- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
20

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3. 20 jan. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidigare än beräknats. Bandelen Malmö-Trälleborg
öppnades den 4 december för elektrisk drift.
Elektrifieringsarbeten å Ångelinjerna och Västkustbanan ha
pågått under större delen av året. Kabelläggningen å
bandelen Malmö-Laholm har i huvudsak avslutats.

Beträffande de enskilda järnvägarna meddelas, att
staten inköpt de normalspåriga järnvägarna Uppsala-
Gävle, Gävle-Bomhus och Ostkustbanan, varjämte med
köpet av Ostkustbanan följde den av Ostkustbanans a.-b.
ägda smalspåriga järnvägen Harmånger-Bergsjö.

Koncessionen har upphört att gälla för järnvägarna
Näs-Horndal och Marma-Sandarne, varefter dessa
järnvägar trafikeras som privata bruksspår. Viss
trafikinskränkning har företagits dels i fråga om Stavsjö
järnväg, där persontrafiken nedlagts, och dels i fråga
om järnvägen Vimmerby-Ydre, där trafiken begränsats
till endast godstrafik i vagnslaster vid förefallande
behov.

Under året har ökning av tåghastigheten medgivits å
de normalspåriga järnvägarna Kristianstad-Eslöv,
Borås-Herrljunga och Kil-Torsby samt den
smalspåriga Nättraby-Älmeboda.

Följande fusioner ha ägt rum: Åmål-Årjängs
järnväg trafikeras av Bergslagsbanan, östra Värends
järnväg (Brittatorp-Säfsjöström) av Växjö-Hultsfreds
järnväg, och östra Smålands järnväg (Oskarshamn-
Älghult) trafikeras tillsammans med de smalspåriga
Kalmarbanorna.

Under arbete är endast järnvägen
Ulricehamn-Jönköping.

Nya konsthartsprodukter för kemiska apparater. I
VDI-Zeitschrift (6 januari 1934) har dipl.-ing. J. Wehn
lämnat en del intressanta uppgifter rörande ett par av
kondensationsprodukter av fenol och formaldehyd
bestående preparat, ’Silasit och Haveg-JGH, avsedda att
användas som syrafast beklädnad i kemiska apparater.
Medlen uppgivas vara kemiskt beständiga gentemot vissa
oorganiska syror, däribland saltsyra och svavelsyrlighet
i alla koncentrationer och vid alla temperaturer samt
mot många organiska syror liksom mot de flesta
lösningsmedel, såsom bensin, aceton, metylenklorid, eter
och kolsvavla.

Silasit anbringas på underlaget, t. e. koppar eller stål,
i flytande form till en tjocklek av ca 0,5 mm och härdas
genom polymerisation vid högre temperatur. Den ägnar
sig till beklädnad av kärl och rörledningar för vätskor,
gaser och ångor, liksom av fläktar och centrifuger. Den
är stundom överlägsen emaljering till följd av sina
mekaniska och kemiska egenskaper men måste behandlas
som emalj såtillvida, att skarpa kanter och porer
undvikas och att alla delar förstyvas för motverkande av
böjningspåkänningar i överdraget.

Svårigheterna vid framställning av Silasit ha främst
varit att uppnå en god vidhäftning mot underlaget samt
att genom särskilda tillsatser nedsätta hartsets
naturliga sprödhet. Vidare har man sökt erhålla en god
värmeledningsförmåga. Värmeledningstalet för produkten
anges till 0,6 kcal/mh°C gentemot värdet 0,3 för ren
bakelit.

Enligt Haveg-JGH-metoden framställer man
användbara rör av konstharts genom upplindning på en dorn
av asbestband, indränkta med konstharts. Rören, som
alltså bestå av ett syrebeständigt material, inbäddat i
harts, äga goda kemiska och mekaniska egenskaper. De
kunna tillverkas som fläns- eller muffrör i storlek från
25 till l 500 mm inre diameter och för övertryck mellan
l och 10’ ät. Hållfasthetsvärdena äro följande:
slaghållfasthet 2© kgcm/cm2, böjningshållfasthet i
längdriktningen 200 kg/cm2, hållfasthet mot inre tryck 300-350
kg/cm2, tryckhållfasthet i asbestvävens plan 1050
kg/cm2 och vinkelrätt däremot l 450 kg/cm2.
Volymvikten 1,35 g/cm3. På motsvarande sätt kunna t. e. rännor
samt ramar och plattor för filterpressar framställas.

