Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - Karl Sundberg: Elektriska och andra geofysikaliska metoders användning inom väg- och vattenbyggnadsfacket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 DEC. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
139
ord möjligheten att undersöka tätheten hos berg-
arter beröras. Bestämning av en bergarts täthet är
ju av betydelse, exempelvis vid planering av damm-
anläggningar för att kunna bedöma, huruvida damm-
underlaget är ogenomträngligt för vatten. Tät-
heten undersökes ofta genom bestämning av den
s. k. permeabilitetskoefficienten, dvs. kvantiteten vat-
ten absorberad under visst tryck i ett borrhål i berg-
arten per minut och längdenhet. (6). Denna koeffi-
cient är givetvis i stort sett proportionell mot por-
volymen och sålunda mot den elektriska ledningsför-
mågan under förutsättning, att det i bergartsporerna
inneslutna vattnets kemiska sammansättning är kon-
stant. Det ligger sålunda nära till hands att under-
söka permeabiliteten genom uppmätning av spec.
elektriska ledningsmotståndet. För utförande av dy-
lika undersökningar i borrhål kan f yr elektrodsförfa-
randet likaledes användas. Denna metod torde även
kunna användas för lokalisering av otätheter på upp-
strömssidan av befintliga dammar. Det har även
föreslagits att för det sistnämnda ändamålet uppmäta
den s. k. elektriska filtrationsspänningen, dvs. den
spänning, som alstras genom friktionen mellan vat-
ten och betong, då vattnet sipprar genom kanaler i
en betongmassa. Utförda försök ha emellertid visat,
att denna väg ej är framkomlig på grund därav, att
elektriska spänningar kunna uppstå i beröringsytan
mellan vatten och betong även i sådana punkter, där
betongen är fullkomligt tät. Dessa elektrokemiska
spänningar synas vara mångdubbelt större än filtra-
tionsspänningarna och bero sannolikt på en begyn-
nande sönderdelning av betongen. En systematisk
undersökning av detta problem vore sannolikt myc-
ket givande för förståelse av mekanismen vid be-
tongens angripande av vatten.
Till sist några ord om ett helt annat materialprov-
ningsproblem, nämligen undersökning av svetsfogar
och sprickor i metalldelar. Det är konstaterat, att
kontaktstället mellan tvenne metallstycken, som pres-
sas mot varandra, erbjuder ett i jämförelse med ett-
helt metallstycke av samma tvärsnitt synnerligen
stort motstånd mot den elektriska strömmen, vilket
gäller även om kontaktytorna äro så väl avslipade
och avpassade efter varandra, att de vid hopkläm-
ning häfta vid varandra genom molekylärkrafterna.
På samma sätt ger sig t. o. m. en mikroskopisk
sprickbildning tillkänna genom det förhållandevis
höga elektriska motståndet tvärs över sprickan. På
detta förhållande grundar sig en i Amerika flitigt an-
vänd metod för undersökning av tvär sprickor i järn-
vägsräls. Genom släpkontakter tillföres likström
provföremålet under kontinuerlig rörelse antingen av
släpkontakterna eller provföremålet. Vid passeran-
det av ett felställe inträder en plötslig förändring i
spänningsfördelningen i provstycket mellan släp-
kontakterna, vilket förorsakar en strömstöt i sekun-
därlindningen av en differentialtransformator, vars
tudelade primärlindning är förbunden med de
nämnda primärkontakterna samt med en tredje släp-
kontakt å provstycket mollan primärkontakterna.
För undersökning av svetsfogar har den å fig. 12
visade ännu på experimentstadiet befintliga anor d
ningen konstruerats. Från en växelströmskälla A
ledes ström till elektroderna C och D samt mellan
dessa genom provstycket E. Strömmen i provstyc-
ket inducerar i induktionsspolen F, som befinner sig
vid provstyckets yta, en elektromotorisk kraft, som
nära upphäves av den elektromotoriska kraften från
induktionsspolen G. Den resterande spänningen mel-
lan induktionsspolarna F och G uppmätes i avseende
på såväl styrka som fas medels kompensatorn B.
Förflyttas denna anordning stegvis utefter ett prov-
stycke, erhållas konstanta avläsningar å kompensa-
torn över homogena delar av provstycket, medan
däremot en spricka,
blåsa eller annan in- | -g \
homogenitet under el-
ler i närheten av spo-
len F ger sig tillkän-
na i en förändring
av kompensatoravläs-
ningen. Anledningen
c_
Fig. 12. Anordning för elektromagne-
tisk undersökning av svetsfogar.
är givetvis den, att
strömtätheten i prov-
stycket E har en be-
tydande inverkan på
den inducerade spänningen i F, medan däremot den
inducerade spänningen i spolen G endast i mycket
ringa grad påverkas av oregelbundenheter i strömtät-
heten i provstycket. Vid provning av svetsfogar med
denna anordning placeras ramen med elektroderna
och induktionsspolarna vinkelrätt över svetsfogen och
förflyttas sedan i små steg utefter fogen under avläs-
ning å kompensatorn B av den reella och imaginära
delen av skillnaden mellan de i F och G inducerade
spänningarna. Den reella komposanten har samma
fas som den elektriska strömmen i tilledningarna till
provstycket, den imaginära komposanten är 90° fas-
förskjuten därifrån. Förändringar av svetsf ogens
kvalitet utefter dess längdutsträckning giva sig till-
känna genom konipensatoravläsningarna, som fig.
13 visar. Den med O K 45 b betecknade delen av
den å bilden visade fogen hade en sträckhållfasthet
av 45 kg och var svetsad med tunnmantlad elektrod,
delarna O K 47 a och O K 42 a voro utförda med
tjockmantlad elektrod och hade en hållfasthet av
resp. 47 och 42 kg per mm2. Den elektriska under-
sökningen har skarpt indicerat övergången mellan de
olika svetsningssektionerna och synes därjämte an-
giva fogens hållfasthet, eftersom de största utslagen
erhållits över den starkaste delen av fogen och vice
versa. Denna metod synes därför i motsats till tidi-
gare föreslagna magnetiska ha vissa förutsättningar
Fig. 13. Reella och imaginära komponenter, erhållna
vid uppmätning av elektromagnetiska fältet längs
en svetsfog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
