Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Ragnar Sondén och Åke Lindgren: Några driftsresultat vid Borås nya vattenledningsverk - Albert Öhman: Arbetsanordningar vid Krångede kraftverksbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 NOV. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
125
sångernas utloppsränna konstaterats att den effek-
tiva avsättningstiden utgör ca 30 % av den beräk-
nade. Försök att medelst lämpliga skärmanord-
ningar öka bassängernas effekt pågå.
Mätning av grumligheten hos y t vattnet i bassäng-
erna under drift har utförts på olika avstånd från
inloppsrännan, varvid konstaterats att grumligheten
redan på ett avstånd av ca 3 m från inloppet min-
skats till en sjättedel.
3. Frätningsförsök.
För att utröna i vad mån det renade vattnet er-
håller aggressiva egenskaper, om detsamma ej neu-
traliseras med kalk, ha försök med frätning å olika
metaller utförts. Metoden har utarbetats av profes-
sor K. Sondén, som i flera uppsatser (Svenska kom-
tekn. föreningens festskrift 1928, sid. 195 f f.; I. V.
A:s handl. 110, sid. 4; Tekn. tidskrift 1932, Kemi, h.
5 och 6), behandlat problemet. Vid Borås vatten-
ledningsverk ha sistlidna sommar och höst utförts
frätningsförsök i 4 serier, varav 2 med och 2 utan
kalktillsats. För försöken har använts den apparat,
som konstruerats av prof. Sondén och tidigare be-
skrivits i denna tidskrift. Samtliga försök ha utförts
med varmvatten; varje försök har pågått l vecka.
Varmvattnet har erhållits från en varmvattenbere-
dare i den intill vattenverket belägna byggnaden för
maskinister; vattnet erhålles indirekt ur tryckled-
ningen till staden. Såsom frätningskroppar ha an-
vänts metallcylindrar av resp. smidesjärn, gjutjärn,
zink, bly, koppar och tenn. För varje försök ha in-
hängts 2 st. cylindrar av varje slag; cylindrarnas
längd är 52 mm, yttre diam. 33 mm och godstjocklek
2 mm.
Anordningarna vid de 4 försöksserierna ha i möj-
ligaste mån gjorts lika (samma temp., vattenhastig-
het, tid); den enda skillnaden ligger däri att vid
serie l och 2 kalk tillsatts det fällda och filtrerade
vattnet, medan vid serie 3 och 4 kalk ej har tillsatts.
Före ett försöks igångsättande ha metallcylind-
rarna vägts; - efter försökets avbrytande ha cylind-
rarna omedelbart upptagits och försiktigt rengjorts,
varpå de åter vägts. Viktsförlusten (som uttryckts
i mg pr dm2 metallyta) är ett direkt mått på frät-
ningen. Vid försöken har vattentemperaturen varit
Smidesjärn Ojutjärn 2ink Bly Koppar
Fig. 2. Försök med frätning av metaller.
ca -f- 60°C; vattenhastigheten har varierat något
mellan 0,6 och 0,7 mm/sek. pH-värdet för försök I
och II (med kalk) har varit ca 8, samt för försök III
och IV 6,1 å 6,2. Fig. 2 visar resultaten grafiskt.
Vid försöken ha följande iakttagelser gjorts.
Smidesjärn och gjutjärn frätas mycket ojämnt, så
att några bestämda slutsatser ej kunna dragas an-
gående kalkningens betydelse för dessa metaller. I
praktiken skyddas ju f. ö. rörledningar av smides-
järn och gjutjärn genom galvanisering resp. asfalte-
ring. I fråga om galvaniserade smidesjärnsrör är
det alltså frätningen av zinken som är utslagsgivande
(se nedan). För asfalterade gjutjärnsrör torde kalk-
ningen sakna större betydelse.
För zink, bly och koppar ställer sig saken annor-
lunda. Försöken visa, att dessa metaller frätas av-
sevärt mycket mer, då vattnet ej är neutraliserat
med kalk. Ökningen i frätning utgör i medeltal
HO % för zink, 252 % för koppar och 331 % för bly.
Som resultaten äro jämna kan med stor sannolikhet
påstås att kalkningen är av betydelse för rör till-
verkade av resp. överdragna med dessa metaller. -
Tennet visar viktsökning, som f. ö. är mycket oregel-
bunden för de olika försöken, varför några slut-
satser angående kalkningen ej kunna dragas an-
gående denna metall.
ARBETSANORDNINGAR VID KRÅNGEDE KRAFT-
VERKSBYGGNAD.
Av civilingenjör ALBERT ÖHMAN.
(Forts. fr. sid. 118.)
Schaktning vid kraftstationen.
För kraftstationen över jord, intaget och utomhus-
ställverket utföras betydande jordschaktningsarbeten.
Sålunda har hittills schaktats ca 35 000 m3 jord. För
dessa arbeten användes en med 380 volt växelström
driven grävmaskin Ruston-Bucyrus nr 4 med 0,4
m3 skopa. Maskinen utrustas allt efter behov med
vanlig grävskopa eller dragskopa. Transporten av
de schaktade massorna ombesörjes av lastbilar, vil-
ket är billigt och bekvämt, särskilt då massorna skola
användas som vägfyllning eller för planeringar och
dylikt. Kostnaden för reparation och underhåll av
grävmaskinen belöper sig hittills till ca 0,15 kr./m3.
Betongstation.
En av de viktigare arbetsanordningarna vid en
kraftverksbyggnad är betongstationen. Denna bör
nämligen vara så inrättad, att tillverkningskostnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
