Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1934 - Tids- och arbetsstudier inom industrien, av Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HAFT. 5
ÅRG. 64
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
3 FEBR.
1934
TIDS- OCH ARBETSSTUDIER INOM INDUSTRIEN.1
Av överingenjör TARRAS SÄLLFORS.
Tidsstudier ha liksom så inånga andra av grundidéerna för modern industriell organisation uppfunnits av den amerikanske ingenjören Frederick Taylor, som först började utveckla dessa i slutet av förra århundradet.
Taylor arbetade under ett par års tid som grovarbetare, maskinarbetare och modellsnickare och senare även några år som förman vid en mekanisk verkstad i Filadelfia för att efter detta ägna sig åt ingenjörsarbete. Under dessa år av intim kontakt med fabriksarbete, fann Taylor bl. a. hur oriktiga och orättvisa metoderna för ackordssättning voro i denna verkstad, som dock efter den tidens normer ansågs tillhöra de bäst organiserade. All ackordssättning sköttes av förmännen, vilka emellertid ansågo denna vara av underordnad betydelse i jämförelse med sitt andra arbete. Ingen möjlighet fanns för en förman att bestämma den ungefärliga tid sorn ett arbete borde taga. Följden blev, att ackorden antingen blevo för låga, så att arbetaren ej kunde uppnå en skälig dagsförtjänst, eller för höga. Om i senare fallet en arbetare arbetade så att han ansågs förtjäna för mycket i timmen, sänktes ackordet nästa gång arbetet återkom. Arbetarna kunde härigenom ej få någon önskan att utföra en skälig arbetsprestation. Under detta system frodades även en förmans möjligheter att favorisera vissa arbetare med goda ackord och bestraffa andra med dåliga sådana.
Hos Taylor framföddes sålunda tanken att genom ett grundligt studium av ett arbete av en specialist, dels söka fastställa det bästa sättet för arbetets utförande och dels medelst i möjligaste mån vetenskapliga metoder bestämma den tid, som arbetet borde taga. Tidsstudieidén har sedan närmare utvecklats av Taylor och hans medhjälpare och i Förenta staterna omfattats med stort intresse av industriföretag inom olika grenar. Sedan flera år tillbaka har ackordssättning inom varje företag i U. S. A., som gjort anspråk på att vara någorlunda välorganiserat, utförts på basis av tidsstudier.
I Europa har tidsstudietanken först något senare vunnit insteg. I Tyskland torde sålunda tidsstudier ha börjat införas för omkring 20 år sedan inom vissa industriföretag för att i dag vara mycket allmänt utbredd inom detta lands industri. I Sverige torde det första industriföretag, vilket börjat tillämpa tidsstudier, om författaren är rätt underrättad, ha varit a.-b. Svenska kullagerfabriken i Göteborg, som införde dessa år 1918. Senare har svensk industri visat ett växande intresse för moderna tidsstudier, vilka först infördes av ytterligare några mekaniska verkstäder, medan de i dag tillämpas inom förmodligen ett femtiotal industriföretag tillhörande vitt skilda tillverkningsgrenar.
Ordet tidsstudie självt är f. n. föremål för många olika tolkningar inom svensk industri. På samma sätt råder en oerhörd förbistring ifråga om alla de svenska termer, som tillhöra tidsstudieområdet. Det måste därför hälsas med den största tillfredsställelse, att ingenjörsvetenskapsakademien helt nyligen genom tillsättandet av en särskild kommitté för forskning inom tidsstudieområdet har tagit initiativet till ett arbete, som är mycket välbehövligt och säkerligen kommer att bära god frukt. En av denna kommittés första uppgifter torde väl bliva att utarbeta enhetliga terminologinormer för tidsstudier i likhet med vad som redan gjorts av den av Sveriges standardiseringskommission för några år sedan tillsatta kommittén för utarbetande av enhetliga terminologinormer ifråga om självkostnadsberäkningar.
Med tidsstudie bör man förstå en noggrann och på vetenskaplig grund gjord detaljerad undersökning av sättet för ett arbetes utförande i avsikt att förenkla och förbättra detta, så att den snabbaste och bästa metoden kan bestämmas, samt sedan detta blivit gjort, fastställande av den tid, som bör åtgå, då arbetet utföres av en normalarbetare.
Det är en icke ovanlig uppfattning, att man med tidsstudie endast skall mena själva tidtagningen, som utgör en del av vad som ovan definierats som tidsstudie. Då en sådan tidtagning emellertid dels är av föga värde och dels kan giva anledning till mycket missförstånd, om den ej utföres i samband med ett grundligt studium i övrigt av arbetet (vilket ofta kallas arbetsstudie), bör denna tidtagning ej få förekomma som en isolerad företeelse. Då det i vissa fall kan vara önskvärt att göra en noggrann undersökning av ett arbete utan användning av tidtagning, kan man med ordet arbetsstudie beteckna en sådan undersökning för att angiva, att den utföres utan tidtagning.
[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
