- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1. 6 jan. 1934 - Filip Oberger: U. S. A. det stora frågetecknet i konjunkturutvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tagit sikte på att överflytta industri- och järnvägsengagements på det statliga organet Reconstruction Finance Corporation och bidrogo endast att i mera begränsad utsträckning förbättra industri- och stadsbankers kassaställning.

Sammanbrottet av några rena lantbruksbanker inom ett förhållandevis begränsat område i förening med vissa delstatsguvernörers snabba och uppseendeväckande åtgärder i detta sammanhang var tillräckligt att på en gång för ett större flertal av den amerikanska allmänheten klargöra det bankernas läge, som för finansmännen var sedan länge känt. Den allmänna oron var väckt och gav stimulation åt den sedan länge pågående tesaureringen av sedlar och guld, som i denna förstorade skala med nödvändighet måste bringa hela det amerikanska bankväsendet i fara. Sedan kongressen, som sammanträdde den 9 mars, antagit ett antal lagar innehållande de mest vidsträckta fullmakter för presidenten ifråga om åtgärder för mötande av den uppkomna situationen och i syfte att förbättra det allmänna konjunkturläget, kunde bankmoratoriet inskränkas och bankerna efter hand åter öppnas, i den utsträckning de alltjämt äro solventa, eller avvecklas med statlig hjälp. Reconstruction Finance Corporation användes som organ för att handhava den finansiella hjälpen för att till insättarnas fromma lösgöra bankernas fastfrusna krediter och i syfte att snabbast möjligt avhjälpa bankkrisens för konjunkturutvecklingen menliga verkningar. Den långa raden av lagstiftningsåtgärder under första halvåret i konjunkturförbättrande eller därmed likställt syfte kulminerade i National Industrial Recovery Act och det verkställande organet National Recovery Administration. Omfattande åtgärder för arbetslöshetens omedelbara avhjälpande genom nödhjälpsarbeten, allmänna arbeten avseende jordförbättringar, skogskultivering och vattenregleringar av olika slag, liksom ock till lindrande av den svåraste nöden bland de arbetslösa företogos omedelbart. Senare vidtogos en rad på längre sikt ställda åtgärder för näringslivets främjande. Bland dessa märkas den medio maj genomförda lagstiftningen för jordbrukets hjälpande, som bland annat avsåg avlyftande av de mest tyngande krediterna från farmarna och restriktioner av de mest skilda slag i syfte att bringa priserna på jordbruksprodukter upp på en för jordbruket räntabel nivå. Destruktion av olika slags lantbruksprodukter och odlingsbegränsning utgöra de mest i ögonen fallande medlen i strävan att komma till rätta med jordbrukets problem. Redan dessa åtgärder innebära omfattande ingrepp i den enskildes verksamhet, men torde i stort sett ligga inom det område, där även de demokratiska europeiska staterna anse sig kunna gripa in till det allmännas bästa. Av en helt annan och betydligt djupare ingripande natur är den ungefär en månad senare - den 6 juni - antagna lagen om industriell återuppbyggnad. Den åsyftade primärt att fördela det aktuella behovet av arbetskraft på flera personer genom begränsning av arbetstiden men med bibehållna oförändrade löner. Därjämte förbjöds visst barnarbete och bestämdes vissa minimilöner. Den totalt utbetalade lönesumman måste tydligen på detta sätt kraftigt stiga, och genom den ökade köpkraften hoppades man kunna skapa en så starkt stegrad efterfrågan att självkostnaden trots allt kunde hållas nere vid en nivå, som tillät nära nog oförändrade detaljpriser. Genom frivilliga överenskommelser mellan näringsidkarna inom de olika branscherna - codes of fair competition (regler mot illojal konkurrens) - reglerades produktions- och försäljningsförhållandena ofta på det mest detaljerade sätt. För codernas giltighet fordrades sanktion av presidenten, som hade att tillse, att icke samhällets och andra näringsgrenars berättigade intressen träddes för nära. Denne kunde vid behov själv utfärda code för bransch, som icke kunde träffa överenskommelse. För att omedelbart i största möjliga utsträckning uppnå det mesta av de åsyftade verkningarna utfärdades en temporärt gällande generell blankett-code för hela näringslivet. Kollektivavtal inom icke blott det fåtal branscher, där de tidigare förekommit i U. S. A., utan över allt där desamma äro användbara, uppställes som ett eftersträvat mål. Trustlagen har i erforderlig utsträckning upphävts. Kartelliseringen av den amerikanska industrien liksom monopoliseringen av arbetsmarknaden i den form, som finnes i Europa, blir tydligen en av de omedelbara följderna av den nya ekonomiska lagstiftningen. Strejker av en hittills i U. S. A. icke tidigare förekommande omfattning har också blivit den omedelbara konsekvensen av de under statliga auspicier framväxande organisationssträvandena på arbetarsidan. Lock-outer i största omfattning komma säkerligen, när situationen därtill inbjuder, att bliva den andra följdföreteelsen. NIRA innebär icke blott åtgärder i omedelbart syfte att påverka konjunkturutvecklingen utan även realiserande av synnerligen djupgående sociala reformsträvanden.

Lagstiftningen i samband med bankkrisen i början av mars omfattade också förbud mot export av guld och handel med valutor. Ej långt därefter kriminaliserades tesaurering av guld, som starkt stimulerats genom nämnda förbud, i det privat innehav av guld straffbelades. I april övergavs även denna slags guldmyntfot och befullmäktigades presidenten att sänka dollarns guldhalt till lägst 50 proc. av det tidigare guldvärdet. Vissa åtgärder vidtogos ock för att öka silvrets betydelse som betalningsmedel. I och med att dollarn lämnade guldet var också en väsentlig förutsättning för en krigsskuldsreglering och därmed för den ekonomiska konferensen i London borta. Det mest anmärkningsvärda med Londonkonferensen är, att U. S. A. underlät att i tid ge till känna, att förutsättningarna för dess medverkan till ett positivt resultat brast, enär det icke hade för avsikt att söka nå stabilisering av dollarn, förrän varuprisnivån bringats att stiga, så att efter rådande produktionsförutsättningar räntabla priser åter kunna uppnås.

De amerikanska strävandena att genom en sänkning av dollarns yttre värdering - New York-kursen på 100 pariserfrancs utgjorde den sista december 1932 3,90 och vid senaste årsskifte 6,21 1/4 - höja den inhemska prisnivån har dock icke lett till åsyftat resultat. Den amerikanska prisnivån har enligt Bureau of Labor under årets elva första månader stigit endast cirka 16 procent. Stegringen faller så gott som helt på sommarmånaderna, medan årets senare hälft visar nära nog konstant prisnivå. Prisnivåns höjande eftersträvas icke såsom ett mål i och för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free