Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Håkan Birke: Moderna pelardammar. Några nya metoder för pelarnas beräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 JUNI 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
67
för detta ändamål tillräckligt noggranna värden på
huvudspänningarna.
Huvudspänningarna bestämmas då endast vid pe-
larens uppströms- och nedströmssida samt vid en
tredje punkt inuti pelaren. Denna punkt är där be-
lastningen från valv eller däck är koncentrerad å pe-
laren, alltså just under konsol eller valv. Här upp-
träda i regel de kritiska spänningarna, med båda hu-
vudspänningarna här antagande sina farligaste vär-
den. Mellan denna punkt och uppströms- och ned-
strömssidorna antagas sedan huvud spänningarna vara
lineärt fördelade, och därmed blir en lösning av spän-
ningstillståndet möjlig.
Vid uppströms- och nedströmssidorna är bestäm-
ningen av huvudspänningarna enkel. Vid upp-
strömssidan blir vattentrycket lika med l:sta huvud-
spänningen, som därför är känd till storlek och rikt-
ning. De övriga spänningarna bestämmas då från
följande ekvationer:
varest a = vinkel mellan uppströmssidan och ver-
tikalen.
Ännu enklare är bestämmandet av spänningstill-
ståndet vid nedströmssidan. Här är 2: dra huvud-
spänningen lika med yttre trycket och därför lika
med noll. Spänningstillståndet löses ur ekvationerna:
°y
varest /? z= vinkel mellan nedströmssidan och verti-
kalen.
För punkten inuti pelaren, alltså där själva pela-
ren övergår i valv eller konsoler, antages l:sta hu-
vudspänningen vara lika med reaktionen mot pela-
ren av vattentryck samt komponent av mur vikt i valv
eller däck och konsoler. För en Ambursen damm be-
räknas då l:sta huvudspänningen i denna punkt på
följande sätt:
Räkna t. e. med en l dm tjock remsa av murverk
genom däck och konsol, se fig. 6. Låt L bli avstån-
det centrum till centrum mellan pelarna, H = djupet
under högvattenytan, w = vikten av en dm3 vatten,
C - vikten av murmassan mellan punkterna a och b,
a = vinkeln mellan däckets undersida och vertikalen,
samt t - pelartjockleken. De förut omnämnda an-
tra/ektor/a ,
2dra huvucfspann/ngs
ira/ektoria
Sektion längs linje a-b.
Fig. 6.
Fig. 7.
tagandena innebära nu, att l:sta huvudspänningen i
punkt b har värdet
w HL -f C sin a
ai =––––––––––
Detta värde kombineras med vertikala normalspän-
ningen och spänningstillståndet i sin helhet löses,
t. e. med hjälp av Mohrs spänningscirkel.
För erhållande av huvudspänningarna för andra
punkter å samma horisontalplan interpoleras mellan
dessa värden på huvudspänningarna samt de, som er-
hållits vid uppströms- och nedströmssidorna.
Huvudspänningstrajektorier och fogar i pelarna.
När spänningsundersökningen förts så långt, att
huvudspänningarnas riktning bestämts, kunna de s. k.
huvudspänningstrajektorierna inritas, se fig. 7. Hu-
vudspännings trajektorierna, som ju i varje punkt
ange huvudspänningarnas riktning, giva en klar bild
av spänningsförloppet i pelarna. De ha blivit av stor
praktisk betydelse i modern dammkonstruktion, enär
de angiva ideala lägen för dilatations- och även kon-
struktionsfogar i pelarna.
Lämpligt anordnade dilatationsfogar äro oftast
nödvändiga i en dammpelare för att förebygga extra-
spänningar på grund av temperaturändringar och
krympning i betongen. Dessa fogar skola dels vara
så anordnade, att de tillåta rörelser längs dem vid
temperaturändringar. Men dessutom måste de över-
föra de i fogarna uppträdande primärspänningarna. I
annat fall skulle spänningsfördelningen i pelaren
ändras, och det vore inte längre berättigat att be-
räkna pelaren som en monolit.
Dessa tvenne villkor kunna i allmänhet båda upp-
fyllas om dilatationsfogärna anordnas längs l:sta hu-
vudspänningstrajektorier. Till dessa trajektoriers
egenskap hör, att skjuvspänningarna längs dem äro
lika med noll. Alltså finnes ingen tendens för glid-
ning längs fogarna, om de äro förlagda längs lista
huvudspännings-traj ektorier. Normalspänningarna,
som skola överföras, äro överallt minimum, enär de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
