Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 3 febr. 1934 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Järnhanteringen i Sverige 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knytning till guldet, som leder till en övervärdering av pundet. Då guldets värde kommer att bliva väsentligen bestämt av U. S. A:s valutapolitik, kan man alltså vänta, att först sedan ett naturligt dollarvärde med hänsyn till landets inre prisnivå samt tullpolitiska- och betalningsbalansförhållanden utkristalliserat, frågan om återgång till guldet kan bli aktuell för pundblocket och därmed för oss. En samtidig reglering av pundets och dollarns förhållande till guldet torde väl vara nära nog ofrånkomlig med hänsyn till båda ländernas betydelse för den internationella handeln, även om måhända den stora amerikanska hemmamarknaden väl skulle kunna medföra, att U. S. A. utan större risk skulle kunna taga första steget på stabiliseringens väg.
Såsom man på grund av de tidigare publicerade siffrorna för den amerikanska stålindustriens sysselsättning, för kolproduktionen, elektricitetskonsumtionen och järnvägstrafiken kunde vänta, visar Federal Reserve Boards produktionsindex för december en gynnsam siffra. Enligt senaste rapport uppgick sysselsättningen under tredje januariveckan till 35 proc. av verkens kapacitet och låg med andra ord på samma relativt förmånliga nivå som de sista fjorton dagarna av sistlidna år. Den under december framställda kvantiteten tackjärn uppgår till drygt dubbla den för samma månad av 1932 och är något större än novembers. Fischers partiprisindex visar exakt samma siffra för december som för november; veckoprisindexen för de tre första veckorna av januari antyder heller icke någon nämnvärd senare förändring.
Även för Europas del anger den föreliggande produktionsstatistiken en tillfredsställande utveckling. Särskilt markerad är den produktionsökning, den tyska tunga industrien visar; december månads tillverkningssiffror för såväl tackjärn som stål äro de högsta månadssiffrorna under de sista två åren. Detsamma gäller tackjärnssiffran för England, och även den engelska ståltillverkningen visar en synnerligen hög kvantitet. De senaste motsvarande franska produktionssiffrorna förete någon men icke nämnvärd avmattning. Tysklands utrikeshandel har icke obetydligt ökats under december och balansen förbättrats, medan de franska siffrorna visa en nära nog oförändrad bild. Den engelska exporten har jämfört med de närmast föregående fyra månaderna utvecklats oförmånligt, i det den sjunkit med 4 mill. pund samtidigt med att importen endast gått ned l mill. pund.
För vårt lands del har sistlidne december månad visserligen medfört en nedgång i vissa exportsiffror, men detta var med hänsyn till den tidigare forcerade utförseln väntat. Exporten av trävaror och massa har sålunda stannat resp. 11 och 10 proc. under motsvarande siffror för 1932. Månaden har dock på grund av nedgång i importen - icke minst i den av spannmål - resulterat i ett aktivum på 1.0 mill. kr.; en siffra som i och för sig är så förmånlig, att vi få gå tillbaka till 1928 för att finna en högre. Hela året har lämnat ett passivum på 12 mill. kr., vilket är den förmånligaste handelsbalansen sedan högkonjunkturåret 1929. På grund av denna balansens utveckling och exportörernas hemtagning av utländska tillgodohavanden i snabbare takt än brukligt på grund av de ovissa valutaförhållandena ha våra bankers utländska tillgodohavanden inklusive guldkassan - den senare dock bokförd till 100 à 150 mill. under dagsvärdet - sprungit i höjden och uppgick vid årsskiftet till 923 mill. kr., vilket innebär rekord hittills (ultimo 1929 828 mill.). Lågkonjunkturen sätter sin prägel på vår penningmarknad. Bankernas utlåning har minskats med hela 295 mill. kr. och rediskonteringen, som ett år tidigare utgjorde 115 mill. kr., har praktiskt taget försvunnit. Inlåningen har trots de exceptionellt låga räntesatserna stigit med hela 73 mill kr. Diskontot är det lägsta vi någonsin noterat och räntorna på långa lån ha så småningom anpassat sig nedåt, såsom framgår av att Sveriges allmänna hypoteksbank i dagarna utbjudit ett 3 3/4 proc. lån å kr. 75 mill. till 100 1/2 proc. Den förbättring av produktionsförhållandena, som ägt rum under sista halvåret, har ännu icke kommit till uttryck i stegrade anspråk på kapitalmarknaden. Diskontering av valutatillgodohavanden ha tydligen i första hand täckt exportindustriens ökade kreditbehov. Våra stapelindustriers förbättrade läge avspeglar sig i en fortsatt minskning av konjunkturarbetslösheten. Filip Oberger.
