- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - H. F. Nordström: Friktionsmotstånd och därmed sammanhängande frågor - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78
TEKNISK TIDSKRIFT
21 OKT. 1933
formler.1 Motståndet P erhålles slutligen ur formeln
Om A representerar ytan av båda sidytorna av plattan, blir P det totala motståndet av plattan.
Om man däremot önskar bestämma det lokala tan-gentialtrycket p’ i en punkt på avståndet x från förkanten. kan detta ske medels formeln
där cxr t. e. kan erhållas ur den Schlichtingska formeln genom användande av sambandet mellan c xf och cx (se not l å sid. 76, vänstra spalten)
dcr
’o’ = ’o + *o dir.-
Det bör ännu en gång påpekas, att förutsättningen för ovanstående överläggningar var att fullt utvecklad turbulens förefanns i gränsskiktet. Detta villkor är emellertid i allmänhet ej uppfyllt för den förliga delen av plattan. Man har därför oftast att räkna med en laminär anloppssträcka, och det är först på ett visst avstånd från förkanten, som rörelsen i gränsskiktet blir turbulent. Om laminära förhållanden råda i gränsskiktet, har BLASius2 på teoretisk väg funnit motståndstalet vara
1,327
dvs.
= 1,327-! ,4 V*
Lt
v
vx
Gränsskiktets tjocklek har med god överensstämmelse med försök3 visat sig kunna uttryckas genom formeln
5 = 5,5. y^-v*.
Gränsskiktet är betydligt tunnare än vid turbulenta förhållanden.
Hastighetsfördelningen i gränsskiktet har befunnits3 praktiskt taget följa en parabel-lag enligt formeln
där samma beteckningar användas som i fig. 5.
Det gränsvärde å x, vid vilket förhållandena övergå från laminära till turbulenta, har på grund av försök befunnits bero av formeln

(Prandtl anger konstanten till 5 o 105.) Konstantens värde är emellertid mycket känsligt för förkantens utseende och för hur pass lugn, den anströmmande vätskan är. En skarp förkant t. e. ger ett längre laminärt område än en avrundad. Om den anströmmande vätskan är orolig, uppträder turbulens närmare förkanten, än om vätskan är fullständigt lugn. Om vi godtaga den angivna konstanten 3,2 o 105, blir t. e. för v=l m/sek, och v - 1,2 o IQ- 6 m2/sek. (vatten av ungefär 15°C) x =. 0,38 m. För större hastigheter blir den laminära sträckan proportionsvis kortare. Av detta synes, att den laminära anlopps-sträckan ej kan ha någon betydelse vid de längder,
1 Enklast att taga c^ från någon grafisk framställning av formlerna (se fig. 10).
2 Z. Math. Physik, Band 56, 1908.
3 Se den i not l å sid. 76, högra spalten, omnämnda uppsatsen av HANSEN.
som komma i fråga vid fartyg. Däremot kunna de laminära förhållandena spela in vid modeller och i allt högre grad ju mindre modeller (och därmed mindre hastigheter), som komma till användning. Nackdelen med blandade laminära och turbulenta förhållanden i gränsskiktet ligger givetvis däri, att man då ej med säkerhet kan avgöra storleken av det medelvärde å cx man skall räkna med. Man försöker därför, som förut framhållits, inom modellförsökstekniken i möjligaste mån undvika en lami-när anloppssträcka dels genom att använda möjligast stora modeller och dels genom att med artificiella medel (t. e. en fin tråd runt modellen ett stycke från fören eller genom att göra modellerna "skrovliga" i fören) skapa turbulens så nära fören som möjligt.
För dylika blandade laminära-turbulenta förhållanden har Prandtl uppställt följande formel1
__ 0,074 l 700
Cx = W* *^~’
som visat mycket god överensstämmelse med vissa plattförsök (med platta med skarp förkant och plattan framförd i lugnt vatten). Formeln torde emellertid vara mindre lämplig att använda vid modeller, mindre i samma mån dessa äro fylliga.
i Se det i not l å sid. 75, vänstra spalten, omnämnda arbetet från Götting-en, sid. 4. (Forts.)
LITTERATUR
Lloyd’s Register of Shipping: Rules and Regulations for the Construction and Classification of Steel Vessels 1933-34. London 1933. 50 + 422 sidor kvarto. Pris inb. 15 shillings.
Jämfört med föregående upplaga hava en del ändringar gjorts i byggnadsreglementet. Kompletterande bestämmelser för ändskotten på bryggöverbyggnader och popar hava sålunda införts, likaså beträffande luck-karmar, täckluckor och tillhörande presenningar samt karmar till lastrumsventilatorer. Här liksom i fråga om länsportar i brädgångar hava föreskrifterna reglerats i överensstämmelse med den internationella last-linjekonventionen. Beträffande reglerna för tankfartyg hava även vissa tillägg gjorts för däcksöverbyggnader, brädgångar och luckor. Skärpt kontroll vid de perio^ diska besiktningarna av dylika fartyg har möjliggjorts. Provningsbestämmelserna för nitar och svetsfogar hava justerats något. En del ändringar äro likaså gjorda i fråga om bestämmelserna för elektriska ledningar, ångrör och pannor, slagpumpar, periodiska besiktningar av huvud- och hjälpmaskiner, pannor och elektriska anläggningar ombord.
Den många år intagna notisen, att reglementets obligatoriska tillämpning t. v. uppskjutes, är slopad, sedan nu de nya fribordsbestämmelserna trätt i kraft.
Ausgewählte Schweisskonstruktionen, Band 5: Schiff-bau, av Obermarinebaurat H. LOTTMARN. VDI-Verlag, Berlin 1933. 50 kvartoblad, talrika illustrationer.
Boken, som utgör en del av ett samlingsverk om olika svetskonstruktioner, illustrerar med fotografier och ritningar jämte förklarande text (på tyska och engelska) diverse svetsade skeppsförband och detaljer, såsom skott, roder, bompålar, fästen till stöttor m. m. Exempel på helsvetsade mindre tankfartyg, pråmar och motorjakter samt pontonportar till dockor visas även.
Texten är kortfattad och läsaren får själv med hjälp av illustrationerna bilda sig ett närmare begrepp om konstruktionerna. Arbetet, som fått en elegant typografisk utstyrsel, visar vilka stora framsteg svetsningen gjort på senare tid vid de tyska varven. N. Lll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free