Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - Vattenhastighetsformler - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108 TEKNISK TIDSKRIFT 23 SEPT. 1933
Å andra sidan har NIKURADSE’S experiment lett till formeln
v=cR0,685I/0,5.
gällande då råhetsgraden e=0,05 och hydrauliska medeldjupet R=0,15-1,00 m.
Lindquist drager härav den slutsatsen att Mannings formel
v=MR2/3I1/2
C=M6VR
är särskilt väl ägnad för beräkning av medelhastigheten i öppna ledningar av ifrågavarande typ.
Friktionsförlusterna i rännor och kanaler med oeroderbara väggar hava icke varit föremål för något forskningsarbete av betydelse sedan Darcy och Bazin utförde sina undersökningar år 1850. Någon ingående kunskap om de faktorer som bestämma motståndet saknas därför, och Lindquist anser att vi få nöja oss med det antagandet att vad som gäller för slutna ledningar är tillämpligt även på ledningar med fri vattenyta.
För att underlätta bruket av Mannings formel reproduceras här ett av Lindquist uppgjort nomogram (fig. 1.)
För konstanten M har Lindquist kommit till följande värden:
Betongkanaler: M
Stålslipade ytor .................................... 90-95
Betong, gjuten mot släta formar ...................... 80
Stampbetong med slät överyta ........................ 60-65
Ojämna ytor (söndrig betong) ......................... 50
Rännor av trä:
Hyvlat trä ........................................... 90
Ohyvlat trä .......................................... 80
Äldre hyvlat eller ohyvlat trä ..................... 65-70
Rännor av plåt:
Släta ytor med försänkta nitar och släta skarvar .... 90-95
Oförsänkta nitar, inskjutande skarvar ............... 55-75
Jordkanaler:
Bädd av fast och slätt material ...................... 60
Bädd av fast sand med något lera eller grus .......... 50
Bädd av grus ......................................... 40
Bädd av åkerlera ..................................... 30
Bädd av sand, lera eller grus med stark växtlighet .. 25-30
Naturliga vattendrag:
Utan erosion eller transportation .................... 40
Med erosion och transportation ....................... 35
Med växtlighet ....................................... 30
Beteckningar:
l = ledningens längd.............................. m
h = fallförlust på sträckan l.................... m
l = fallförlust per m eller lutning.
d = diameter hos cirkulär ledning............... m
R = hydrauliskt medeldjup ....................... m
v = vattnets medelhastighet ..................... m/sek
g = jordaccelerationskonstant .................... m/sek2
v = kinematisk viskositet ........................ m2/sek
e = medelhöjd av oregelbundenheter å rörväggarna m
E = Reynolds’ tal
ER = " " , ref. till R.
C = koefficient i Chezy’s formel.
n = råhetskoefficient Ganguillet-Kutter’s formel.
M = råhetskoefficient i Mannings formel.
c och K = koefficienter.
Walo Finné.
NOTISER
Tillgodogörandet av vulkaniska ångkällor har sedan år 1904 ägt rum vid Larderello i närheten av Toskana i Italien, varest ur jorden utströmmande borsyrehaltiga ångor använts för direkt värmeelektrisk energiproduktion. De systematiska borrningar efter ytterligare ångkällor, som sedan några år pågått, hava nyligen lett till upptäckten av den hittills mest givande ångkällan, ca 2 km från Larderello. Från ett djup av 198 m utströmmar en ångmängd av 120 ton/h med en temperatur av ca 200°C. De existerande geotermiska kraftverken vid Larderello producera med en ångförbrukning av ca 450 t/h ca 60 millioner kWh per år. Denna ånga kommer dock från fyndorter på måttligare djup
och har motsvarande lägre temperatur än den nyupptäckta källan. De i och vid Larderello totalt motoriskt utnyttjningsbara ångkällorna uppskattas till en kapacitet av 1200 ton/h och torde, i betraktande av att de nyare borrhålen äro 150 till 300 m djupa, kunna producera elektrisk energi om 320 millioner kWh per år.
De italienska statsbanorna hava redan försäkrat sig om en betydande del av denna energiproduktion och skola nu bygga en transmissionslinje till Ponticino (vid
Arezzo) för att använda energien för driften av stambanan Florenz-Arezzo-Rom, vars elektrifiering nyligen beslutats.
Användningen av ångkällorna vid Larderello för kraftalstring började år 1904 med en ångmaskin om 0,75 hkr, som snart utböts mot en om 40 hkr. År 1913 stiger utnyttjningen till 350 hkr och år 1915 installerades tre ångturbiner om vardera 5000 hkr, som användas till drift av tre växelströmsgeneratorer om 3000 kW vardera.
Riksautomobilvägar i Tyskland. Rikskansler Hitler har bemyndigat Deutsche Reichsbahn-Gesellschaft att grunda en institution som under namn av "Reichs-Auto-bahnen" skall handhava byggandet och driften av ett nät av i plan korsningsfria automobilvägar över hela Tyskland. Vägarna skola vara offentliga men uteslutande för automobiltrafik, och avgift skall uttagas för deras nyttande. En av rikskansleren utnämnd generalinspektör för det tyska vägväsendet skall omhänderhava projekteringen. Deutsche Reichsbahn-Gesellschaft skall övertaga administrationen.
Vägnätet skall utbyggas med särskild hänsyn till långväga transporter, och det räknas med en längd av ca 5000 km. Första ledet i utbyggnaden, Frankfurt a.M.-Neckar (Mannheim-Heidelberg), är under utförande. Kostnaden för denna sträcka beräknas till 25 millioner RM.
Normalprofilen av vägarna torde komma att inrymma två 7 1/2 m breda filer åtskilda av en gräsmatta. Genomsnittspriset är beräknat till 300000 RM per km och totalkostnaden för det nu planerade nätet till ca 1 1/2 milliard RM.
Tunnelbanan Skanstull-Slussen. I överingenjör Gunnar Ekwalls redogörelse för tunnelbanebygget i Stockholm bör uppgiften om undertecknad och arkitekt Holger Blom som arkitekter för arbetet kompletteras därhän, att under den tidigare projekteringsperioden
fram till sommaren 1932 arkitekt Gunnar Sundbärg under min ledning omhänderhade arbetet. Grundprinciperna för stationernas utformning utreddes under detta skede, och arkitekt Sundbärgs förslag ha i allt väsentligt följts vid den senare genomarbetningen.
Tage William-Olsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
