- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2. 13 jan. 1934 - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. November 1933 - Undervisningen i teoretisk och elektrokemi vid tekniska högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återarbetningsbroms. Batteriet väger 3 t och har en kapacitet av 800 Ah (65 kWh). Energiförbrukningen är på en viss sträcka 437 Wh/vagnskm eller 47 Wh/tkm. Driftkostnaden är ca 74 öre/busskm. (C. Chalmeau, Bull. Schweiz. El. Verein, h. 24, s. 605.)

Jämförande vindtunnelförsök ha gjorts med olika biltyper, nämligen med 1922, 1928 och 1933 års modeller samt med en helt strömlinjeformad bil vid en hastighet av 96,5 km/h. Kraftförbrukningen för övervinnande av luftmotståndet var resp. 27, 26, 18 och 8 hk. På 10 år har sålunda luftmotståndet vid denna hastighet reducerats med ej mindre än 30 %. (Science, Supplement, h. 2027, s. 8.)

London General Omnibus Co. har anskaffat en tvåvånings bensinbuss med 62 sittplatser med motorn, med en effekt av 120 hk vid 2 400 v/m, placerad utanför ramen och straxt bakom högra framhjulet. Ovanför motorn befinner sig trappan upp till övre våningen, varigenom utrymmet blir väl utnyttjat. Vagnskorgen skjuter framom framhjulen l 830 mm, varför man kunnat anordna speciell fångare vid olycksfall. (Verkehrstechnik, h. 19, s. 488.)

För att nyttiggöra övertaliga spårvägssläpvagnar har man i Milano ombyggt dem två och två till länkaxelvagnar med en mellan dem tillkommande vagnskorg, som utgör själva länken och är försedd med dragspelsförbindelse till dem bägge. Varje axel förses med en motor om 33 kW och tryckluftsbroms. Man får 48 sittplatser i varje vagn och 40 platser i mittelavdelningen. (Verkehrstechnik, h. 20, s. 511.)

Bradford har 67 trolleybussar, av vilka 25 äro dubbeldäckade sexhjuliga med 56 sittplatser om 100 hk motoreffekt. Såväl spårväg som trolley- och bensinbussar användas. Kostnaden per 100 sittplats/km äro resp. 124, 150 och 152 öre. Strömkostnaden är 7,35 öre/kWh och bensinkostnaden 22 öre/l. Hastigheten med trolleybussen är större på grund av den bättre accelerationen. Några svårigheter med strömavtagarna finnas ej. (World Power, h. 69, s. 266.)

Ingående praktiska försök med olika metoder för smörjning av kontaktledningen ha utförts vid den 330 km långa elektrifierade järnvägen Chicago-Milwaukee, som visa att fast grafit är bättre än den grafitblandade vaselin, som eljest brukar användas. Slitaget på ledningen blir blott en bråkdel av det vid äldre smörjmedel. (J. Lamson, Electrical Engineerlng, h. 11, s. 771.)

Om en kolborste får en lokal uppvärmning så sjunker motståndet där och felet ökas kontinuerligt. Anbringar man en skruvformig ränna i kollektorn, så bortnötas dylika fel. Spänningsfallet i övergången mellan kol och koppar stiger visserligen med 20 %, men livslängden blir större och uppvärmningen av kollektorn betydligt mindre, varför man kan reducera kollektorns längd. Parasiterande strömmar, som cirkulera mellan borstarna, reduceras även, och man får en jämn strömfördelning mellan kolen. (Schweizerische Bauzeitung, h. 18, s. 219.)

Belgiska statsbanorna ha ett tåg med 500 sittplatser, där varje kupé är försedd med en högtalare för radio och även för direkta föredrag vid skolresor etc. Huvudsvårigheten låg i att få en bullerfri och vibrationsfri kupé för sändare och mottagare. Kupén är försedd med särskilt konstruerat fönster för att föredragshållaren skall kunna beskriva landskapet, som passeras. Tre ytterligare tåg av detta slag anskaffas nu, sedan man fått erfarenheter från 180 skolradioresor. (Schweizerische Bauzeitung, h. 21, s. 261.)

Hög svetshastighet och hastig stelning befordra bildandet av blåsor. Hög strömstyrka är däremot ägnad att förhindra blåsbildning. Si-fritt grundmaterial förhindrar blåsbildning likaså mycket hög Si-halt liksom även hög Mn- och C-halt. Minimimängden är beroende på hur svetsningen sker (inträngning m. m.). Utförda försök gåvo gränserna 0,4 % C, 0,6 % Si och 1,7 % Mn. (F. Leitner, Archiv Eisenhüttenwesen, h. 5, s. 311.)

I. G. Farbenindustrie framställer fast acetylen, som vunnit tekniskt intresse. Försök rörande explosionsfaran har gjorts, och man har funnit tydliga sprängämnesegenskaper. Brisansen är dock helt ringa på grund av liten maximaltäthet och liten detonationshastighet. För slag, friktion och värme är fast acetylen föga känslig. De uppstående gas-luftblandningarna utgöra faran. Lagring och transport är därför ännu så länge riskabel. (W. Rimarski, L. Metz, Autogene Metallbearbeitung, h. 22, s. 341.)

Gassvetsning anses bäst för svetsning av aluminium, och Silumin anses vara den aluminiumlegering, som låter sig bäst svetsas på grund av dess seghet upp till nära smältpunkten. Legeringstillsatserna ha ej nämnvärt inflytande på oxidbildningen och därmed följande svårigheter vid svetsningen, ty oxiden har en smältpunkt av 2 050° C. Varm- och kallsvetsning av gjutna delar användes beroende på dessas form. Komplicerade delar varmsvetsas. (W. Johag, TZ für praktische Metallbearbeitung, h. 21/22, s. 365.)

Metallbågsvetsning användes enligt uppgift till 95 % vid fartygssvetsning. Beklädd elektrod användes och har särskilt befordrat fartygssvetsningen. Såväl en- som flersvetsaggregat användas. Vid Newport News Shipbuildings stora varv skall man i svetsskolan med beklädd elektrod uppnå 48 kg/mm2 hållfasthet i svetsen för att godkännas. Per år konsumeras på varvet ca 150 t tjockbeklädda elektroder och 140 bågsvetsare äro anställda. För häftsvetsning vid montaget användas 50 montörer, som fått en kortare utbildning i gasskärning och bågsvetsning. (G. Moore, Journ. Am. Felding Soc., h. 11, s. 26.)

Frithiof Holmgren.

UNDERVISNINGEN I TEORETISK OCH ELEKTROKEMI VID TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Den 6 juni 1933 anhöll lärarekollegiet vid tekniska högskolan hos k. m:t om anstånd till l januari 1934 med återbesättandet av professuren i teoretisk och elektrokemi, från vilken lärostol professor Palmær beviljats avsked från och med den 13 september 1933.

I motiveringen för anståndet hänvisades till en från avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi inkommen skrivelse, där det hette, att en närmare utredning av den tekniska elektrokemiens ställning syntes önskvärd, särskilt med hänsyn till de önskemål, som framkommit såväl från ledande håll inom industrien som från kemiska sektionens inom studentkåren sida. Det begärda anståndet beviljades, och att upprätthålla lärostolen under vakansen förordnades av lärarekollegiet fil. lic. Guy Frey.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free