Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 27 jan. 1934 - Kolmarknaden vid årsskiftet. Återblick och framtidsutsikter, av Bn. - Gynna rodden vid Teknis - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torde man få räkna med en höjd prisnivå med hänsyn till de stora kraven från järnindustriens sida. En dylik stegring innebär dock endast en återgång till den normala prisdifferensen mellan kokskol och koks, vilken under de tvenne senaste åren varit så gott som obefintlig.
Att den tyska kolexporten redan anpassat sig efter den engelska prisnivån är uppenbart, men de stora lagerna i Ruhr jämte de stora möjligheterna till ökad brytning utgöra en viss garanti för att den engelska prisstegringen icke kan drivas alltför långt. Det nuvarande fördelaktiga prisläget för isynnerhet polska småkol kan ju på grund av de gjorda åtagandena gentemot England endast utnyttjas i begränsad utsträckning av den svenska industrien.
Bn.
GYNNA RODDEN VID TEKNIS!
Tekniska högskolans roddförening, som stiftades år 1929 har de senaste åren vunnit en i svensk akademisk idrott enastående anslutning. Rodden har vid tekniska högskolan blivit den ledande idrotten. Föreningen räknar nu 168 aktiva medlemmar. Den är i detta avseende långt överlägsen alla andra akademiska klubbar och av alla Sveriges klubbar den näst största.
Föreningens huvudsyfte är att skaffa teknologerna en sund motion. Under den korta tid föreningen existerat har den redan i hög grad hunnit främja detta syfte.
Genom den offervillighet, som visats föreningen av tekniska högskolans lärare, studenter och enskilda personer har det lyckats den, att få någorlunda tillfredsställande båtar, Vad föreningen däremot saknar är ett användbart förvaringsrum för båtarna samt omklädnadsrum. Båtarna ha hittills varit inhysta i ett båtskjul tillhörigt Akademiska roddföreningen. Detta är numera fullständigt otillräckligt men någon utvidgning därav kan ej påräknas under samverkan från de andra högskolornas sida. Båtarna äro otillräckligt skyddade och utrymmet är så litet, att de ofta fått allvarliga skador vid in- och uttagandet. Båtmaterialet hotar under dessa omständigheter att så starkt försämras, att det knappast blir möjligt att upprätthålla det. Om föreningen skall kunna fortsätta sin verksamhet, måste den sålunda hava ett nytt båthus.
Det är av allra största betydelse för idrotts- och kamratlivet vid tekniska högskolan att föreningen får möjlighet att i nuvarande omfattning fortsätta sin verksamhet. Roddsporten är den förnämligaste av alla lagidrotter och som sådan väl ägnad att stärka den kamrat- och samhörighetskänsla, som städse varit ett utmärkande drag för de studerande vid tekniska högskolan.
Genom tillmötesgående från Djurgårdsförvaltningen har föreningen erhållit nyttjanderätt till en idealiskt belägen tomt vid Norra Brunnsviken.
Föreningen saknar emellertid pengar att själv få ett båthus till stånd. De ringa medel, som stå till dess förfogande måste användas till båtmaterialets underhåll och förnyelse. Roddföreningens styrelse vänder sig därför genom Teknisk tidskrift till teknologföreningens medlemmar och andra intresserade personer med en vördsam anhållan om bidrag till uppförande av ett eget båthus. Erhållande av ett tillräckligt stort bidrag är den enda utväg föreningen har för att kunna upprätthålla roddsporten vid tekniska högskolan och föreningen ar självfallet mycket tacksam om dess vädjan mottages med välvilja av forna studerande vid tekniska högskolan.
Högskolans rektor, professor Henrik Kreüger, har framhållit det behjärtansvärda i roddföreningens framställning och tillstyrker varmt bidrag.
Det ifrågavarande båthuset beräknas kosta 9 160 kr., varav 6 600 kr. för materiel och 2 560 kr. för arbete. Föreningen mottar genom sin ordförande och sekreterare teknologerna Brynolf Brisman resp. E. Dahlbeck gärna gåvor in natura till bygget (virke, snickerier, takpapp, cement, grus, färg, asfaltpapp, elektriskt material). Spik har sålunda redan utlovats från en firma. Själv disponerar roddföreningen f. n. endast omkr. 10 % av behövligt kapital.
En improviserad insamling härom dagen inom teknologföreningens styrelse inbragte sålunda 131 kr. Exemplet med insamling bör med fördel kunna fortsättas bl. a. vid avdelningarnas sammanträden. Kontanta bidrag mottagas och redovisas av teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg 20, Stockholm 16.
TEKNISKA FRÅGOR VID ÅRETS RIKSDAG.
Årets statsverksproposition präglas i lika hög grad som fjolårets av å ena sidan en stark återhållsamhet i fråga om vissa anslagsbehov och å den andra ett mycket omfattande krishjälpsprogram. Därjämte ha i propositionen upptagits vissa viktiga organisationsfrågor, av vilka de som beröra vägväsendet tilldraga sig särskild uppmärksamhet.
Med förbigående av åtskilligt, som vid tidigare tillfällen plägat anmälas i Teknisk tidskrift, skall här nedan lämnas en kortfattad översikt av de viktigaste nyheterna av mera omedelbart tekniskt intresse i propositionen.
Inom femte huvudtiteln (socialdepartementet) har anslaget till arbetsledarekurser i år som i fjol nedprutats från begärda 15 000 till 10 000 kr. Yrkesinspektionens effektivisering, varom förslag numera föreligger i slutremitterat skick, kommer på grund av det statsfinansiella läget ej att föreläggas innevarande års riksdag.
Anslagen under sjätte huvudtiteln (kommunikationsdepartementet) sluta i årets proposition på en summa av 84 967 100 kr. Huvudtitelns slutsumma för nu löpande budgetår uppgår till 85 442 100 kr. Av anslagen för nästa budgetår föreslås sammanlagt 75 mill. kr. skola utgå av automobilskattemedel och 9 967 100 av vanliga skattemedel. Motsvarande siffror för innevarande budgetår äro 72 mill. och 13 442 100 kr.
Bland nyheterna inom denna huvudtitel märkas främst förslag till omorganisation av väg- och vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
