Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - T. Ekman: Ombyggnad av Gullbergsvass kloakpumpverk i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
23 SEPT. 1933
Fig. i: Maskinsal ined dieselmotordrivna pumpar.
l/s. kapacitet vardera samt en stor cirkelformig sam-
lingsbassäng. Själva pumpverksbyggnaden i tegel,
med en maskinsal och en ångpannesal, tilltogs så
stor, att maskineriet i framtiden skulle kunna ut-
vidgas.
År 1911 resp. 1926 utbyttes ångmaskinerna mot en
elektromotor, resp. dieselmotor, som drevo de befint-
liga pumparna.
Genom Örgryte införlivning år 1922 anslötos till sta-
den samhällena Gårda, Krokslätt m. fl., vilka huvud-
sakligen voro dränerade till de genom dessa rin-
nande Mölndals- och Gullbergsåarna. Då dessa sam-
hällen delvis voro lågt belägna i förhållande till
åarnas vattenyta, och dessutom föroreningen genom
avloppsvattnet av dessa vattendrag med tidvis ringa
vattenföring vållade allt mera tilltagande obehag i
centrala staden, i vilkens kanalsystem Mölndalsån ut-
mynnar, anlades åren 1929-1931 en större avskä-
rande avloppskulvert utmed Mölndalsån för att föra
dessa stadsdelars avloppsvatten till Gullbergsvass
kloakpumpverk. Vid större nederbörd avföres dock
fortfarande det med avloppsvatten något uppblan-
dade regnvattnet från högområdena direkt till Möln-
dals- och Gullbergsåarna. Pumpmaskineriet i Gull-
bergsvass pumpverk måste utökas för att kunna mot-
taga och i älven utpumpa det genom nederbördsom-
rådets ökning och den förövrigt genom den tillta-
gande bebyggelsen ökade mängden avloppsvatten.
I den befintliga pumpverksbyggnaden inmontera-
des under åren 1931-1932 nytt maskineri. För att
erhålla kontinuerlig drift tillbyggdes utmed maskin-
salen en samlingskanal av betong, i vilken det ge-
nom en rund betongkulvert av 1,5 m diameter inkom-
mande avloppsvattnet fördelas och utmed vilken
pumparnas sugrör äro placerade i särskilda från sam-
lingskanalen genom galler skilda sugkammare. In-
monteringen av det nya maskineriet måste utföras
successivt utan att störa driften av de befintliga pum-
parna. I den ena maskinsalen inbyggdes ett nytt
betonggolv, på vilket det
nya pumpmaskineriet pla-
cerades.
Det nya huvudmaskine-
riet utgöres av 4 st. centri-
fugalpumpar av Z-typ om
resp. 300, 500, 1000 och
l 800 l/s. kapacitet vid 6-
7 m manom. uppfordrings-
höjd, drivna av direkt-
kopplade elektromotorer
om resp. 50, 65,130 och 210
eff. hkr maskinstyrka. Den
sistnämnda pumpen lär
vara landets största pump
för kloakvatten. Dessa
pumpar beräknas kunna
räcka till under minst nå-
gra tiotal år framåt. Den
elektriska trefas-strömmen
inkommer i kabel från
elektricitetsverket med
6000 volts huvudspänning
och 25 perioder till två st.
i en tillbyggnad till pump-
verket placerade transfor-
matorer på 250 kVA var-
dera, där strömmen nedtransformeras till 380 volt. I
transformatorrummet finnes utom sedvanliga olje-
strömbrytare med maximal- och nollspänningsutlös-
ning, reläer, mätapparater o. dyl. en särskild 380/220/
/l 27 volts transformator om 8 kV A för manöverma-
skineri och belysning. Som reservmaskineri vid av-
Fig. 2. Maskinsal med elektromotordrivna pumpar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
