Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 27 jan. 1934 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stalta sig, synas dock starka skäl föreligga till antagandet, att under överskådlig tid vissa uppgifter beträffande enskilda järnvägar alltfort måste hänskjutas till central myndighet. Då det ej är lämpligt, att ett affärsdrivande verk som järnvägsstyrelsen anlitas för detta ändamål, synes man få stanna vid att frågor rörande enskilda järnvägar alltjämt böra handläggas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och inom denna handläggas av en särskild järnvägsbyrå. Ett tidigare väckt spörsmål om statskontroll över de enskilda järnvägarnas tidtabeller anses nu av kommunikationsministern sakna aktualitet.
Järnvägsbyrån bör liksom hittills förestås av en byråchef (B 30), som är ledamot av styrelsen. Byråchefen bör personligen kunna omhänderha baninspektionen, vadan ingen för ändamålet avsedd förste byråingenjörsbefattning föreslås. Den för närvarande å extra stat uppförda maskininspektörsbefattningen föreslås överföras till ordinäre stat (B 28), medan assistenttjänsten (B 22) bibehålles å extra stat.
Beträffande de inom styrelsen handlagda kamerala och administrativa ärendena erinrar kommunikationsministern, att en begränsning däri synes komma att uppstå genom att styrelsens direkta vägbyggnadsverksamhet så småningom kommer att upphöra, medan å andra sidan överflyttandet av vägbyggnadsräkenskapernas slutgranskning från länsstyrelserna till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer att öka dennas arbetsbörda. I propositionen föreslås, att den nuvarande byrådirektörsbefattningen utbytes mot en byråchefstjänst i lönegrad B 30. Byråchefen skulle sysselsättas väsentligen med administrativa och juridiska ärenden, under det att det kamerala arbetet föreslås skola ställas under direkt ledning av en förste revisor (B 24), vilken även personligen bör deltaga i revisionsarbetet. Övrig personal å byrån skulle utgöras av två revisorer å ordinarie stat (B 21), en e. o. revisor och tre halvtidsamanuenser. I detta sammanhang omnämner kommunikationsministern, att vägstatistiken synes vara i behov av vissa förbättringar. Frågan härom ävensom förslaget att överflytta vägstatistiken till statistiska centralbyrån måste dock anstå någon tid.
I det omstridda spörsmålet om kvalifikationer och tjänsteställning hos styrelsens chef anför kommunikationsministern, att till chefsskapet böra kunna komma ifråga även andra personer än tekniskt utbildade samt att skäl ej förebragts för ändring av chefens nuvarande ställning av överdirektör. Den från vissa håll, däribland teknologföreningen, framförda auktoritetssynpunkten har sålunda i förslaget lämnats åsido. Överdirektörens arvode föreslås till 17 000 kr. årligen. Vidare föreslås att sambandet mellan styrelsen och väg- och vattenbyggnadskåren skall upphöra. Kåren är numera utan betydelse för rekrytering av vägorganisationens personal och den hittills tillämpade begränsningen i urvalet vid tillsättning av de ledande tjänsterna inom styrelsen måste betraktas som otidsenlig. Om regeringsförslaget till styrelsens omorganisation bifalles, torde förslag komma att framläggas om väg- och vattenbyggnadskårens överförande från kommunikations- till försvarsdepartementet.
I likhet med utredningsmännen finner kommunikationsministern, att väginstitutet bör anknytas till väg-och vattenbyggnadsstyrelsen, tills vidare utan någon väsentlig ändring rörande institutets förhållanden i övrigt. Det bör stå under ledning av en direktion av ungefär den sammansättning som föreslagits av utredningsmännen, varvid dock även Sveriges geologiska undersökning och tekniska högskolan böra vara representerade. En utredning om institutets närmare organiserande som statligt organ, varvid dess förhållande till tekniska högskolan jämväl bör tagas i betraktande, har förutsatts komma till stånd och bliva slutförd på sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas 1936 års riksdag.
Den nu föreslagna organisationsändringen skulle medföra en total kostnadsökning med 42 600 kr. till 378 300 kr., varav dock 136 800 kr. skulle täckas av automobilskattemedel.
Propositionen innehåller förslag om att anslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren skall uteslutas ur riksstaten. När det statsfinansiella läget tillåter anslag till stipendier åt väg- och vattenbyggare, torde dessa ej böra begränsas till kårens medlemmar.
I samband med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisationsfråga har kommunikationsministern upptagit frågan om vägorganisationen i länen. Om väg-ingenjörernas organisatoriska ställning säges i propositionen, att det för genomförande av de uppgifter som tillkomma väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är av verklig betydelse, att vägingenjörerna äro underställda styrelsen. Den nuvarande organisationsformen bör därför bibehållas. Med avseende på vägingenjörernas antal föreslås, att den i Gotlands län placerade befattningen som biträdande vägingenjör utbytes mot en vägingenjörstjänst. Vidare föreslås att vägingenjörstjänsterna uppföras å ordinarie stat och att vägingenjörerna placeras i lönegrad B 28 med undantag för vägingenjören i Gotlands län, som med hänsyn till hans arbetsuppgifters jämförelsevis begränsade omfattning föreslås placerad i lönegrad B 26. De biträdande vägingenjörerna föreslås skola bibehållas såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegrad 20. I fråga om vägingenjörsassistenterna anses det vara tillfyllest, om ifrågavarande befattningar utan förändring av innehavarnas ställning som extra ordinarie befattningshavare förenas med arvode, svarande mot löneklass 15, varvid befattningarna böra hållas öppna jämväl för personer med lägre teknisk utbildning.
I statsverkspropositionen föreslås, att automobilskattemedlen (75 mill. kr.) skola fördelas på följande sätt: Av beloppet skall i första hand utgå anslag till bidrag till vägunderhållet på landet (30 % av 1933 års underhållskostnad) med 15 300 000 kr. Därjämte har, som nämnts, förutsatts, att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat skola ingå 136 800 kr. av bilskattemedlen. Vägorganisationen i länen, vars kostnad likaledes bestrides av dessa medel har upptagits till 550 000 kr. Härtill har föreslagits, att 8 300 000 kr. skola användas till särskilda vägbyggnadsanslag. Av sistnämnda summa skola nu liksom under löpande år 5 250 000 kr. anslås till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Därtill komma emellertid i föreliggande riksstatförslag även 1,35 mill. kr. till byggande av enkla bygdevägar, 1,2 mill. kr. till byggande av ödebygdsvägar och 0,5 mill. kr. till byggande av tillfartsvägar till Riksgränsbanan, för vilka ändamål tidigare automobilskattemedel ej tagits i anspråk.
Sedan dessa avdrag gjorts, återstå att fördela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
