- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Nils J. Ljungzell: Skärgårdsbåtar av nya typer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 JULI 1933
Riklig plats för passagerarnas handbagage er-hålles såväl på U- som V-bottenbåtsförslagen mellan och över soffornas ryggstöd i aktersalongen, under soffor och säten samt på hyllor längs överbyggnads- och skeppssidorna (breda dylika hyllor kunna särskilt i försalongerna med fördel anordnas).
Fig. 14 visar en variant av U-bottenförslaget, där maskinrummet flyttats något föröver samt ett 3,3m långt rum för post, paket och bagage ordnats förut. Ett kortare överbyggnadsdäck akter om maskinkappen har dessutom inlagts, varjämte sidogångarna bättre skyddats genom en ordentlig brädgång än i det ursprungliga förslaget. Antalet fasta sittplatser blir här 16 i försalongen och 92 i aktersalongen, vilket senare antal emellertid kan ökas till 136, om man nöjer sig med det utrymme, som anses tillräckligt på tyska passagerarbåtar i Berlins omgivningar (fig. 16), dvs. med avståndet mellan ryggstödens mittlinjer minskat till 1,5 m i stället för som 1,75 m enligt förslaget och gångens bredd till 0,5 m istället för 1,3-1,0 m. Ifrågavarande ryggstödsavstånd för sofforna är f. ö. knappt 1,4 m på ett par nya 30 m långa och 6 m breda passagerarmotorfartyg (vilkas arrangemangsritning reproducerats i S k e p p s b. marshäfte, sid. 19) för D/S 0resund, vilka byggts vid Odense Staalskibsvserft och äro av ungefär samma storlek som de här projekterade skärgårdsbåtarna. Dessa skulle dock få mycket högre fart (ca 17 knop) än öresundsbåtarna, som blott avses för 11 knop, varför ekonomisering med vikten och utrymmet ombord blir ännu nödvändigare. Enligt alternativet i fig. 14 erhållas 46 fasta sittplatser under tak på överbyggnadsdäcket och 24 st. på det öppna fördäcket, varigenom båtens totala antal fasta sittplatser ökas till 178 å 212, alltefter det utrymme i aktersalongen, varje passagerare anses böra få.
På fig. 15 visas ännu ett arrangemangsalternativ till U-bottenbåten, vilket skiljer »sig från det förra därigenom att försalongen helt slopats och i stället hytter anordnats för maskinist, styrman, däcks- och maskinmanskap samt kvinnlig personal. Rummet för paket o. dyl. har därigenom måst minskas något. Genom att hela besättningen beretts bostäder ombord, förloras emellertid 16 salongssittplatser, vilket enligt samma beräkningssätt, som förf. följt för en dylik båts resor under de tre sommarmånaderna, skulle betyda en minskning av biljettinkomsterna under säsongen av 8 500 kr. Logement för besättningen i land vid ändstationerna torde kunna beredas betydligt billigare. Det må i detta sammanhang framhållas, att på de förutnämnda danska passagerarbåtarna, som även avses för rel. korta resor, endast skansar för tillsammans 4 man anordnats, medan befälet tydligen hänvisas att bo iland. Några matsalar för passagerarna hava ej heller anordnats.
SKEPPSBYGGNADSKONST
49
Fig. 16. Arrangemang av tyska passagerarmotorbåten "Kreuz AS".
Arrangemanget till "Kreuz AS", en av de förutnämnda tyska passagerarbåtarna, framgår av fig. 16. Den är av ungefär samma längd och bredd som ingenjör Liljekvists projekt, men passagerarantalet är betydligt högre - ca 350 fasta sittplatser finnas, varvid dock utrymmet får anses utnyttjat till det yttersta. Längden överallt är 35 m, mallade bredden 5,25 m och största djupgåendet 1,25 m. Maskinstyrkan är rel. liten, 110 ahk (en MWM-Benz-diesel-motor). Farten uppgives vara 20,3, km/tim, dvs. ca 11 knop, varvid ej angivits om den gäller med eller utan passagerare. Fyra extraordinärt låga hytter finnas under däck akter om maskinrummet - höjden mellan durk och däck synes vara blott omkring 1,3 m - svenska förordningen för bostäder för ombord anställda fordrar minst 1,85 m.
Ingenjör Kemmer hade på sitt förslag till inredning (Allm. avd. 1933, haft. 20, sid. 210, fig. 5) av V-bottenbåten placerat maskinisthytt, kök för besättningen och hytt för kokerska vid sidan av maskinrummet om styrbord. Detta arrangemang är icke så bra, särskilt vad köket beträffar. Akterdäcket, som för övrigt med fördel kunde breddas något akteröver, är väl oskyddat för vinden och nedgången till aktersalongen via nämnda däck vållar onödig omväg för passagerarna, vilka olägenheter äro lätta att förbättra. På fig. 17 har detta gjorts och trappan ändrats så, att dörrarna till densamma öppna sig direkt från gångborden vid maskinkappens sidor, varjämte vindskydd på akterdäcket erhålles medelst de längs- och tvärgående väggarna, som förses med stora fönsterrutor och glasdörrar (se fig. Alt. I. Akterdäcket med 60 sittplatser.) Placeras istället såsom i järnvägsvagnar bänkraderna tvärskepps med skjutdörrar i mittväggen, vinnes 6 sittplatser (se fig. Alt. II. Akterdäcket med 66 sittplatser). 80 lösa stolar finnas inplacerade ombord, vilket är 20 mer än som angavs plats fanns för. Köket för besättningen har på fig. 17 flyttats till en inbyggnad om babord på förkant av maskinrummet, och maskinistens såväl som kökspersonalens hytter arrangerats så (Eyttalt. A), att de uppfylla Fartygsinspektionens fordringar ifråga om längd och medelbredd på kojerna, durkyta, rymd, skåp etc. Maskinrummet och i viss mån även hytterna skulle emellertid vinna på, om dessa flyttades föröver, som Hyttalt. B. till höger nedtill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free