Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Axel Ekwall: Den första internationella dammkongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 SEPT. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
99
synligt resultat. Med den skicklighet och franska
älskvärdhet varmed M. Mercier förde klubban seg-
rade också fransmännen - sedan likväl resolutio-
nerna för att vinna bifall givits vagare innehåll än
som behövt bliva fallet, om de blivit föremål för en
mera ingående prövning. Det är att hoppas, att
man framdeles skall kunna enas om en sådan arbets-
ordning att mera koncisa svar kunna givas på de
frågor som uppställas till behandling inför detta
internationella forum.
Fråga l a och l b.
Diskussionerna i frågorna l a och l b fördes sam-
tidigt. Bland talare, som ägnade sitt egentliga in-
tresse åt betongförstörelsen, märktes Ekwall, Friis,
Eggenberger, Westerberg, Pelagatti, Soldan och
Smrcek (uttalas Smertjek, med öppet e). I fråga
l b yttrade sig Bo Hellström, Gedye, Binnie, Kaech,
Coyne, Vogt och Sandri, varjämte följande talare
behandlade till bägge frågorna hörande ämnen:
Halcrow, Probst, Kelen, Pagliaro, Werner, Giertz-
Hedström och Haegelen. Diskussionen kom sålunda
att bliva ganska heterogen och pendlade mellan
mätningsmetoder, plastiska formförändringar, bind-
iiingsvärme, dimensioner å utförda dammbyggnader
och olika cements kemiska egenskaper, för att nämna
några exempel.
Följande resolutioner fattades:
Det må anmärkas, att den här intagna redaktionen
av resolutionerna endast är preliminär. Det kan där-
för tänkas, att senare utkommande officiell redo-
görelse för kongressen kommer att uppvisa smärre
avvikelser härifrån.
Fråga la.
Skador vid tilltagande ålder hos betong i gravita-
tionsdammar.
I fråga om åtgärder i ändamål att undvika skador
hos betong i gravitationsdammar förordar kongressen
följande:
a) För dammar utförda under normala klimatförhål-
landen:
1) Enär det är av stor vikt att betongen på dam-
mens uppströmssida är vattentät böra nog-
granna förundersökningar avseende betongens
lämpligaste sammansättning utföras.
2) Ett cement bör användas, som i möjligaste
mån minskar risken för sprickbildning under
betongens hårdnande. Frågan om dilatations-
fogar bör noggrant beaktas.
3) Gravitationsdammar kunna utföras av sten i
betongbruk, s. k. bruksmur, i stället för helt
av betong i de fall, då sådant byggnadssätt be-
finnes lämpligt ur material- och kostnadssyn-
punkt.
b) För dammar utförda under exceptionella klimat-
förhållanden är det av vikt, att uppströmssidan
och understundom även nedströmssidan förses
med skyddande beklädnad.
c) I vattendrag, där vattnet starkt angriper port-
landcement, böra särskilda försiktighetsåtgärder
vidtagas.
a l b.
Deformation hos gravitationsdammar.
L De viktigaste orsakerna till deformation i gra-
vitationsdammar äro:
1. Belastningar:
a) Vattentryck.
b) Murverkets vikt.
c) Andra belastningar, såsom istryck, stötar
samt vibrationer tillfölje vattnets ström-
ning över dammen.
2. Krympning och svallning tillfölje föränd-
ringar i mängden av i murverket halvbundet
vatten.
3. Temperaturförändringar i:
a) Betongen på grund av cementets reak-
tionsvärme.
b j Luften.
c) Vattnet.
4. Egenskapsförändringar hos materialet:
a) Förändringar i elasticitet.
b) Förändringar i volymvikt på grund av
fuktighetsvariationer.
c) Andra förändringar, såsom betongförstö-
relse etc.
5. Plastiska formförändringar i murverket.
6. Lokal utmattning, utlösning av spänningar
tillfölje sprickbildning etc.
7. Rörelser eller förändringar i grunden.
II. Man kan särskilja två slag av deformation.
a) Permanent eller irreversibel; en sådan defor-
mation kvarstår även om de krafter upphöra,
som orsakat densamma.
b) Elastisk eller reversibel; en sådan deforma-
tion står i relation till deformationsorsaken
och upphör med denna. Återgången kan dock
stundom fördröjas.
III. Det är önskvärt att fortsätta undersökningar av
kemiska och fysikaliska egenskaper hos betong
eller andra för höga dammbyggnader lämpade
material. Särskilt synas verkningarna av och
sambandet mellan orsakerna 2, 3, 4 a och 5
mana till ytterligare undersökningar. Verk-
ningssättet hos orsak 3 synes i stort sett känd,
men fortsatta undersökningar erfordras exempel-
vis i fråga om den praktiska utvidgningskoeffi-
cienten hos dammar.
IV. Särskild uppmärksamhet bör ägnas svårigheten
att tillämpa resultat från laboratorieförsök på
utförda dammar och att en sådan tillämpning
sker med största försiktighet.
V. Kommissionen har med tillfredsställelse konsta-
terat, att många instrument på senare tid till-
kommit i ändamål att mäta deformationer i dam-
mar. Sådana mätningar böra utföras icke allenast
undei byggnadstiden utan även under ett antal
följande år. Detta är av stor vikt för fast-
ställandet av dammens stabilitet vid varje sär-
skild tidpunkt.
VI. I ändamål att häva verkningarna av orsak 3 a
förordas användning av ett cement, som ut-
vecklar minsta möjliga reaktions värme utan att
dess övriga egenskaper bliva i nämnvärd grad
försämrade. Det är önskvärt, att ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
