Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Allan Zander: Eldfara och brandskydd i fartyg - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 JUNI 1933
SKEPPSBYGGNADSKONST
45
För att släckning med ånga eller gas skall bliva effektiv, måste emellertid rummet vara begränsat. En särskild svårighet utgöra härvidlag de moderna fartygens öppna shelterdäck, som även i hög grad underlätta eldens spridning från det ena rummet till det andra. I ett sådant fartyg måste, om luckorna i huvuddäck icke äro skalkade eller under branden förstöras, alla rummen på en gång fyllas med gas eller ånga, vilket ju är praktiskt omöjligt. En eldsvåda, som uppstått i ett med brännbara ämnen fullastat shelterdäck, har därför ofta ändat med katastrof. Därför bör shelterdäcket avdelas med brandsäkra skott, som helst böra vara lika många som underrumsskotten och placerade rätt över dessa.
Likaså borde alla ventilatorer vara försedda med effektiva stängningsanordningar, spjäll eller dylikt. Lastluckor av järn äro givetvis ur brandskydds synpunkt bättre än träluckor.
NEW YORK BOARD OF UNDERWRITERS har för fartyg, som lasta bomull, föreskrivit installerande av kolsyreeldsläckning eller liknande, för så vitt icke en tillräcklig ångpanneanläggning finnes, då ångsläck-ning godkännes. Ångpanneanläggningen skall hava minst 1000 kvadratfots eldyta för att godkännas. Brandsäkra skott i shelterdäck och långa bryggor äro dessutom föreskrivna, och luckorna skola vara skalkade å alla däck. Den sammanlagda kolsyremängden beräknas efter l Ibs kolsyra per 27 kubikfot av rymden hos det största lastrummet, varav endast 50 % behöver vara inkopplad samtidigt i systemet. Om godkänt detektor system icke finnes installerat, skall dessutom en reserv av 30 % av ovanstående kvantitet finnas ombord. För ett vanligt shelterdäckat 7500 tons fartyg betyder detta, då detektoranläggning icke finnes, en installation på ca 125-150 st. 20 kg kolsyreflaskor, om rummets volym räknas ända upp till shelterdäck, vilket rekommenderas.
Betydelsen av de eldsäkra skotten i shelterdäck belyses av följande:
År 1924 släcktes, som förut nämnts, i Köpenhamn en brand i kopralast i motorfartyget "Formosa", som hade öppet shelterdäck. Släckningsarbetet pågick i ca 6 dygn, och det förbrukades sammanlagt 521 kolsyrebehållare å 20 kg, en kvantitet som är otänkbar att medföra ombord. Om fartyget varit till sjöss, hade elden därför säkerligen ej kunnat släckas på detta sätt.
I juli 1932 uppstod i M/S "Trolleholm" till sjöss eld i bomullslasten i nr 5 mellandäck. Man tömde sammanlagt ett 30-tal kolsyreflaskor i mellandäcket, varav elden dämpades så mycket, att man kunde komma ned i detsamma och hyva upp de brinnande bålarna på däck. Under detta arbete användes även vattenbesprutning och handsläckningsapparater på själva eldhärden. Detta släckningsarbete utfördes på ca 12 timmar. Hade icke, som fallet var här, mellandäcket varit avdelat med skott, hade elden säkerligen spritt sig vidare i fartyget.
För släckning av brand i oljetankar finnes ett nytt system, benämnt "Mulsifyre". Det är ett slags sprinklersystem, i vilket vattnet i fina strålar sprutas mot oljeytan, som piskas upp, så att en emulsion av olja och vatten bildas, vilken omedelbart släcker elden. Det kan anordnas med eller utan automatisk utlösning och lär vara mycket effektivt. För övrigt
kan naturligtvis ånga, kolsyra eller skumsläckning användas.
För maskinrum i fartyg, användande olja som bränsle, där man vid en brand kan bliva tvungen att hastigt lämna rummet, synes mig, förutom skumsläck-ningsapparater av tillräcklig kapacitet, kolsyresläckning vara synnerligen lämplig. Batteriet bör vara placerat utanför maskinrummet, och rummet bör helt kunna tillslutas, alltså även skylight och ventilatorer.
För inredningar för passagerare och besättning böra, förutom den vanliga vattensläckningen med slang, finnas ett rikligt antal mindre handsläckningsapparater för användning omedelbart en brand observeras. Dessa synas mig helst böra vara av vatten-eller skumsläckningstypen. Dessutom vore på större fartyg lämpligt att hava några lättransportabla skumsläckningsapparater med stor kapacitet, som kunde inkopplas var som helst på brandposterna. Även en transportabel mindre kolsyreanläggning med slang skulle kunna vara användbar i vissa fall, t. e. i hytter och dylikt, där man har svårt att med vattenslang nå den verkliga eldhärden.
Jag har nu sökt med några exempel belysa brandrisken i fartyg och ge en uppfattning om de medel, som för närvarande stå till buds för att i möjligaste mån reducera densamma, men gör naturligtvis icke anspråk på att med någon fullständighet hava behandlat detta spörsmål. Det vore glädjande, om det intresse, varmed denna fråga nu omfattas runt om i världen, kunde resultera i åtgärder, som effektivt minska brandrisken på sjön, samtidigt som de icke onödigt betunga rederinäringen. Men oavsett vilka skyddsanordningar, som än må kunna uppfinnas, kommer alltid den personliga dugligheten, omsorgen och rådigheten hos befäl och besättning att bliva av avgörande betydelse för säkerheten. I detta avseende tror jag vi här i Sverige ha en god garanti i en utmärkt sjömannakår.
== LITTERATUR
Jahrbuch der Schiffbautechnischen Gesellschaft, 34 Band, 1933. Schiffbautechnische Gesellschafts förlag, Berlin. 33$ sidor stor oktav, talrika textfigurer. Pris inb. Rm 2i8: -.
Efter medlemsförteckningen och redogörelsen för sällskapets senaste verksamhetsår publiceras de vid årsmötet hållna föredragen jämte diskussionsinlägg:
’’Der elektrische Schiffsantrieb", av C. SCHULTES;
"Die Prol)leme des doppeltwirkenden Scniffsdiesel-motors und ihre bedeutsamsten Lösungen", av W. IMMICH;
"Der La Mont-Dampferzeuger in seiner Entwicklung zum Niederdruck- und Höchstdruck-Schiffskessel", av O. RUSCHEWEYH;
"i/fter das G-leiten von Wasserfahrzeugen", av H. WAGNER;
"THeorie des Segelns mit Abtriffberucksichtigung, av K. FREY;
"Das Verhalten von Schmierölen unter Druck", av H. HASSENBACH;
"Resonanz-Schwingungsdämpfer fur Kurbelwellen von Verbrennungs-mascliinen", av H. ISEMER;
"uber Torsionsversuche", av G-. SCHNADEL;
"Die BerucksicHtigung des Reil)ungswiderstandes bei der Bestimmung des Scniffswiderstandes aus dem Fron-deschen ModellversucTi", av O. SCHLICHTING;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
