Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 6 jan. 1934 - U. S. A. det stora frågetecknet i konjunkturutvecklingen, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan såsom ett medel att få raskare takt på
produktionsapparaten. Emellertid kräves härför ej blott
tekniska förutsättningar i form av betalnings- och
kreditmedel utan ock köplust.
Hur har den stora Nira-planen tillsammans med
övriga statsingripanden verkat på
produktionsvolymen? Minskningen av de arbetslösas antal sedan
de stora statsingripandenas början skattas till
omkring 3 1/2 mill. I varje fall synes de arbetslösas
antal icke f. n. understiga 10 mill. Fastslås kan, att
de förhoppningar, som av National Recovery
Administration knötos till statsåtgärderna ifråga, icke ha
infriats. Åtgärderna i och för sig synas icke ha
givit det resultat ovan angivna siffror avspegla.
Prisstegringen och produktionsökningen ha, att döma
av den tidpunkt vid vilken de inträffat, väsentligen
sin grund i de psykologiska verkningarna av de
beslutade statsåtgärderna. De skapade tilltro till
framtiden och därmed köplust; dennas behov av kredit
täcktes även villigt. Federal Reserve Bulletins
index för fabrikat visar en januarisiffra på 64, en
marssiffra på 57, en julisiffra på 99 och en
novembersiffra på 71. Bakslaget efter sommarens
varuhausse under stimulation av beslutade
statsingripanden och den kraftiga Blue Eagle-kampanjen m. fl.
åtgärder i propagandasyfte är påfallande, även om
en icke oansenlig nettoförbättring alltjämt kvarstår.
Det lider näppeligen något tvivel om att
Roosevelt är besluten att, därest så visar sig erforderligt,
vidtaga ytterligare åtgärder för att öka
produktionstakten och att den snart sammanträdande kongressen
kommer att lämna de därför erforderliga
bemyndigandena och medlen. De tidigare försöken till
kreditinflation ha visat sig icke leda till resultat.
Enbart en deklaration om att en monetär inflation är
önskvärd, skulle säkerligen ha lika litet resultat,
som försöken att via dollarkursen påverka prisnivån.
En stor statlig upplåning till lägsta möjliga räntor
och en ökad statlig produktiv verksamhet äro väl
de sannolika medel, med vilka ökad aktivitet inom
näringslivet kommer att väckas, därest de redan
anlitade medlen icke skulle lämna större resultat än
hittills. Den förra ökar benägenheten för
nyinvesteringar och den senare föder den efterfrågan, som
väcker allmänhetens köplust - den för det definitiva
konjunkturomslaget nödiga psykologiska
förutsättningen. Det stora statliga konjunkturexperimentet
kan sålunda väntas fortsätta under det nu ingångna
året och måste antingen leda till resultat med ett
i stort sett bibehållet oförändrat ekonomiskt system
eller också medföra en genomgående omdaning av
detta under statliga auspicier.
För Europas del kan man konstatera, att det
gångna året visserligen icke företedde samma vackra
stegring av produktionssiffrorna under vår- och
sommarmånaderna, som U. S. A., men att det å andra
sidan icke heller inträffat något bakslag under årets
senare del. De stora industriländerna Tyskland och
Frankrike förete en visserligen icke stark men dock
hela året säkert fortskridande ökning av
produktionsvolymen, om man får döma av
produktionsindices. Englands produktion synes ha haft en
tämligen konstant volym under de tre första kvartalen,
för vilka produktionssiffror föreligga. För vårt
land har årets senare del varit bättre än såväl den
förra som ock motsvarande tid året förut.
Stålframställningen visade redan under årets förra hälft
förmånliga siffror. För England uppgick den till 3,22 mot
2,73 mill. ton under motsvarande del av föregående
år, för Frankrike voro siffrorna resp. 3,32 och 2,76
och för Tyskland 3,44 och 2,94 mill. ton. Under de
elva första månaderna av det gångna året utgjorde
Englands stålproduktion 6,43 mot 4,90 mill. ton under
jan.-nov. 1932; för Tyskland äro motsvarande
siffror 6,85 och 5,24 mill. De senaste månaderna ha för
dessa båda länder varit de förmånligaste, medan
däremot för Frankrike försommaren uppvisade de
största kvantiteterna och den största relativa
förbättringen gentemot föregående år. Avmattningen mot
årets slut är dock relativt ringa. För tackjärn är
utvecklingen analog, ehuru dock för England
ökningen är mera markerat starkare ju längre året
framskrider. Den engelska arbetslösheten var dryga
20 proc. mindre i november i år än ett år tidigare.
Förutom den tunga industrien visar den engelska
verkstadsindustrien, väveri- och porslinsindustrierna
en mera i ögonen fallande gynnsam utveckling.
Utrikeshandeln var under årets förra hälft icke
obetydligt mindre till värde än året förut, men sista
halvåret har visat en gynnsam utveckling, och
omsättningen överstiger den under motsvarande tid av
1932. Sista kvartalets siffror äro de högsta. Den
ökade sysselsättningen inom tyskt näringsliv har
varit något starkare för produktionsvaru- än för
konsumtionsvaruindustrierna. Byggnadsverksamheten
företer en växande livaktighet; detsamma gäller om
än icke i så hög grad maskinindustrien. Den av
den nya regimen inaugurerade handels- och
valutapolitiken gentemot utlandet torde icke kunna undgå
att ytterligare starkt nedskära den tyska
utrikeshandeln. I motsats till den engelska har den tyska
utrikeshandeln minskats starkt under de senaste
månaderna. De franska arbetslöshetssiffrorna visa
en mycket förmånlig utveckling. Allt sedan i våras
har antalet arbetslösa reducerats och hade under
årets tre första kvartal sjunkit med cirka 1/3. Den
senaste siffran är den gynnsammaste.
Exportsiffrorna äro för de båda sista månaderna, för vilka
redovisning föreligger (sept. och okt.), de bästa under
året. Då importen icke visar en däremot svarande
stegring har handelsbalansen förbättrats.
Det gångna året kännetecknas för vårt lands del
av en anmärkningsvärt starkt ökad produktion och
skeppning av våra stora stapelartiklar och en därav
följande förbättring av vår handelsbalans. Den stora
arbetskonflikten inom byggnadsbranschen inverkar
dock ogynnsamt på sysselsättningen inom vårt
näringsliv. Trävaror, papper, massa, järn och stål
visa för årets elva första månader starkt förbättrade
exportsiffror. För vissa varuslag får man lov att gå
tillbaka till det goda året 1929 för att finna siffror
av motsvarande storleksordning. Å andra sidan ha
verkstadsindustriens exportföretag haft det sämre
än föregående år med undantag dock för de, som
tillverka förbränningsmotorer och mjölkseparatorer.
Särskilt stark är nedgången i kullagerexporten eller
hela 28 proc. Såsom Industriförbundets
produktionsindex ger vid handen, har även en hel del övriga
industribranscher kunnat visa en motsvarande
förbättring. Stegringen har varit starkast under årets
senare del och är relativt sett lika stor för
produktions- som konsumtionsindustrier. Samtidigt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
