- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
16

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2. 13 jan. 1934 - Tekniska föreningar - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISKA FÖRENINGAR

Örebro ingenjörsklubb

höll lördagen den 11 november ordinarie årsmöte under ordförandeskap av rektor W. Hallström. Styrelse- och revisionsberättelserna för det gångna räkenskapsåret föredrogos, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Inträdes- och årsavgifter bibehöllos oförändrade med undantag av att årsavgiften för medlemmar i Örebro höjdes från 8 till 10 kr.

Sedan val förrättats utgöres styrelsen av disponent A. Thermsenius, ordf., lektor M. Lien, v. ordf. för Örebro, disponent Fr. Cassel, Vedevåg, v. ordf. för landsorten, maskininspektor R. Malm, kassaförv., civiling. J. J. O. Stage, sekr., samt revisorerna av disponenterna B. A. H. Ruhlin och R. Jonsson med maskininspektor E. G. T. Kinberg som suppleant. Till ord. resp. v. klubbmästare omvaldes ingenjörerna E. K. E. Wangström och H. Malmrot.

Till referenter valdes: i arkitektur och husbyggnadskonst arkitekt K. A. Jonsson och stadsarkitekt G. Arn; i väg- och vattenbyggnadskonst kaptenerna J. M. Cederblad och E. G. Almquist; i mekanik lektor G. E. Nordberg och ingenjör G. O. Nordlindh; i elektroteknik disponent T. K. A. Hedin och ingenjör G. K. Rotsenius samt i kemi och bergsvetenskap överingenjör S. E:son von Hofsten, Bofors, och lektor S. K. A. Kallenberg.

Överingenjören Oscar Hellman, Västerås, höll därefter ett med talrika skioptikonbilder belyst föredrag med titeln "Moderna fabrikationsmetoder inom den mekaniska verkstadsindustrien". Inledningsvis framhöll tal., att de flesta äro av den åsikten, att rationaliseringen inom industrien är en nyhet från de senaste åren. Inom all industri har emellertid alltid förekommit strävan att framställa produkterna billigare och bättre än konkurrenterna. Detta har också varit den sporre, som drivit fram och alltjämt driver fram förbättringar inom olika områden. Efterkrigsåren framvisa dock en större livaktighet i hithörande frågor än någon föregående tid; rationaliseringen har blivit mera märkbar för den stora allmänheten. Endast i ett avseende kan man tala om något för de senare åren mera utmärkande, nämligen tendensen att ordna fabrikationsgången, så att den flyter jämnare fram genom verkstäderna. Så har den flytande tillverkningen tillkommit, vilken varit möjlig tack vare specialisering och standardisering och medfört massfabrikation i stor utsträckning. I vårt land är det endast ett fåtal verkstäder, som kunnat införa den flytande tillverkningen. De flesta tillverka produkter av alltför många typer och storlekar och i för ringa antal av varje sort.

Efter en utförlig redogörelse för de typiska förhållandena i en modern större svensk verkstad och en översikt över vissa moderna verktygsmaskiner och metoder framhöll tal. att för verktygsmaskinens arbete är (verktygs)skärmetallen av största betydelse. Det moderna snabbstålets tillkomst för omkring 30 år sedan tillät en fördubbling av skärhastigheten, och ca 15 år senare tillkom den ännu hårdare skärmetallen "stellite". För omkring 5 år sedan tillkom den nyaste skärmetallen Widia, som är en wolframkarbid, framställd av wolframpulver, kol och kobolt i en sintringsprocess vid hög temperatur och högt tryck. Den kan endast bearbetas genom slipning medelst speciella hårda slipskivor och framställes därför i mindre plattor, som medelst koppar eller slaglod fastlödas som skär på lämpliga stål. Även diamant användes stundom.

Widia-metallen medger en skärhastighet av ända till 400 meter i minuten. Även om i regeln en betydligt mindre hastighet kommer ifråga, måste dock verktygsmaskinerna göras av särskild konstruktion för att skärmetallens framträdande egenskaper skola kunna utnyttjas. Maskinerna måste göras kraftiga för undvikande av vibrationer, varje maskin bör ha sin motor, hastigheterna skola kunna varieras inom vida gränser och även ändras under gången, manövreringen skall vara enkel och bekväm, matningsrörelsen skall vara hastig, hydraulisk drift och matning är önskvärd osv. Med ljusbilder demonstrerade tal. ett stort antal modernt konstruerade svarvar, borrmaskiner, fräsmaskiner, hyvlar och gängmaskiner ävensom olika slags slipmaskiner. Hel- och halvautomatiska svarvar liksom maskiner med flera samtidigt arbetande verktyg äro nödvändiga i en modern verkstad. Borrgiggar och fixturer skola vara så gjorda, att arbetsstyckena kunna hastigt uppspännas och borttagas, och även Pneumatiska chuckar användas. Tal. gav exempel på föremåls bearbetning vid flytande tillverkning, huru maskinerna uppställas i grupper och arbetsprocedurerna fördelas. Det är ofta icke nödvändigt att använda enbart hastigt arbetande maskiner. Vissa arbetstempon tillåta användandet av enklare billigare maskiner.

Till sist visade tal. en rad bilder, som exempel på, huru Asea genomför den flytande tillverkningen, varefter ordföranden frambar åhörarnas tack till hr Hellman för det mycket intressanta och klarläggande föredraget, vilket tack underströks av kraftiga applåder.

Efter sammanträdet följde supé och samkväm.

H. S.

Tekniska samfundet, Göteborg,
avdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst, höll sitt ordinarie höstsammanträde den 21 november under ordförandeskap av kapten P. G. Blidberg. Vid val av funktionärer för år 1934 utsagos till ordf. kapten N. A. Svensson, till v. ordf. ing. C. T. Ritzén, till sekr. ing. J. A. Nielsen, till klubbm. ing. Curt Rodhe och till avdelningens representant i samfundets valkommitté ban-dir. A. Larsson-Ryhagen.

Föredraget för aftonen hölls av civilingenjören Fredrik Schutz, Stockholm, över ämnet "Allmän orientering beträffande väg- och gatubeläggningar". Föredraget, som illustrerades av goda ljusbilder, gav en utförlig, överskådlig och intressant bild av utvecklingen inom väg- och gatubeläggningstekniken.

Vid nachspielet gav kapten Gunnar Höckert en intressant skildring i ord och bild från en bilresa, som han företagit i norra Afrika. J. A.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Mekanik
sammanträder tisdagen den 16 januari 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val av justeringsmän. - 2) Inträdesanmälan och inval. - 3) Inkomna skrivelser. - 4) "Några nya synpunkter på teorien för centrifugalpumpar och fläktar" föredrag av professor Hj. O. Dahl. - 5) Behandling av förslag till normer för provning av förbränningsmotorer med inledningsanförande av professor E. Hubendick. - Supé och samkväm.

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 19 januari 1934 kl. 19,30. Ärenden: 1) Protokolljustering. - 2) Inval. - 3) Meddelande angående donation. - 4) Val av revisorer för Elektroteknikfonden. - 5) "Grunddrag av eldledning för fartygsartilleri och därmed sammanhängande frågor rörande fjärriktning", föredrag med ljusbilder och film av artilleriingenjören Robert Grey. - Supé och samkväm.

Skånska Ingenjörsklubben anordnar klubbafton med damer på Kungsparkens restaurang i Malmö fredagen den 19 januari kl. 7 e. m. Föredrag med ljusbilder hålles av professor J. T. Lundbye från Köpenhamn om "De äldsta nordiska samfärdslederna". Gemensam supé intages, varefter man övergår till dans med inslag av sång m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free