Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 27 jan. 1934 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnadsstyrelsen samt ändring i grunderna för autömobilskattemedlens fördelning, Dessutom föreslås, ätt statens verksamhet för bränslekontroll överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation har, som bekant, länge varit aktuell. Det senaste förslaget i ämnet utarbetades av särskilda, år 1931 tillkallade utredningsmän, vilkas betänkande förelåg i slutet av år 1932 (anmält i Teknisk tidskrift 1933, sid. 48). Att kommunikationsministern först nu förelagt riksdagen denna organisationsfråga sammanhänger bl. a. med frågans beroende av den nya väglagstiftningen, varom proposition i dagarna avlåtits till riksdagen.
I det principiella spörsmålet: central myndighet eller inspektion har kommunikationsministern anslutit sig till den av utredningsmännen uttalade meningen, att den nuvarande vägorganisationen kräver tillvaron av ett centralt statligt verk och att detta verk bör beredas möjlighet att effektivt ingripa i både utformandet av landets vägsystem och utförandet av vägföretagen.
I fråga om verkets organisation, speciellt byråindelningen, råda däremot väsentliga skiljaktigheter mellan regeringsförslaget och det av utredningsmännen framlagda. Kommunikationsministern betonar dock i likhet med de senare, att fördelningen av befattningshavare och arbetsuppgifter på skilda byråer och inom dessa ej bör alltför starkt fastlåsas i samband med organisationen.
Till grund för den av utredningsmännen föreslagna byråorganisationen ligger bl. a. förutsättningen, att styrelsen framdeles skulle komma att handhava byggandet även av s. k. riksvägar. Enligt det nu föreliggande regeringsförslaget till ny väglag skulle emellertid styrelsen ej komma att belastas med någon direkt byggande verksamhet, frånsett avslutandet av nu pågående arbeten å ödebygds- och tillfartsvägar m. m. Även oavsett detta förhållande har kommunikationsministern funnit det av utredningsmännen föreslagna antalet byråer större än behovet påkallar. För de väg- och broärenden samt vägtrafikärenden styrelsen kommer att handlägga skulle enligt regeringsförslaget endast två byråer, vägbyrån och brobyrån, komma att behövas.
Till vägbyrån skulle hänföras utrednings- och allmänna vägarenden samt väginspektionsärenden. Väginspektörerna skola med hänsyn till sin uppgift icke intaga någon fristående ställning utan vara direkt inordnade i vägbyrån under byråchefen, som i styrelsen skall föredraga jämväl väginspektionsärendena. Vägtrafikfrågorna ligga redan nu praktiskt taget inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, men något direkt uttryck finnes ej härför i styrelsens instruktion lika litet som styrelsen förfogar över för ändamålet avsedd personal. Denna brist i organisationen bör nu fyllas. Den för ändamålet avsedde tjänsteman, som bör inordnas i vägbyrån, skall ägna en välbehövlig uppmärksamhet åt frågor om vägmärken, hjultrycks- och hastighetsbestämmelser, föreskrifter om fordonsbredd, normalbestämmelser för omnibussar och lastautomobiler, besiktningsfrågor m. m. samt även hava att avgiva förslag till åtgärder för åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet. Däremot bör ej, som förut föreslagits, inom styrelsen inrättas en särskild chefsmyndighet för bilbesiktningsmännen liksom ej heller styrelsen torde böra utrustas med några befogenheter med avseende på handläggandet av frågor rörande yrkesmässig biltrafik.
Vägbyråns chef bör såsom byråchef placeras i lönegrad B 30. De nu befintliga förste byråingenjörs- (B 26) och byråingenjörsbefattningarna (B 21) böra bibehållas. Utöver dessa båda befattningshavare bör för vägbyrån avses en e. o. biträdande ingenjör.
Väginspektörernas befattningar böra nu uppföras å ordinarie stat och bibehållas vid nuvarande antal av tre. De föreslås skola placeras i lönegrad B 29. Som biträde åt väginspektörerna i byråarbetet föreslås den nuvarande ordinarie byråingenjören (B 21) samt en e. o. biträdande ingenjör. Den nuvarande ordinarie befattningen som teknisk notarie skulle däremot indragas.
Vägtrafikärendena inom byrån skulle enligt förslaget handläggas av en tjänsteman i lönegrad B 29, förslagsvis benämnd vägtrafikinspektör och t, v. placerad å extra stat. Han bör vara föredragande för sina ärenden direkt inför styrelsens chef, varvid han bör ingå som ledamot i styrelsen. Han bör även i mån av tid kunna anlitas för andra uppgifter än vägtrafikärenden.
Den nu å extra stat uppförda broinspektörsbefattningen föreslås skola utbytas mot en ordinarie byråchefsbefattning i lönegrad B 30. Innehavaren skulle benämnas byråchef och broinspektör. Övriga befattningar inom byrån skulle bliva en ordinarie förste byråingenjör (B 26) en ordinarie byråingenjör (B 21) samt 3 e. o. biträdande ingenjörer.
Kommunikationsministern anser i likhet med utredningsmännen att de statliga arbetsuppgifterna beträffande hamnar och farleder alltjämt böra omhänderhavas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Fullgoda skäl finnas för att den nuvarande på sin tid från tekniska byrån utbrutna hamnavdelningen erhåller en fastare organisation som en hamnbyrå i styrelsen. I enlighet härmed bör chefen för byrån placeras på ordinarie stat, benämnas byråchef, placeras i lönegrad B 30 och vara ledamot av styrelsen. Någon ändring i byråns personaluppsättning föreslås däremot ej.
Styrelsens ämbetsuppgifter beträffande enskilda järnvägar hänföra sig numera i huvudsak till inspektion av banunderhållet, kontroll å den rullande materielen med vissa undantag samt fastställande av tjänstgöringsreglementen, innefattande bl. a. föreskrifter rörande trafiksäkerheten, ävensom ärenden rörande varningsmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar med vägar. Härtill komma remissyttranden till k. m:t i ärenden angående enskilda järnvägar med undantag av taxefrågor. I anslutning till vad utredningsmännen anfört finner kommunikationsministern ej heller annan ändring i nämnda ärendens handläggning nu böra ifrågasättas än att järnvägsstyrelsen torde böra helt befrias från kontroll å rullande materiel med undantag för vissa styrelsen tidigare tilldelade uppgifter, däribland kontroll av motorvagnar, som anskaffas med understöd av statsanslag.
Det enskilda järnvägsnätet har under senare år minskat dels på grund av statsinlösen av vissa järnvägar, dels på grund av järnvägars nedläggande. Hur än utvecklingen i fortsättningen må komma att ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
