- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Väg- och vattenbyggnadskonst /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932 - Nils Ribbing: Vattenkraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

40 TEKNISK TIDSKRIFT 22 APRIL 1933

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1932.

Vi fortsätta och avsluta i detta nummer den i föregående häfte påbörjade revyn över vad som hänt inom väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932.

VATTENKRAFT.

Av civilingenjör NILS RlBBING.

Under det gångna året ha en hel del större vattenkraftföretag varit under arbete och några ha även blivit färdigställda.

Statens kraftverk vid Sillre.

Sillreån är ett biflöde till Indalsälven med ett nederbördsområde av 230 km2 och innehållande åtskilliga sjöar, som erbjuda goda möjligheter såsom vattenmagasin. Den närmast liggande sjön är Oxsjön.
Fallhöjden vid Sillre är ca 190 m. Anläggningen utbygges nu med ett maskinaggregat om 6000 kW och apteras för inmontering av ytterligare tvenne aggregat, det ena för ca 2500 kW och det andra för 8000 kW. Färdig får anläggningen sålunda en effekt av 16500 kW.
Tilloppet till kraftstationen består först av en 2 km tång tunnel, framdragen i svag lutning genom berget.
Vid tunnelns ända är ett tubfäste för en tub med 2,7 m2 area, vilken har en mycket stark lutning och i sin första sträcka ligger ungefär på markytan, men därefter på en längd av 700 m dragés genom berget i en tunnel, i vilken den ingjutes. Nedersta delen av tuben, där den lämnar tunneln, är fritt upplagd på markytan och består av 22 mm plåt.
Som bekant är kraftverket vid Sillre en ackumuleringsanläggning, dvs. det kan såväl avge kraft som ock pumpa vatten nerifrån Indalsälven upp till Oxsjön. Då tillgången på kraft på statens nät till vilket Sillre anläggning är ansluten, är knapp, sättes kraftverket i gång. Då däremot överflöd på kraft finnes på nätet, drar anläggningen till sig kraft för
att sätta pumpen i gång. Pumpen är placerad under turbinen på samma axel.

Fig. 1. Höljebro. Kraftstation, svallschakt och utomhusställverk.

Då kraftstationen skall tjäna såsom pumpstation, fungerar generatorn som motor för pumpen, varvid turbinen roterar i luft. Då turbinen arbetar i kortare perioder, får pumpen medrotera i luften. Vid längre perioder torde den däremot bortkopplas.
Särskilda anordningar hava träffats för att borttaga läckvatten och kyla spalterna i turbin- resp. pumphjul, när de rotera i luft. Anstalter ha träffats för att, om det skulle visa sig erforderligt i framtiden, kunna insätta anordningar för att erhålla luftförtunning i turbin- resp. pumphus vid sådana tillfällen.
Säkerhetsanordningar äro sålunda insatta i stor omfattning och de flesta manövrer kunna utföras från en central tavla med tryckknappssystem. Automatiseringen har utförts så, att den senare skall kunna kompletteras till att bliva helautomatisk.
Av de 2 återstående aggregaten får det, som sist skall insättas en effekt av 8000 kW, avsett att anordnas på samma sätt som det nu installerade. Leverantör till turbin och pump är Nydqvist & Holm i Trollhättan. Pumpen lär inneha svenskt rekord.
9-månadersvattenmängden vid Sillre är 1 m3/sek.
Fullt utbyggd kan kraftverket tillgodogöra sig ca 12 m3/sek, ett ganska enastående förhållande, som huvudsakligen får sin förklaring i pumparna.

Höljebro kraftverk.

Höljebro kraftverk, som äges av Bergvik & Ala nya a.-b., ligger i Ljusnan vid utloppet från sjön Marmen. Fallhöjden är 13,6 m. Effekten är i fullt utbyggt skick 14000 kW, varav hittills inmonterats 7000 kW i ett aggregat. Det mest anmärkningsvärda med detta kraftverk är, att avloppet består av en tunnel utsprängd i försänkt läge till en längd av
650 m, varefter den höjer sig till Ljusnans bottennivå.
Tunnelns area är 55 m2. Omedelbart nedom kraftstationen har avloppet utbildats till en öppen svallbassäng, från vars botten avloppstunneln utgår. För bestämmande av bergets djup under markytan över tunneln anlitades a.-b. Elektrisk malmletning, vars undersökningar lära givit mycket korrekta resultat. Berget befanns ligga
10-15 m under markytan. Regleringsdammen innehåller en i botten sänkbar sektorlucka med 25 m bredd och en höjd av 3,6 m. I övrigt har dammen endast fasta skibord utan avstängningsanordningar. Konstruktör har varit a.-b. Vattenbyggnadsbyrån, entreprenör
Tekniska byggnadsbyrån, Delin & Perslow.

Avesta-Storfors kraftverk.

Efter årtiondens förhandlingar mellan vattenfallsägare på ömse sidor om Avesta-Storfors i Dalälven har slutligen den mäktiga forsen nu blivit rationellt utbyggd. Anläggningen består av ett dammparti tvärs över älven, från vilket utgå ledmurar på vardera sidan, vilka bilda yttersidorna i tilloppskanaler till tvenne kraftverk, till höger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:29:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1933v/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free