- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 6. 10 febr. 1934 - Tarras Sällfors: Tids- och arbetsstudier inom industrien - Erik Lundahl död - Ingenjörsvetenskapsakademien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10 FEBR. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 49

Tabell å handtider vid borrning.
Maskin nr 52.


Handtider:
Framtagriing och borttagning av del: Tid per styck:

Om delens vikt < 10 kg .................. 0,20

" " " > 10 " enl. formeln: 0,20 + 0,06 (v-10), där v = delens vikt i kg.

Framtagning och isättning av del i fixtur.... 0,14

Nedtagning och upptagning av borr ......... 0,06

" gängtapp ......... 0,036

Flyttning av del (mellan hål) .............. 0,048

Ombyte av verktyg (borr och chuck) ........ 0,385

" " " (borr) ................. 0,16

Ändring av varvtal ......................... 0,37

Borttagning av del ur fixtur och bortläggning av del .................................. 0,09

Framtagning och fastsättning av fixtur ...... 0,16

Borttagning av fixtur ...................... 0,12

Vändning av del eller flyttning och vridning av del ................................... 0,10

Flyttning av elektrisk borrmaskin ........... 0,05

Fastsättning av gängtapp i chuck och insättning i maskin ........................... 1,10

Uppmärkning av hål med rits .............. 0,15

" " " " körnare ........... 0,15

arbetsstycken av olika vikt. Med tillhjälp av dessa punkter ha sedan de i figuren visade linjerna konstruerats och formeln uppställts. Av figuren framgår, att tiden för delens bortläggning är lågot längre än för dess framtagning, beroende på att arbetaren måste bära delen något försiktigare efter det den emaljerats.

Detta sätt att utnyttja de vunna tidsstudieresultaten så mycket som möjligt har ej alltid vunnit beaktande i tillräcklig grad vid industriföretag, där tidsstudier införts, utan gör man i allmänhet vid dessa en fullständig tidsstudie för varje ny produkt, för vilken ackord skall sättas. Det inses utan vidare, att man härvid går miste om många fördelar med tidsstudierna.

Tidsstudier inom olika industrier.

Även om många av de här framförda exemplen på tidsstudier hava varit från den mekaniska verkstadsindustrien och närgränsande områden, torde det framgå av det ovanstående, att tidsstudier äga mycket generella tillämpningsmöjligheter. De ha också med stor framgång använts inom industrier av de mest skilda slag, ja över huvud taget för mänskligt arbete. Det är att hoppas, att även den svenska industrien allt mer skall begagna sig av de möjligheter, som denna del av vetenskapen om arbetet erbjuder.

ERIK LUNDAHL +

Civilingenjören Erik Ferdinand Lundahl, lärare vid Västerås städs skolor för yrkesundervisning, avled den 24 januari i Västerås.

Lundahl föddes den 16 juli 1890, blev A-student i Hälsingborg år 1907 vid ännu icke fyllda 17 år och utexaminerades från tekniska högskolans fackavdelning för elektroteknik i december 1911. Efter genomgången praktikantkurs vid Asea, anställdes Lundahl på detta bolags beräkningsavdelningar åren 1913-1920 samt var under en tid ansvarig för beräkningen av bl. a. de s. k. Schrage-motorerna. När de nya tekniska skolformer, som genomfördes efter riksdagsbeslutet år 1918, organiserades i Västerås, drogs Lundahl över till detta verksamhetsfält, därtill föranledd av sitt inneboende, kanske fäderneärvda intresse för undervisning. Redan tidigare, åren 1915-1920 undervisade han på kvällarna i den gamla tekniska skolan, men anställdes f. o. m. år 1921 som fast lärare vid Västerås städs anstalter för yrkesundervisning. Som sådan fick han främst till uppgift att planera och handhava undervisningen i elektroteknik i den nyinrättade installatörkursen. Denna som omfattade 40 veckors undervisningstid var då den fullständigaste kurs av detta slag, som existerat i vårt land. Dessutom undervisade han i olika ämnen i andra ämnes- och yrkeskurser vid yrkesskolorna, och även i Statens elektrotekniska fackskola. En sällspord förening av för en lärare lyckliga egenskaper, pedagogiska läggning samt ytterst stor samvetsgrannhet och plikttrohet även inför skolarbetets mera enformiga sidor, gjorde hans stora insikter och förmåga i synnerhet i experimentella ämnen som fysik och kemi samt hans föregående framgångsrika ingenjörspraktik alldeles särskilt värdefulla för undervisningen. I sitt arbete unnade Lundahl sig aldrig någon rast eller ro, ej en gång under somrarna, andra pedagogers vilotid.

Erik Lundahls minne skall länge leva bland hans kollegor och andra vänner, vilka voro talrikare än han själv kanske trodde. Osjälvisk, alltid redobogen att dela mödan och arbetet, men utan anspråk på erkänsla, trofast, tillbakadragen, alltid älskvärd, sådan vilja vi minnas honom.

Einar Zachrisson.

Ingenjörsvetenskapsakademien har vid sammanträde den 6 febr. till arbetande ledamöter invalt: I avdelningen för kemiskt-tekniska vetenskaper professor Oscar Collenberg samt i avdelningen för bergstekniska vetenskaper professorerna greve Bo Kalling och Per Geijer samt bergsingenjör Karl Sundberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free