Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 13 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 13 jan. 1934 - Undervisningen i teoretisk och elektrokemi vid tekniska högskolan - Notiser - Tekniska högskolan - Normer för provning av förbränningsmotorer - Tryckprovning av betongrör, av Sverker Nilsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Något ytterligare åtgörande i frågan genom avdelningskollegiets försorg synes icke hava kommit till stånd förrän vid sammanträdet den 21 november 1933, då efter en längre diskussion avdelningskollegiet, efter tillkallandet av professorerna Petrén och Kalling från bergsavdelningen, med 6 röster mot 5 beslöto föreslå lärarekollegiet att professuren i teoretisk och elektrokemi måtte återbesättas i vanlig ordning. Samtidigt förklarades emellertid, att huvudvikten skulle läggas vid den teoretiska kemien, vars kursplan väsentligt skulle utvidgas, under det att den tekniska elektrokemiens omfattning icke längre skulle närmare angivas.

Mot detta förslag röstade professorerna Afzelius och Hägglund samt speciallärarna Öman, Sundberg och Rosborg, vilka i stället föreslogo, att avdelningskollegiet skulle föreslå dels ändring av professuren i teoretisk och elektrokemi till en professur i teoretisk kemi och dels om inrättandet av en speciallärarebefattning i teknisk elektrokemi eller därest sistnämnda befattning icke för närvarande komme att beviljas av statsmakterna, om en ändring av benämningen för professuren till teoretisk och elektrokemi med undervisningsskyldighet tills vidare tillika i teknisk elektrokemi.

Svenska elektroingenjörsföreningen, vars uppmärksamhet blivit fästad på faran för att undervisningen och forskningen i teknisk elektrokemi genom de av avdelningskollegiets majoritet föreslagna åtgärderna icke längre komme att bliva tillfredsställande tillgodosedda i vårt land, uppdrog åt sin styrelse att eventuellt i samarbete med avdelningen för Kemi och bergsvetenskap vidtaga erforderliga åtgärder.

Styrelserna för elektroingenjörsföreningen samt för Kemi och bergsvetenskap, vilken senare jämväl upptagit frågan, ingingo därför gemensamt till lärarekollegiet med anhållan om att en ingående utredning i saken måtte komma till stånd.

Lärarekollegiet ansåg sig emellertid icke kunna taga hänsyn till dessa framställningar, utan beslöt den 13 dec. med 17 röster mot 5 att föreslå k. m:t professurens ledigförklarande.

NOTISER
Tekniska högskolan. Professuren i hållfasthetslära vid tekniska högskolan sökes av docenterna vid högskolan John-Erik Ekström, Hjalmar Granholm och Folke Odqvist samt av civilingenjör Frey Samsioe.

Normer för provning av förbränningsmotorer. Den av Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik den 18 april 1926 tillsatta s. k. förbränningsmotorkommittén har nu framlagt förslag till normer för provning av förbränningsmotorer, vilket kommer att diskuteras vid avdelningens sammanträde den 16 januari. Normerna äro uppställda i form av 43 punkter, avseende dels allmänna definitioner, dels föreskrifter för provens utförande och dels de vid provningarna använda mätmetoderna och instrumenten. Ledamöter i kommittén hava varit professor E. Hubendick, direktör Gunnar Dellner, direktör Jonas Hesselman, direktör Gunnar Lindmark, civilingenjör Osborne Ljungman, diplomingenjör Edvin Lundgren och ingenjör Algor de Waern. Som kommitténs sekreterare ha tjänstgjort direktör Hesselman (1925-28), direktör Manne Lindhagen (v. sekr. 1925-28), civilingenjör P. A. V. Svensson (1929) och civilingenjör Torsten Widell (1932-1933).

Tryekprovning av betongrör. I anslutning till den i häfte 1, 1934, införda beskrivningen av en tryckprovningsmaskin för betongrör, meddelas här en redogörelse för en annan apparat för samma ändamål. Ehuru denna ej kan användas för den sorts provning som föreskrives i kommunaltekniska föreningens normer, torde den erbjuda ett visst intresse bl. a. på grund av sin jämförelsevis ringa vikt och sin lätthanterlighet.

Undertecknad har under den gångna sommaren varit i tillfälle att använda en tryckprovningsapparat, som nyligen utkommit i marknaden. Vid kontroll av rör för dräneringar och torrläggningsarbeten, där undertecknad använt den nya metoden, har den visat sig synnerligen lämplig. Apparaten har konstruerats av lantbruksingenjör D. Larsson. Dess utseende framgår av fig. l-2.

Fig. 1. D. Larssons tryckprovningsapparat. Principskiss.

Fig. 2. D. Larssons tryckprovningsapparat i användning.

Apparaten består av fyra cylindrar, som genom ett rörsystem stå i förbindelse med en tryckspruta. Denna är fylld med olja, som genom en kolv kan pressas fram i rörsystemet och in i cylindrarna, vilka härvid lyftas uppåt.

Då ett cementrör skall provas, placeras apparaten inuti röret, varefter en spännanordning av järnrör ställes på vardera cylindern och skruvas upp, så att den övre anliggningsbrädan trycker mot rörets övre insida. Därefter börjar man skruva på den med en gängad arm försedda kolven i trycksprutan och avläser å manometern det oljetryck, som cementröret skall utsättas för. Till apparaten hör en tabell, vari den mot ett visst manometertryck svarande tryckkraften kan avläsas.

Vid provning av rör å avlägset belägna platser är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>