Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932 - P. G. Blidberg: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 MARS 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
29
den tillverkning av gatsten (och kantsten), som på
beställning av staten och under dess kontroll ägt rum
för lindrande av nöden i stenhuggeridistrikten.
Som exempel på det gångna årets resultat i vad
det avser beläggningarna sten-asfalt, kan anföras att
i Malmö och Göteborg lagts tillsammans 42 000 m2
smågatsten och 38 000 högvärdig asfalt och i Norr-
köping, Stockholm och Gävle 23 000 m2 småsten och
144000 asfalt. Det nära grannskapet till granit-
bergen torde icke ha undgått att utöva ett visst in-
flytande på stenens seger i de båda städerna på väst-
kusten.
Det av representanter för Svenska väginstitutet
och Svenska kommunaltekniska föreningen utarbe-
tade förslaget till standardisering av gatsten och
kantsten har under 1932 i samband med represen-
tanter för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Dansk
ingeniorsforening och Finlands och Norges kommunal-
tekniska föreningar <samt den Svenska standardise-
ringskommissionen ytterligare överarbetats, och torde
möjlighet föreligga att för de fyra nordiska länderna
erhålla gemensamma bestämmelser för gatsten och
kantsten.
Avloppsledningar. Det stora förslaget för rening
av avloppsvattnet i Stockholm har under 1932 efter
yttrande från hälsovårdsnämnden av gatukontoret i
vissa punkter överarbetats och därefter godkänts av
gatunämnden. Antagligen kommer frågan att under
1933 upptagas till behandling i stadsfullmäktige.
Den förut anlagda 5 km långa avloppstunneln i
Bromma från Beckomberga till Mälaren har under
1932 fått en sidogren Åkeshof-Ulvsunda med en di-
mension av 1,9 X 1,8 m. Förslaget till reningsanlägg-
ning vid Åkeshof, som ingår i den tidigare godkända
avloppsplanen för Bromma, har under 1932 närmare
utarbetats. Denna reningsanläggning planeras enligt
aktiverat slammetoden, men skall i första hand ut-
byggas endast för mekanisk rening.
Ett stort antal pumpanläggningar för avloppsvat-
ten har under det gångna året färdigställts eller
varit under arbete. Pumpstationen å Gullbergsvass
i Göteborg, som fjolårets referent avslutade redan
1931 blev fullt färdig först i slutet av 1932 och hade
då med sin avskärande ledning kostat l 425 000 kro-
nor. Det torde med sin maximalkapacitet av över
7000 sekundliter vara det största kloakpumpverket i
Skandinavien. Karlstad har fått ett automatiskt
pumpverk med fyra vertikalt uppställda propeller-
pumpar med en sammanlagd kapacitet av ca l 500
sekundliter. Även Lidköping har fått en helautoma-
tisk anläggning med 3 stycken vertikalställda pro-
pellerpumpar. Pumparna är o försedda med vertikalt
hävertverkande stigrör. För var gång ett pump-
aggregat stannar, rusar det i stigröret befintliga vatt-
net tillbaka ned genom pumphjulet och renspolar
detta.
Även Kalmar och Tranås ha under 1932 fått nya
kloakpumpar och i Västerås och Djursholm ha gamla
centrifugalpumpar utbytts mot propellerpumpar.
Vattenledningar. Det har vid många tillfällen på-
pekats att den kraftigt sjunkande nativiteten i lan-
det bör allvarligt beaktas vid planerandet av kom-
munala anläggningar. Tack vare den stora inflytt-
ningen från landsbygden har den emellertid tidigare
icke utövat någon större inverkan på ökningen i stä-
dernas folkmängd, som utan större risk kunnat sät-
Fig. 3.
tas till ca 2,5 % per år. Under det sista årtiondet
har emellertid en ändring skett. Såsom framgår av
vidstående, fig. 3, vars kurvor erhållits genom sam-
manläggning av landets tio största städer, har såväl
den tidigare, under nära ett århundrade stigande,
totala ökningen börjat sjunka, som även den pro-
centuella ökningen nedgått - till ca 1,6 % per år.
Förutsättningar torde också finnas för att nedgången
under åtminstone en del årtionden framåt kommer
att fortsätta. Detta förhållande måste givetvis be-
röra det blivande behovet av bostäder och kommer
att i följd därav även inverka på takten i utbyggan-
det av gator med avlopps- och vattenledningar, yid
planerandet av de delar av en vattenledningsanlägg-
ning, som beröra vattnets utvinning, rening och di-
stribution i övrigt, får man nog också räkna med den
minskade folkökningen. Men å andra sidan har den
ökade "vattenkulturen", som icke minst framhållits
av 1930 års referent, under de senaste årtiondena
kraftigt ökat behovet av vatten. Denna ökning har
varit så kraftig att den icke blott kompenserat minsk-
ningen i folkökning utan även kraftigt ökat den pro-
centuella ökningen i vattenförbrukningen, vilket även
framgår av fig. 3. Vattenförbrukningen per person
och dygn, som 1910 i medeltal för de tio städerna
uppgick till ca 100 liter per person och dygn, hade
1930 stigit till 153, 1931 till 157 och 1932 till 162
liter per person och dygn. Med hänsyn till män-
niskornas växande längtan efter vatten och till de
möjligheter, som ännu förefinnas, att lättare tillfreds-
ställa denna samt till vattnets relativt ringa kost-
nad, torde man med goda förutsättningar kunna an-
taga, att någon minskning i vattenförbrukningens
ökning icke kan vara att motse åtminstone under
innevarande årtionde.
De svenska städernas optimism i detta avseende
kan också avläsas i de vattenledningsanläggningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
