- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Skeppsbyggnadskonst /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Gustaf Ambjörn: Undersökning av fartygs nedböjning vid olika belastningsförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 DEC. 1933
SKEPPSBYGGNADS KONST
89
denna nedböjning tillgår, i den mån den förorsakas av och beräknas ur krafternas böjande moment.
d2 y Den elastiska linjens ekv. E X Ax -2 = ^x &er
nedbojmngen yx =
E X
dx dx -f Cl x + C2
och med hänsyn till att nedböjningen är = O vid början och slutet av integrationen, för x = O och x = L, dvs. i detta fall vid akterstäv och förstäv, blir
EXIX
C2=0 och Cj = - -^––––
Lt
Insättas dessa värden, blir för konstant E ekvationen:
x L
’TMr, , x ~ "" dxdx––- –
o o
Med hänvisning till ett utfört diagram, t. e. bifogade (3) (fig. 5) integreras därför -^-kurvan två gånger,
LX
och man erhåller E X yx ^or varje punkt som skillnaden mellan 2:dra integrationskurvan och en baslinje, som går mellan två punkter med nedböjningen
zz:0.
Då emellertid tröghetsmomentet kan anses konstant för åtminstone halva fartygslängden, och dess variation ute vid ändarna inverkar föga på resultatet (böjningsmomenten är o här små), så kan man
M i stället för –-kurvan integrera M^-kurvan och sätta
/ ~.
forenämnda ordinatskillnad
nedböjningen yx =
Dylik beräkning har utförts icke för varje belastningsfall som sådant utan för skillnaden i böjningsmoment mellan två jämförda fall. Sålunda ha jämförts:
ifall IV med fall V; fall XII med fall XI; " IV "’ " VI; " XIII ,. " XII;
1 " IV " VIII " VIII
" VII; " IX;
" XI;
XIV XIV XIV
" XII; " XIII; " XV;
Härvid är ordnat så, att det först nämnda fallet har större siffror för mätningspunktens avstånd från observationsplanet än det andra sist nämnda fallet, vilket innebär att vid de olika jämförelserna en formförändring uppåt (negativ nedböjning) försiggått.
De erhållna värdena på skillnaden i mätningspunkternas forenämnda avstånd, här kallade punktdifferenser, äro sammanförda i särskilda tabeller, som av iitrymmesskäl ej kunnat medtagas här, men för de utarbetade jämförelsefallen återfinnas i den nedan under 8) omnämnda "Obs."-kurvan.
Förfarandet blir alltså följande och hänvisas därvid till forenämnda diagram (a).
1) Skillnaden i deplacementets storlek och fördel-
* Detta jämförelsefall har icke slutförts på grund av osäkerhet om lastens fördelning inom resp. rum.
ning uppritas på vanligt sätt med hjälp av Bonjeans kurvor (kurva "D").
2) Skillnaden i last, barlast och bunkers uppritas f kurva "W").
3) Skillnaden mellan deplacement och last betecknas med streckade ytor och utgör sålunda nettobelastningen.
4) Diagrammet för böjningsmomentet ("A£"-kur-van) uppritas på känt sätt såsom linpolygon på basis av uppritad kraftpolygon. (Det verkliga diagrammet är den kurva för vilken linpolygonen är tangent-polygon. Här har linpolygonen, men ej själva kurvan uppritats.)
5) M^-kurvan integreras från stäv till stäv och av-sättes som l:sta integrationskurvan (betecknad
6) ’7??^ "-kurvan integreras likaledes från stäv till stäv och avsattes som 2: dra integrationskurvan (betecknad "7w£2").
7) En baslinje för uppmätning av de beräknade nedböjningarna dragés från integrationens begynnelsepunkt (akterstäven) till dess slutpunkt (förstäven) och för jämförelsen med de observerade nedböjningarna dragés en annan baslinje mellan de punkter, där den observerade nedböjningen är - O, dvs. mätmnsrspunkterna l och 14,
8) Den ur observationen härledda nedböjnings-skillnaden, "punktdifferensen", avsattes (i skala 1/±) för resp. mätningspunkt och bildar kurvan för den observerade nedböjningen ("0&s"-kurvan).
9) Såväl "Int2" som "0ös"-kurvorna underkastas vissa korrektioner, för vilket redogöres närmare under motsvarande rubrik.
10) De korrigerade värdena för punkterna 6-11 avsättas i skala ±/± och återfinnas överst på bifogade diagram.
Skalor.
Av utrymmesskäl har valts två grupper av skalor, "A" och "B", nämligen en för jämförelsefallen: VIII-IX, VIII-XI och XII-XI samt en för övriga här behandlade fall: IV-VI, XIII-XII, XIV-XII, XIV-XIII och XIV-XV.
I den sistnämnda gruppen, skala "B", är: längdskala l cm - 4,48 m.;
ytskala l cm2 ~ 4 X 4,48 m3’- 17,92 ton (å l 000 kg); kraftskala vid kraftpolygonen l cm TM 35,84 ton; polavstånd vid kraftpolygonen = 4,982 cm.; moment skala l cin - 4,48 X 35,84 X 4,982 - 800 inton; l:sta integr.-skalan l cm - 800 X 4.48 X 10 = 35 840
m2ton;
o * - , TT, 35840 X 4,48 X 10 2:dra mtegr.-skalan l cm –––––––––’-/-^- =
1605632 m3ton
elasticitetsmodulen E antagen till 2000000 kg/cm2; midskeppssektionens tröghetsmoment 7^ (se nedan) beräknad till 17,672 m4 och alltså: skalan för den beräknade nedböjningen 109 X 1605632
cm =
=<>,<* cm,
skalan för den observerade nedböjningen, ävenså för de korrigerade nedböjningarna, är ±/i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:13:14 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933s/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free