NOTISER
Järnhanteringen i Sverige 1933. Järnverksföreningens till Hindersmässan publicerade statistik rörande järnhanteringen år 1933 visar på en gynnsam utveckling för denna näringsgren under fjolåret. Konjunkturomslaget synes ha inträffat vid mitten av året, och det är sålunda egentligen endast andra halvårets siffror, som visa en tydligt stigande tendens.
Exporten av järnmalm var fortfarande låg, endast 2,9 mill. ton, men den överträffar dock 1932 års kvantitet med 645 000 ton eller ca 30 %.
Järnexporten visar en stegring under året av ca 47 % och har därmed, vad kvantiteten beträffar, stigit över 1930 års siffra, ökningen härrör emellertid huvudsakligen från tackjärn och andra av låg bearbetningsgrad kännetecknade produkter. Exporten av tackjärn har sålunda ökats med 106 % till 65 100 ton, av kisel- och manganjärn med 37 % till 12 200 ton, av andra ferrolegeringar samt järnsvamp med 59 % till 10 800 ton, av skrot med 125 % till 8 100 ton samt av stångjärnsavhugg med 150 % till 1 000 ton. Exporten av göt har ökats med 61 % till 2 900 ton, av smältstycken och råstänger med 49 % till 5 200 ton. En så betydelsefull exportartikel som varmvalsat stångjärn visar 17 % ökning till 30 000 ton, medan det kalldragna stångjärnet ökats med 31 %. till 6 700 ton. Exporten av rund valstråd har ökats med 14 % till 19 000 ton och plåtexporten med 125 % till 2 700 ton. Även exporten av ihåliga tubämnen företer en ökning, med 26 % till 9 600 ton. Beträffande kalldragna rör har en minskning med 55 % till 1 700 ton inträtt, medan beträffande andra rör en ökning med 37 % till 28 700 ton konstateras. Anmärkningsvärd är även uppgången i spikexporten med 185 % till 3 700 ton. I gruppen manufakturerade järnvaror har exporten av skruvar, bultar och muttrar ökats med 31 % till 5100 ton. Kullagerexporten har däremot minskat i värde från 24,9 till 18,8 mill. kr.
Järnimporten visar en i stort sett oförändrad volym, men tendensen är ganska oenhetlig beträffande de olika varuslagen. Tackjärnsimporten har ökats med 20 % till 46 300 ton, medan importen av valsat stång- och fasonjärn minskats med 18 % till 74 100 ton. Anmärkningsvärd är den starka ökningen beträffande rund valstråd med 620 % till 10 100 ton, särskilt som den huvudsakligen är att hänföra till årets sista månader. Även importökningen i fråga om gjutna rör är påfallande: från 17 000 till 24 800 ton, eller 46 %.
Tillverkningarna ha genomgående ökats, beträffande tackjärnet med 21 %, mellanprodukter med 19 % samt valsat och smitt järn och stål med 20 %. Tackjärnsproduktionen uppgick till 319 400 ton och götmetallproduktionen till 628 400 ton, därav 231 700 ton kvalitetsgöt och 396 700 ton ordinära göt.
En mot de anförda förbättringarna svarande utveckling i fråga om prisläge och vinstmarginal har emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
