Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1933 - Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning - V. Jansa och C. Fischerström: Replik - Notiser - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
22 JULI 1933
Ifråga om Lovöverkets anläggningskostnad vilja
vi endast erinra om, att vattenledningsverkets för-
slag år 1929 avslutades med orden:
Utredningen tillhörande ritningar angiva huvud-
dragen av de föreslagna anläggningarna och äro i övrigt
huvudsakligen avsedda att ligga till grund för kost-
nadsberäkningarna. Det följande utarbetandet i detalj
torde sannolikt medföra en del ändringar och kommer
givetvis därvid att beaktas, om möjlighet finnes att
nedbringa kostnaderna.
Direktör Åbergs förklaring av anledningen till att
den verkliga kostnaden i stället överstigit den år
1929 beräknade är intressant, men utgör icke ett be-
mötande av vår anmärkning. Vi mena icke, att
Lovöverket i sin nuvarande gestalt hade kunnat ut-
föras för lägre kostnad än den verkliga, 4,6 mill. kr.,
men vi vidhålla vår uppfattning, att det genom en
annan utformning av vattenverkets olika delar hade
varit möjligt att väsentligt nedbringa kostnaden,
sannolikt dock icke nämnvärt under den år 1929 be-
räknade summan av 3,4 mill. kr.
Det hade varit frestande att utarbeta en skiss till
ett Lovöverk, anordnat enligt de av oss förordade
principerna, för att tydligare visa, vad man skulle
kunnat vinna genom deras tillämpning, icke minst i
kostnadshänseende, men vår begränsade tid tvingar
oss att avstå därifrån. Icke heller anse vi oss kunna
göra anspråk på tidskriftens utrymme för en detalj-
diskussion av övriga punkter i direktör Åbergs gen-
mäle på vår kritik av Lovöverket. Genmälet har
icke i något avseende kunnat rubba vår uppfattning,
att våra synpunkter äro berättigade.
Vi äro emellertid förvissade, att eri fördomsfri
prövning av vad vi tillåtit oss framhålla, särskilt
ifråga om vattnets förbehandling, borde kunna leda
till sådana ändringar av Lovöverket, att anlägg-
ningen även i vattenreningstekniskt och driftseko-
nomiskt avseende blir lika fullgod som den är
vackert och gediget utförd.
NOTISER_____
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll onsdagen den 21 juni mottag-
ning för grupp IV av deltagarna i Världskraftkonferen-
sens sektionsmöte 1933, innefattande jämväl deltagarna
i kongressen för stora dammar.
Den som en, delsvis nattlig, båtfärd i Stockholms
hamn arrangerade mottagningen blev mycket lyckad,
icke minst tack vare välvilligt tillmötesgående från dem
som styra med väder och vind - och sprit - i kungl.
huvudstaden.
Stockholms hamnstyrelse hade för utflykten ställt båt
till förfogande och hamndirektör VINBEIRG demonstrerade
för de utländska gästerna Västerbro- och Tranebergsbro-
byggena, sedan ordföranden, major VON HEIDENSTAM, på
flytande engelska och franska hälsat dem välkomna till
Stockholm och (Sverige.
En efter gästernas debarkering vid Grand hotell på
båten kvarglömd, ung kongressist av utpräglat syd-
ländskt utseende omhändertogs av ett 30-tal svenska
kolleger och fick tillsammans med dem göra återfärden
genom Hammarbyleden. Man må hoppas, att han för-
stod uttrycket för glädjen i de teknologvisor, han fick
till livs, och att poängerna i "don Pedros" tack- och av-
skedstal till båtens maskinist icke gingo honom fullstän-
digt förbi.
Fur.
LITTERATUR
Bruckenästhetik, av HERM ANN RUKWIED, Berlin 1933,
Wilhelm Ernst & Sohn. Format: 24 X 17 cm, 112 sidor,
125 figurer i texten. Pris ombunden 9: 50 Rmk.
Ett byggnadsverk har icke till uppgift att bara be-
haga till sin form och färg, utan det skall behaga genom
att betjäna. Det får därför icke bedömas såsom en ren
estetisk skapelse, ty en sådan är det icke. Om en in-
genjör med starka estetiska intressen - såsom exempel-
vis Reichsbahnoberrat RUKWIED i Ulm - då han ser
på en bro, försöker glömma, att han är ingenjör, så
vore det inte underligt, om bedömningen ibland bleve
missvisande.
En byggnad får inte bedömas ur den ensidiga syn-
punkten att bara vara något att se på, då den är i overk-
samhet, utan såsom ett ting att arbeta och leva till-
sammans med, då den är i full funktion.
Oaktat Rukwied gärna synes vilja lägga band på sitt
ingenjörsförnuft och i stället låta känslorna tala vid
bedömning av brobyggnadskonst, så har detta lyckligt-
vis icke varit möjligt för honom i de flesta fallen, och
därför har också hans bok blivit så bra som den är,
bättre och riktigare än det mesta av det, som förut har
skrivits om saken.
Han vill "lyfta bron ur det vetenskapliga hantverket
och höja den till ett konstverk", och om han med dessa
ord vill mana till en hopjämkning av ensidiga beräk-
nings- och konstruktions synpunkter med allsidiga orga-
nisations- och kompositionssträvanden, så är upp-
maningen både riktig och välbehövlig.
Den rikt illustrerade boken är en mycket värdefull
utökning av litteraturen på området, och den kan läsas
till både nytta och nöje icke blott av arkitekter, ingen-
jörer och teknologer inom dessa fack utan även av
alla för byggnadskonst intresserade.
Otto Linton.
Die Griindung von Masten fur Freileitungen und fur
Bahnfahrleitungen und Bahnspeiseleitungen, von MAX
SUBERKRUB, Julius Springers förlag 1932. 78 sidor, 42
figurer, pris häftad RM 7: -.
I föreliggande arbete lämnar författaren först en
sammanställning av hittills använda förfaranden för
beräkning av fundament till kraftledningsstolpar och
liknande konstruktioner. Dylika förfaranden hava tidi-
gare utarbetats av bl. a. Mohr, Frölich, Kleinlogel och
Sulzberger. Författaren påvisar därefter vissa olägen-
heter med dessa olika förfaranden och uppställer på
grund härav förslag till nya beräkningsformler. Till
underlättande av tillämpningen av dessa formler an-
givas även tabeller och kurvor för fundament av olika
typer, nämligen dels blockfundament med och utan
bottenplatta och dels fundament utförda medels syllar
och pålar. Slutligen lämnas även vissa anvisningar
beträffande fundamentens utförande.
Även om kraftledningarna i vårt land numera även
vid högspänningar mestadels utföras med trästolpar,
som sakna särskilda fundament, så är man allt fort-
farande för specialändamål hänvisad till att använda
järnstolpar, vilka i regel kräva särskilda fundament.
Det är således till stor nytta att metoderna för beräk-
ning av dylika fundament finnas på lämpligt sätt
sammanställda.
T. Ndl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
