Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Gunnar Wanheim: Exempel på räknemaskinens användning - A. E. Ullerstam: Om körbanekurvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 MARS 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
33
= 8 och KR justeras till ^ - 1. I PR läses nu
2 Fz=86. Således F - 43.
Om figuren har ett jämnt antal hörn, måste ett av
dessa dubbelskrivas i koordinatförteckningen för att
alla koordinaterna skola genomlöpas. Matematiskt
betyder detta, att två hörn ligga oändligt nära var-
andra, dvs. sammanfalla. För en fyrhörning med
hörnpunkternas koordinater i medsols ordningsföljd
100,00/100,00, 100,00/125,74, 127,00/125,74 och 127,53/
/100,,5i8 blir koordinatförteckningen t. e.
Y x
1 ............. 100,00 100,00
2 ............. 100,00 125,74
3 ............. 127,00 125,74
3 ............. 127,00 125,74
4 ............. 127,53, 100,58
l ............. 100,00 100,00
Enligt ett analogt tillvägagångssätt fås 2 F =
= l 387,94.
En effektiv kontroll kan erhållas genom att verk-
ställa räknandet i omvänd ordning, även nu med till-
hjälp av trappan, som då vrides 180° mot förut,
(Se fig. 3!) Trappan i läget l visar ^ = 100,00
längst ned t. h. i förteckningen, i läge 2 y± = 127.53
och x.Å - 125,74. I motsats till förut insättas vid kon-
trollräkningen 2/-koordinaterna i IV, och KR justeras
med hjälp av ^-koordinaterna. För att inte råka ut
för någon ödesdiger förväxling är det rådligt, att
på trappan ange IV på motsvarande steg, så som
fig. 3 visar.
Enligt författarens åsikt är det med ovanstående
hjälpmedel och säkerhetsåtgärder nästan uteslutet
att begå räknefel, och utan någon som helst svårig-
het kan samma ytberäkning utföras med den ovan
beskrivna metoden på en tredjedel av den tid, som
åtgår, då de vanliga ytberäkningsformulären an-
IV.
Fig. 3. Ytberäkning. Kontrollberäkning.
vändas. Vid ytberäkningar i stor skala kunna de
båda metoderna över huvudtaget ej jämföras.
Alla ovanstående räkneoperationer kunna utföras
med vanlig räknemaskin av enklaste typ, t. e. Odh-
ner, Facit, Brunsviga och Triumphator. Men räkne-
arbetet underlättas i mycket hög grad, om s. k. tio-
överföring finnes, och fördelen med ett toppregister
är också påtaglig.
OM KÖRBANEKURVOR.
Av civilingenjör A. E. ULLERSTAM.
(Forts. fr. sid. 11.)
Körbanans inre begränsning har hittills betraktats
som en enkel kurva, men den är i verkligheten sam-
mansatt under förutsättning, att förträngningen över-
allt skall vara = 0. Vid övergång från kurva till
raksträcka är nämligen fordonets bakre ytterhörn be-
stämmande för innerkurvans fonn både i in- och ut-
fart,
För infartskurvan gäller ekvation (10) (för båda
typerna) till det läge, där normalen till raksträckan
genom det bakre ytterhörnet, bakre hjulaxelns för-
längning och krökningsradien till styrkurvan i den
punkt, där fordonets f ramparti tangerar (typ 1) eller
dess främre ytterhörn (typ 2) råkar densamma, ha
gemensam skärningspunkt. För att detta skall in-
träffa, fordras, att följande ekvationssystem satis-
t ieras :
För typ l (fig. 12)
L sin (a
75
+ x cos (a - 0) = A y
tg(a -0) =
Z-
0
För typ 2 (fig. 13)
sin (a - &)= -~
JfttgÖ
L- L
(17 b)
Ur dessa ekvationssystem beräknas det sökta a-
värdet a0. För vridningsvinklar < a0 bestämmes den
yttre begränsningen av ekvation (10), för vinklar
> a0 genom den numeriska integrationsmetoden. De-
riverar man ekvation (10) och sätter derivatan =
- tg a0, kan man bestämma vilken del av den ideella
infartskurvan som tages i anspråk.
I utfartskurvans övergång till raksträckan äro för-
hållandena analoga. För att fordonets bakre ytter-
hörn icke skall överskrida styrkurvan, bör fram-
Raksträck*
Fig. 12. övergången mellan raksträcka och kurva i den inre
körfilens infart för typ 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
