övrigt gäller alltid, där olja användes som bränsle, att noggrann tillsyn och renlighet är det bästa skyddsmedlet mot brand.
Tankfartyg. I detta sammanhang vill jag endast nämna några ord om brandrisken i tankfartyg. För dessa fartyg tillämpas särskilt stränga bestämmelser beträffande användande av eld såväl i hamn som till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free