Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - Albert Öhman: Arbetsanordningar vid Krångede kraftverksbyggnad - Kommunalteknikernas årsmöte 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118 TEKNISK TIDSKRIFT 28 OKT. 1933
svinner på några minuter. Några fläktanordningar äro därför icke erforderliga.
För lastningen av det lössprängda berget användes en Bucyrus-grävskopa 42-B, utrustad med motorer för likström av 500 volts spänning eller samma spänning som för de vid utfrakten använda elektriska loken, varför kraften till grävmaskinen kan uttagas
från järnvägens kontaktledning. (Fig. 7.) Maskinens skopa rymmer 1,3 m3. En dylik skopa har nu slitits ut efter att ha lastat över 60000 m3 berg.
Reparations- och underhållskostnader för grävmaskinen ha hittills uppgått till 0,35 kr/m 3. Berget lastas i 4 m3 tippvagnar, som dragas av elektriska
lokomotiv om 120 hkr. Spårvidden är 0,9 m.
Grävmaskinen står mitt i tunneln och lastar växelvis i tippvagnarna, som av loket insättas på spår invid vardera tunnelsidan.
Kraftstationen under jord.
Utsprängningen av den underjordiska maskinsalen med tilloppstuber och avlopp bedrives enligt den plan, som åskådliggöres av fig. 8.
Först har ett sänkschakt drivits ned till sugrörets bottennivå. I schaktet har monterats en dubbelhiss för uppfraktning av berget. Därefter ha tre horisontella transportorter utsprängts, betecknade A, B och C. Från orten A har takpartiet i maskinsalen utstrossats. Därjämte har det stora transportschaktet till maskinsalen sprängts med hjälp av denna ort. Orten B tjänar för sprängningen av tilloppstubernas vertikala del, maskinsalens huvudparti, hisschaktet, varjämte den förut omnämnda takorten i tunneln
utgår från denna nivå. Orten C användes för sprängningen av sugrör, turbingropar, tilloppstubernas horisontella delar, luftschakt utanför sugrörsmynningen samt ett stycke av tunneln mellan den övre och nedre förgreningen,’ där sektionen är för trång för
grävmaskinen.
Vad först maskinsalen beträffar, har takpartiet utstrossats från A-orten, och samtidigt har transportschaktet sprängts på så sätt, att först en mindre stigort drivits från A-orten till markytan, varefter sprängningen av den fulla sektionen skett uppifrån
och bergmassorna fått rasa ned genom stigorten till A-orten, där det tappats i vagnar och körts till hissen. Under tiden har från B-orten drivits 3 stigorter, vilka sedan i första händ använts vid utfrakten av berget vid sprängningen av rännor vid salens väggar
under A-ortens nivå. Dessa sprängningar äro redan slutförda och f.n. pågår gjutning av det betongvalv (sektionen till höger på fig. 8), som skall understödja bergtaket i maskinsalen. Sedan gjutningen fullbordats, utspränges återstoden av maskinsalen.
varvid berget med hjälp av spelen från förut omnämnda Jensens lastapparater skrapas ned i de 3 ovannämnda stigorterna och tappas i vagnar på B-nivån.
Vid utförandet av tilloppstubernas vertikala delar har metoden med stigorter och sprängning av huvudmassan uppifrån även tillämpats. Vid sprängning av de horisontala delarna skrapas berget ned i stigorterna från C-nivån.
Sugrören utstrossas från orter på C-nivån, varvid användas de Jensens lastningsapparater som tidigare använts i tunnelns takort.
Hisschaktet med en sektion 3,2 X 5,4 m spränges från B-nivån efter samma metod som för tilloppstuberna. Luftschaktet, som har cirkulär sektion med 3,8 m diameter, har drivits som stigort med full sektion.
Allt läckvatten från berget avledes genom transportorterna till sänkschaktet, där under C-nivån en större pumpgrop är sprängd, varifrån sedan vattnet pumpas upp till dagen och bortledes. Läckvattenmängden har hittills uppgått till i medeltal 600 l/min.
(Forts.)
KOMMUNALTEKNIKERNAS ÅRSMÖTE 1933.
Svenska kommunal-tekniska föreningen hade i år förlagt sitt årsmöte till Borås under dagarna 25-27 augusti.
Förutom föreningsangelägenheter upptog första dagens program tre föredrag, berörande kommunala företag i Borås.
Det första var betitlat "Generalplan för Borås" och hölls av stadsingenjören BÄRNHARD SANDSTRÖM.
Efter en kortare redogörelse för stadens topografi, dess järnvägsnät och infartsvägar omnämnde tal., att stadsfullmäktige redan år 1928 beviljat anslag för uppgörandet av en s. k. generalplan, vartill förslag i början av år 1931 förelagts fullmäktige. Ungefär två år senare blev det framlagda förslaget av stadsfullmäktige godkänt. Intressanta redogörelser lämnades för järnvägarnas ingångslinjer och förbindelsespår samt för de
olika vägtrafiklederna: infarter, förbifarter, genomfarter, tillfarter och lokalleder. Även visades bl. a. ett uppgjort schema över en trafikplats för sammanknytning
av infart och förbifart.
Alla korsningar mellan å ena sidan gator och vägar och å andra sidan bangården och järnvägslinjerna voro i generalplanen projekterade skenfria. Vägbroar hade
föredragits framför vägportar, dels på grund av lägre kostnader och dels med hänsyn till de minskade trafiksvårigheterna under byggnadstiden.
Av de allmänna trafiklederna skulle infarter och förbifarter utföras såsom motorvägar, som voro skyddade från tillfart utom vid vissa trafikpunkter med relativt
stort avstånd sinsemellan. Dessa motorvägar voro så långt möjligt förlagda utmed järnvägar eller vattendrag, varigenom man automatiskt befriades från tillfarter från ena sidan.
Generalplanen upptog även ett flygfält med elliptisk form (600 X 450 m) i omedelbar anslutning till en flyghamn i Viaredssjön.
Naturreservat förekommo av tvenne slag, dels första ordningens, omfattande de egentliga parkområdena, bl.a. omkring de båda vattenverkssjöarna, och dels andra ordningens, å vilka gles bebyggelse med tomtplatser om lägst 3000 m2 skulle tillåtas utan anordnande av avloppsledningar o. d.
För idrotten var rikligen sörjt efter den radikala principen, att från varje punkt inom bostadsområdena avståndet till närmaste större idrottsplats icke skulle överstiga l km.
Generalplanen hade, sade tal., främst tillkommit för att fästa uppmärksamheten på de många betydelsefulla frågor, som förr eller senare måste lösas; man hade sökt hålla behövliga möjligheter öppna och lämna rum för alla goda uppslag. Äganderättsförhållandena hade i Borås som annorstädes i flera avseenden tvingat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
