Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932 - Fr. Ploman: Vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
22 APRIL 1933
Kungl. maj:ts kungörelse den 12 juni 1931 angående
vägmärken.
Den 12 juni 1931 utkom en kunglig kungörelse an-
gående vägmärken, omfattande vägvisare, ortnamns-
tavlor, varningsmärken och vägmärken av olika slag.
Bilisterna torde vid färder å landsvägarna hava
märkt, att nya vägmärken börjat förekomma längs
vägarna, framför allt de tvenne karakteristiska
tecknen, lok resp. grind, vid järnvägskorsningarna.
Dessa sistnämnda varningsmärken skulle vara upp-
satta senast den l juli förra året. I övrigt skall
hela systemet med vägvisare m. m. vara fullt upp-
satt senast den l juli 1936. God tid finnes sålunda
för denna reforms fullständiga genomförande, men
det vore önskligt, att vägmärkenas uppsättning på-
skyndas.
Vägvisarekarta.
För att underlätta särskilt den mera långväga och
genomgående trafiken förberedes inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen en så kallad vägvisare-
karta. Så snart kartan efter ytterligare samarbete
med länsstyrelserna och vägingenjörerna blivit slut-
giltigt utarbetad, kommer en turistkarta med dessa
vägar och orter särskilt markerade att tillhandahållas
i allmänna handeln. Denna karta torde komma att
fylla ett länge känt behov för både inhemska tra-
fikanter och utländska turister.
Riksvägnätet.
På uppdrag av regeringen har väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen i somras upprättat ett preliminärt
förslag till vägar för den genomgående mera lång-
väga trafiken m. m. Denna plan angiver ett större
nät för en beräknad kostnad av ca 125 millioner samt
ett mindre, mera aktuellt nät för 64 millioner.
I detta samband kan det vara angeläget att söka
skingra en fördom rörande begreppet riksvägar,
vilken synes vinna allt mera insteg, nämligen att
riksväg skulle vara en halv- eller helst helpermanent
väg, av hög standard och med betydande bredd.
Detta är ingalunda avsikten. Endast närmare stä-
derna eller i övrigt där trafikens krav sådant på-
kallar, bör beläggning å riksvägarna komma till stånd.
Största delen av det s. k. riksvägnätet torde allt
framgent komma att bestå av grus- och makadam-
vägar, dock med en rimlig bredd och en för den ge-
nomgående trafiken lämplig sträckning.
Trafikräkningar.
De år 1931 verkställda trafikräkningarna hava
under det gångna året bearbetats och resultaten
torde under den närmaste tiden komma att fram-
läggas. Som en generalsammanfattning av deras
resultat kan nämnas att motorfordonstrafiken år
1931 representerade 89 % av all trafik å de all-
männa vägarna. Till jämförelse må nämnas, att
detta procenttal vid den närmast föregående trafik-
räkningen, år 1926, var 75. Huru det kommer att i
detta hänseende ställa sig under den närmaste fram-
tiden är vanskligt att spå, men tecken tyda på, att
depressionen under sin fortgång kommer att låta
hästtrafiken återerövra en del av rörelsen å landets
vägnät, framför allt en del persontrafik på kortare
distanser.
Uppenbart är för övrigt, att oavsett depressionen
och dess följder biltrafikens tillväxt icke kan komma
att visa samma våldsamt stigande siffror som under
bilismens genombrott och de nu gångna åren när-
mast därefter. I ett land med en befolkningstillväxt
pr år av 0,5> % måste till sist en viss mättnad i fråga
om antalet bilar uppnås, delvis förskjuten till följd
av den pågående övergången från järnvägs- till bil-
transport, en mättnad, som nu på sina håll synes vara
inom räckhåll.
Statens gatstenstittverkning.
1931 års riksdag beviljade 3,5 och 1932 års riks-
dag 4 millioner kronor till statlig tillverkning av
gatsten. Produktionen igångsattes i oktober månad
1931 och kan med hittills anvisade 7,5 millioner kro-
nor fortgå till utgången av denna månad. (Se väg-
och vattenbyggnadsstyrelsens halvårsrapport den
19 januari detta år till kommunikationsministern.)
Av tillverkningen har endast ca 10 % funnit avsätt-
ning. Den största försäljningen har skett till drätsel-
kammare, 74 %, och därnäst vägstyrelser, 17 %.
Denna försäljning har till allra största delen möjlig-
gjorts genom ett särskilt statsbidrag, uppgående till
15 % å samtliga med inköp av statens sten förenade
kostnader. Det av staten bestämda priset, enligt upp-
gift överensstämmande med stenproducenternas själv-
kostnadspris, är emellertid, trots en i november 1932
medgiven reducering av priset, så mycket högre än
priset å likvärdig sten i öppna marknaden, att en-
ligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening ut-
vecklingen å gatstensmarknaden giver anledning till
grundade farhågor för möjligheten att överhuvud
vinna avsättning för statens förhållandevis stora
stenlager. Slutligen uttalas i nämnda rapport, att, så-
som tidigare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och kommerskollegium nyligen gemensamt framhål-
lits, vidgad hemmamarknad för svensk gatsten icke
kan ernås utan extraordinära åtgärder från stats-
makternas sida, exempelvis beläggning med gatsten
å riksvägen i västra Sverige.
Administration och utredningar.
Ett betydande utredningsarbete har pågått inom
vägväsendet under det gångna året.
Icke mindre än fem av regeringen föranstaltade
utredningar hava pågått, nämligen:
1. 1929 års vägsakkunniga, ordförande landshövding
Sederholm.
2. Utredningsmännen rörande omorganisation av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ordförande
landshövding Hasselrot.
3. 1931 års väg- och brosakkunniga, ordförande
generaldirektör Malm.
4. 1932 års trafikutredning, ordförande landshövding
von Sneidern.
5. Ett åt förra statsrådet Borell och landshövding
Gärde lämnat uppdrag att inom kommunikations-
departementet biträda med utredning om åtgär-
der till höjande av trafiksäkerheten vid korsning
i plan mellan vägar samt järnvägar och vatten-
vägar.
De tvenne förstnämnda kommittéerna hava under
året avlämnat sina betänkanden, vilka f. n. äro ute
på remiss och ej komma under behandling vid inne-
varande års riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
