Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Albert Öhman: Arbetsanordningar vid Krångede kraftverksbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 NOV. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
127
Sektion B-B.
Fig. 11. Sektion av betongstationen.
damsorterna är därför anordnad en pålastningstratt,
till vilken makadamen skrapas och varifrån en ge-
mensam remtransportör ombesörjer uppfordringen
till materialfickorna i betongstationen.
Stenmjölet skrapas i en träränna direkt upp i be-
tongstationen.
Det bör nämnas, att en stor del av betonggjut-
ningarna skola utföras, sedan de sprängningar slut-
förts, varifrån sten till makadamberedning nu erhål-
les. Man måste därför skaffa sig ett betydande upp-
lag av makadam för dessa senare betonggjutningar.
I betongen användes två sorter sand, nämligen
grov och fin. Den förra sorten hämtas från ett
sandtag ca l mil från arbetsplatsen och transporte-
ras med lastbilar. Lastningen sker med hjälp av en
maskin, som samtidigt sållar sanden.
Den fina sanden tages inom byggnadsområdet.
Vid betongstationen köra bilarna ut på en 8 m hög
träbrygga över upplagen och tippa där sanden i
resp. avskärmade upplagshögar. Under upplags-
högarna är anordnad en tunnel, i vilken löper ett
transportband. Medelst en rad tappningsluckor i
tunneltaket sker pålastningen på detta band, som
utanför tunneln avlastar sanden på ett annat trans-
portband, vilket leder upp till betongstationen, där
genom en spjällanordning sanden tömmes i resp.
sandfickor, allteftersom man fraktar upp den grova
eller fina sanden.
Cementboden är placerad intill betongstationen i
nivå med landsvägen. Där öppnas cementsäckarna,
och cementet tömmes i pålastningstrattar till en rem-
transportör och uppfordras till en ficka i betongsta-
tionen.
För betonggjutning under den kalla årstiden fin-
nas ångpannor och anordningar för värmning av
sand och vatten medelst ånga.
Vad anordningarna för själva betongberedningen
beträffar (fig. 11) äro materialfickorna här icke, så-
som vanligen brukar vara fallet, koncentrerade ovan-
för betongblandaren utan i stället placerade i rad
efter varandra. Därigenom kan man lätt anpassa
fickornas antal och storlek efter behovet, och bygg-
nadssättet blir enkelt och redigt.
Alla materialier i betongen vägas, för vilket ända-
mål under fickorna löper en vågvagn på spår. I
vagnens vågbehållare uppvägas successivt de olika
ingredienserna allteftersom vagnen förflyttas från
ficka till ficka. Vagnens åkrörelse sker medelst en
2 hkr el. 3-fas motor, åkhastigheten är 0,75 m/sek.
Strömtillförseln sker från en vid sidan uppsatt kon-
taktledning. Vagnen är tillverkad av A.-b. Stathmos,
Nynäshamn.
När hela satsen är uppvägd, tippas den i blän-
daren genom öppnande av en lucka i vågbehållarens
botten.
Betongblandarna äro Smith-Mixer nr 51/», rym-
mande vardera 0,9 m3 färdigblandad betong. De tip-
pas från blandarekörarens plats.
Vattnet för betongen uppmätes i en tank, placerad
uppe vid byggnadens tak.
För kontroll av betongens koncistens är en watt-
meter inkopplad i blandaremotorns strömkrets.
^ För transporten av den färdigblandade betongen
till gjutplatserna användes kabelkranen, varvid be-
tongen fraktas i en bytta, rymmande 2 satser, således
1,8 m3 betong. Genom enkla anordningar kan ifyll-
ningen av byttan vid betongstationen skötas av
blandareköraren från dennes plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
