- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1. 6 jan. 1934 - Filip Oberger: U. S. A. det stora frågetecknet i konjunkturutvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tagit sikte på att överflytta industri- och
järnvägs-engagements på det statliga organet Reconstruction
Finance Corporation och bidrogo endast att i mera
begränsad utsträckning förbättra industri- och
stadsbankers kassaställning.

Sammanbrottet av några rena lantbruksbanker
inom ett förhållandevis begränsat område i förening
med vissa delstatsguvernörers snabba och
uppseendeväckande åtgärder i detta sammanhang var
tillräckligt att på en gång för ett större flertal av den
amerikanska allmänheten klargöra det bankernas
läge, som för finansmännen var sedan länge känt.
Den allmänna oron var väckt och gav stimulation
åt den sedan länge pågående tesaureringen av
sedlar och guld, som i denna förstorade skala med
nödvändighet måste bringa hela det amerikanska
bankväsendet i fara. Sedan kongressen, som
sammanträdde den 9 mars, antagit ett antal lagar
innehållande de mest vidsträckta fullmakter för
presidenten ifråga om åtgärder för mötande av den
uppkomna situationen och i syfte att förbättra det
allmänna konjunkturläget, kunde bankmoratoriet
inskränkas och bankerna efter hand åter öppnas, i den
utsträckning de alltjämt äro solventa, eller
avvecklas med statlig hjälp. Reconstruction Finance
Corporation användes som organ för att handhava
den finansiella hjälpen för att till insättarnas
fromma lösgöra bankernas fastfrusna krediter och i
syfte att snabbast möjligt avhjälpa bankkrisens för
konjunkturutvecklingen menliga verkningar. Den
långa raden av lagstiftningsåtgärder under första
halvåret i konjunkturförbättrande eller därmed
likställt syfte kulminerade i National Industrial
Recovery Act och det verkställande organet National
Recovery Administration. Omfattande åtgärder för
arbetslöshetens omedelbara avhjälpande genom
nödhjälpsarbeten, allmänna arbeten avseende
jordförbättringar, skogskultivering och vattenregleringar av
olika slag, liksom ock till lindrande av den svåraste
nöden bland de arbetslösa företogos omedelbart.
Senare vidtogos en rad på längre sikt ställda
åtgärder för näringslivets främjande. Bland dessa
märkas den medio maj genomförda lagstiftningen
för jordbrukets hjälpande, som bland annat avsåg
avlyftande av de mest tyngande krediterna från
farmarna och restriktioner av de mest skilda slag
i syfte att bringa priserna på jordbruksprodukter
upp på en för jordbruket räntabel nivå. Destruktion
av olika slags lantbruksprodukter och
odlingsbegränsning utgöra de mest i ögonen fallande medlen
i strävan att komma till rätta med jordbrukets
problem. Redan dessa åtgärder innebära omfattande
ingrepp i den enskildes verksamhet, men torde i stort
sett ligga inom det område, där även de
demokratiska europeiska staterna anse sig kunna gripa in
till det allmännas bästa. Av en helt annan och
betydligt djupare ingripande natur är den ungefär en
månad senare - den 6 juni - antagna lagen om
industriell återuppbyggnad. Den åsyftade primärt
att fördela det aktuella behovet av arbetskraft på
flera personer genom begränsning av arbetstiden
men med bibehållna oförändrade löner. Därjämte
förbjöds visst barnarbete och bestämdes vissa
minimilöner. Den totalt utbetalade lönesumman måste
tydligen på detta sätt kraftigt stiga, och genom den
ökade köpkraften hoppades man kunna skapa en så
starkt stegrad efterfrågan att självkostnaden trots
allt kunde hållas nere vid en nivå, som tillät nära
nog oförändrade detaljpriser. Genom frivilliga
överenskommelser mellan näringsidkarna inom de olika
branscherna - codes of fair competition (regler mot
illojal konkurrens) - reglerades produktions- och
försäljningsförhållandena ofta på det mest
detaljerade sätt. För codernas giltighet fordrades sanktion
av presidenten, som hade att tillse, att icke
samhällets och andra näringsgrenars berättigade intressen
träddes för nära. Denne kunde vid behov själv
utfärda code för bransch, som icke kunde träffa
överenskommelse. För att omedelbart i största möjliga
utsträckning uppnå det mesta av de åsyftade
verkningarna utfärdades en temporärt gällande generell
blankett-code för hela näringslivet. Kollektivavtal
inom icke blott det fåtal branscher, där de tidigare
förekommit i U. S. A., utan över allt där desamma
äro användbara, uppställes som ett eftersträvat mål.
Trustlagen har i erforderlig utsträckning upphävts.
Kartelliseringen av den amerikanska industrien
liksom monopoliseringen av arbetsmarknaden i den
form, som finnes i Europa, blir tydligen en av de
omedelbara följderna av den nya ekonomiska
lagstiftningen. Strejker av en hittills i U. S. A. icke
tidigare förekommande omfattning har också blivit
den omedelbara konsekvensen av de under statliga
auspicier framväxande organisationssträvandena på
arbetarsidan. Lock-outer i största omfattning
komma säkerligen, när situationen därtill inbjuder, att
bliva den andra följdföreteelsen. NIRA innebär icke
blott åtgärder i omedelbart syfte att påverka
konjunkturutvecklingen utan även realiserande av
synnerligen djupgående sociala reformsträvanden.

Lagstiftningen i samband med bankkrisen i början
av mars omfattade också förbud mot export av guld
och handel med valutor. Ej långt därefter
kriminaliserades tesaurering av guld, som starkt stimulerats
genom nämnda förbud, i det privat innehav av guld
straffbelades. I april övergavs även denna slags
guldmyntfot och befullmäktigades presidenten att
sänka dollarns guldhalt till lägst 50 proc. av det
tidigare guldvärdet. Vissa åtgärder vidtogos ock
för att öka silvrets betydelse som betalningsmedel.
I och med att dollarn lämnade guldet var också en
väsentlig förutsättning för en krigsskuldsreglering
och därmed för den ekonomiska konferensen i
London borta. Det mest anmärkningsvärda med
Londonkonferensen är, att U. S. A. underlät att i tid ge
till känna, att förutsättningarna för dess medverkan
till ett positivt resultat brast, enär det icke hade
för avsikt att söka nå stabilisering av dollarn, förrän
varuprisnivån bringats att stiga, så att efter rådande
produktionsförutsättningar räntabla priser åter kunna
uppnås.

De amerikanska strävandena att genom en
sänkning av dollarns yttre värdering - New York-kursen
på 100 pariserfrancs utgjorde den sista december
1932 3,90 och vid senaste årsskifte 6,21$ - höja den
inhemska prisnivån har dock icke lett till åsyftat
resultat. Den amerikanska prisnivån har enligt Bureau
of Labor under årets elva första månader stigit
endast cirka 16 procent. Stegringen faller så gott som
helt på sommarmånaderna, medan årets senare hälft
visar nära nog konstant prisnivå. Prisnivåns
höjande eftersträvas icke såsom ett mål i och för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free