- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Väg- och vattenbyggnadskonst /
77

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Gunnar Ekwall: Tunnelbanan Slussen-Skanstull under Södermalm i Stockholm - Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning - Erik Åberg: Ett genmäle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstruktionshöjd äro takbalkarna på mitten
understödda av långsgående balkar vilande på pelare.
Bottenkonstruktionen är beroende på grundens
beskaffenhet. Där denna utgöres av berg eller eljest
tillräckligt fast material, erfordras givetvis ingen
bottenkonstruktion. För väggarnas inspänning måste
dock dessa förses med en fotplatta. Vid sämre grund-
förhållanden har bottnen utbildats till en hel platta,
vilken, såsom fallet är vid Björns trädgård, förlagts
direkt på undergrunden eller, såsom fallet är mellan
Bondegatan och Blekingegatan, vilar på pålar.
(Forts.)

STOCKHOLMS NYA VATTENVERK PÅ LOVÖN
I KRITISK BELYSNING.
ETT GENMÄLE.
Av direktör ERIK ÅBERG.
I Teknisk tidskrift nr 25 den 24 juni d. å. hava
civilingenjörerna Y. Jansa och C. Fischerström ansett
lämpligt att framlägga en kritik av Lovöverkets, som
de själva säga, detaljutformning. Anmärkningarna
rikta sig emellertid i flera avseenden även emot hu-
vudprinciperna för anläggningen, ehuru av lättför-
ståeliga skäl ett erkännande av detta förhållande ej
har ansetts vara lämpligt. I ingressen till artikeln göra
författarna några allmänna uttalanden, vilkas värde
här må lämnas åsido. Hur pass bärande och veder-
häftig kritiken är, torde bäst framgå vid anmärk-
ningarnas behandling punkt för punkt.
Författarna anse till en början att råvattenpum-
parna borde placerats vid intagskammaren, varigenom
enligt deras mening stora besparingar och fördelar
skulle vunnits. De önska således i detta fall en de-
centralisering av maskinanläggningen. Nu har vid
Lovöverkets utformning varit en ledande princip att
så vitt möjligt sammanföra all maskinell utrustning
till en och samma plats för att underlätta maskiner-
nas tillsyn och skötsel. Råvattenpumparna äro ej
oberoende av ren- och spolvattenpumparna. Den av
de förra avgivna vattenmängden skall nämligen
vara lika med vad de senare avge tillsammans.
Detta gör att pumparna allt efter rådande upp-
fordringshöjder m. m. ganska ofta behöva injusteras
i förhållande till varandra, vilket helst bör utföras
genom ändring på råvattenpumparna. I fall någon
större besparing kunnat erhållas genom att placera
råvattenpumparna i intaget, hade detta likväl iakt-
tagits, och hade man då fått släppa efter på nämnda
drifttekniska önskemål. Här var detta dock ej fal-
let. Tro verkligen herrar författare, att det blivit
billigare att utföra en särskild maskinstation för 6
pumpar nere vid intaget? Att döma av vad de fram-
kastat, att pålningen för fällningsbassängen här-
igenom skulle undvikits samt kostnaden för avlopps-
ledningen kunnat nedbringas, synes man berättigad
draga den slutsatsen, att de äro ganska osäkra i sitt
påstående. Vad de här tillgripit har ej det minsta
med råvattenpumparnas placering att skaffa. Hän-
syn till verkets blivande utvidgning har betingat fäll-
ningsbassängernas nuvarande läge. Att de måste upp-
bäras av betongpålar berodde på grundens dåliga be-
skaffenhet och förordades bestämt av en tillkallad
geotekniskt sakkunnig person. Huvudavloppets
djup under markytan är betingat av renvattenbehål-
larna och är således även det fullständigt oberoende
av råvattenpumparnas placering.
I den våning av maskinhuset, där renvattenpum-
parnas sugledningar äro förlagda bilda renvattenbe-
hållarnas gavelväggar även vägg mot maskinsalen.
En nedflyttning av renvattenpumparna till källarvå-
ningen, som författarna velat förorda, hade av drift-
tekniska skäl ingalunda varit lämpligt.
Med hänsyn till det förut omnämnda önskemålet
av en centralisering av den maskinella utrustningen
ha spolvattenpumparna placerats i maskinhusets övre
källarvåning samt deras motorer i gången innanför
maskinsalen. Utrymmet i andra ändan av filterbygg-
naden reserverades för de kolfilter, som, då förslaget
utarbetades ansågos eventuellt behöva insättas inom
en ej avlägsen framtid.
Efter att sålunda hava förordat en decentralisering
av maskinerna - råvattenpumpar och spolvatten-
pumpar - framhålla författarna önskvärdheten av en
centralisering av kontrollrum, kontorslokaler och la-
boratorierna. Något särskilt kontrollrum finnes ej
vid Lovöverket, utan skötes kontrollen från den i
maskinsalen uppsatta instrumenttavlan. Kontors-
rummen liksom förrådsrummet hade nog kunnat för-
läggas över maskinsalen, men ett sådant förfarings-
sätt hade varken varit ändamålsenligt eller blivit bil-
ligare, men laboratoriet, som måste vara fritt från de
skakningar, som oundgängligen uppstå i ett maskin-
hus, har sin enda rätta plats i kemikaliebyggnaden.
Med de arbeten, som utföras på laboratoriet, har ma-
skinpersonalen ej något att göra.
Därefter komma författarna in på spörsmål, som
hava mera vattenreningstekniskt intresse, dvs. dose-
ringsmetoden samt lämpligaste sättet för att ernå
en god fällning. Lovöverket är baserat på metoden
med kemikaliernas tillsättning på våta vägen; för-
fattarna föredraga den torra vägen och mena att ge-
nom denna betydande besparingar kunde hava åstad-
kommits. Kemikaliebyggnaden skulle bl. a. därige-
nom kunnat minskas högst avsevärt. Vad som be-
tingat kemikaliebyggnadens höjd är framför allt kalk-
mattarna samt upplagen för kemikalier.
Med kalkmättarna förfares på följande sätt. Osläckt
svensk kalk förvaras i särskilda silos, varifrån den
tippas i släckningskar och i form av kalkmjölk ledes
ned till botten av kalkmättarna, varest vatten till-
föres. Vattnet löser upp kalken och en mättad kalk-
hydratlösning erhålles. I kalkmjölken förefintliga
föroreningar kvarbliva i botten på behållarna, varför
det från deras överkant avrinnande kalkvattnet ut-
göres av en nästan klar lösning, vilken föres ned i ren-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933v/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free