Olivolja som smörjmedel i förbränningsmotorer.

Moniteur officielle du commerce et de 1’industrie
meddelar från Algeriet, att man där gjort intressanta rön
angående användningen av olivolja som smörjmedel i
förbränningsmotorer, speciellt bilmotorer.
Smörjnings-förmågan uppges vara likvärdig med den hos
mineraloljor, varjämte olivoljan skall medföra, att motorn
startar lättare i kyla än då mineralolja användes,
oljebehovet blir mindre och sotningen i cylindrarna likaså
mindre. Härtill kommer billigare inköpspris på olivoljan
samt naturligtvis handelspolitiska synpunkter.

Gummi som korrosionsskydd å propelleraxlar.
Hittills har man som skydd mot havsvattnets korrosion å
propelleraxlar använt antingen målning,
mässingsbuss-ningar eller lindning med tjärade blånor eller tågvirke,
stundom även elektrolytiska överdrag, vilka dock haft
olägenheten att vara svåra att reparera.

Enligt VDI-Zeitschrift (23 december 1933) har man i
Japan utexperimenterat en metod att omge axeln med
ett skyddsskikt av vulkaniserat gummi, vilken lär ha
givit tillfredsställande resultat.

Den del av axeln som skall skyddas grovsvarvas först
och förtennas därefter, så att ett gott underlag för
kautschuken erhålles. Sedan tennytan noga rengjorts, läggas
l mm tjocka gummiblad dikt omkring axeln. Man
använder fyra gummiskikt ovanpå varandra, och
beröringsytorna mellan skikten tvättas noga med bensin.

Vid vulkaniseringen omlindas axeln med fuktiga
lärftband, vilka dragas fast med ståltråd.
Vulkaniseringen sker med svavel vid l åto under två timmar,
varefter trycket höjes till 2,5 å 3 åto och vulkaniseringen
fortsattes i sju timmar. Bandaget borttages därefter
och fyra nya gummiskikt pålindas och vulkaniseras, så
att skyddsbeläggningen slutligen får en tjocklek av
8 mm.

Utnyttjandet av rötgaserna vid reningsverk. De vid
reningsanläggningar för avloppsvatten i rötkamrarna
bildade gaserna ha en metanhalt av i allmänhet 70 à
85 %. Sedan år 1924 har man i Tyskland börjat
tillvarataga dessa gaser för att minska driftkostnaderna
för reningsverken. I allmänhet använder man därvid
gasen som tillsats till stenkolsgas. För närvarande
tillvaratagas gas i reningsverk, tillhörande 40 tyska
städer med tillsammans 4,5 mill. invånare.

På senare år har man börjat utnyttja gasen i
gasmotorer. Den största anläggningen av detta slag finnes
i Berlin-Stahnsdorf med en motoreffekt av 1 750 hkr.

Enligt uppgift i VDI-Zeitschrift (30 december 1933)
åtgår för en hkrtimme 400 à 500 liter rötgas. Av
gasens värmeenergi omsattes endast 26 % i mekaniskt
arbete, medan 65 % återfinnes i kylvatten och avgaser.
Emellertid kunna såväl kylvattnet som avgaserna i stor
utsträckning användas för värmning av rötkamrarna,
varigenom energiförlusten i anläggningen blir endast
ca 20 %.

Ett nytt brandskyddsmedel för trä, kallat "Intravan"
och av tysk tillverkning har nyligen kommit i
marknaden. Medlet säges skola intränga hastigt och djupt i
trävirket och bindas där, så att efflorescenser undvikas.
Det korroderar ej metaller och retar ej ansiktshuden,
ögon eller andningsorgan, varför det kan sprutas på
träet utan att ansiktsmask eller nässkydd behöver
användas. Medlet rekommenderas till besprutning av
boningsrum, magasin, takstolar m. m. till skydd mot
brandbomber.

Virke för nybyggnader kan impregneras med Intravan
antingen medels varm indränkning eller medels
tryckimpregnering. I kryssfaner intränger det till det
innersta skiktet utan att förstöra limmet. Medlet är tillika
verksamt som skydd mot svampangrepp.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free