- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 6. 10 febr. 1934 - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. December 1933

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

50 TEKNISK TIDSKRIFT 10 FEBR. 1934

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH ELEKTRISKA FACKEN.

DECEMBER 1933.

(Copyright.)

Den gamla frågan om ett tidvattenkraftverk vid Severn har ånyo aktualiserats och planerna avse ett kraftverk för l 225 000 hk. Tidvattenskillnaden varierar mellan 5 och 17 m. Vattenmängden per tidvattensperiod utgör 6,9*106 m3 och de 72 turbinerna skola upptaga sammanlagt 16 300 m3/s, varav en del pumpas upp i ett magasin vid Wye River. Man beräknar att utvinna 2,25*109 kWh per år. Anläggningskostnaden uppgår till 930*106 kr. Kostnaden per kWh beräknas till 1,75 öre, vilket är 21 % lägre än i bästa engelskt ångkraftverk. (H. Kensit, Power, h. 12, s. 642.)

J. W. Isherwood har konstruerat kolångdrivna fartyget Arcwear om 7 000 t död vikt med ny form kallad bågform, karakteriserad av en utsvällning och avrundning midskepps, som utprovats i provtank. Man har härigenom med detta fartyg fått en kolförbrukning per dygn av endast 21 t vid 11 knop på last, 16 t vid 10 knop och 11 1/2 t vid 9 knop. Bågsvetsning har använts i stor utsträckning för överbyggnader, tankar etc. Trippel expansionsmaskin för 1 750 hk och överhettad ånga med 15,5 at och 330° användes. (Shipbuilder, h. 285, s. 509.)

Bristol har infört hylsventiler i stället för de vanliga rörventilerna på en 9-cylindrig Pegasusflygmotor för 520 hk vid en höjd av 750 m över havet. Ventilsystemet ligger inuti cylindern och består av en hylsa, som rör sig i överensstämmelse med kolvslaget för att öppna och stänga ventiltilloppen i cylinderväggen. Härigenom kunna högre påkänningar och temperaturer tillåtas. Man har även uppnått högre effekt än med någon med rörventiler försedd luftkyld motor av liknande typ samt dessutom uppnått mindre bränsle- och smörjoljeförbrukning. (The Times Trade & Eng. Suppl., h. 800, s. 168.)

I U. S. A. befordrades år 1932 trots de dåliga tiderna 504 575 passagerare per flyg mot 457 750 år 1931. Godstrafiken ökade samtidigt med 50 % eller från 600 till 900 t. Flyglinjerna ha en längd av 74 600 km med en daglig trafik av 225 500 flygkm. Trafikintensiteten vid New Yorks flyghamn är lika stor som i Berlin, London och Paris tillsammantagna. Totalt finnas nu 2 136 flygplatser, varav 631 för nattlandning. (ZVDI, h. 52, s. 1375.)

På den 240 km långa elektrifierade sträckan München-Stuttgart har ett 7-vagns tåg med 309 t vagnsvikt provkörts med hastigheter upp till 151,5 km/h, varvid det visat sig, att man obehindrat kan köra med hastigheter upp till 150 km/h vid god överbyggnad och gott vagn- och lokmaterial. Vagnarna voro kortkopplade med en spänning i dragfjädrarna vid stillastående av 2 t. (Org. f. Fortschr. im Eisenbahnw., h. 22, s. 438.)

I Amerika, där man i allmänhet använder kontakttrissa som strömavtagare vid spårvägar, har man alltmer börjat införa en kontaktsko, dvs. kort bygelliknande anordning, i vars ränna kontakttråden löper. Livslängden är hos en trissa i allmänhet ca 5 000 km, men hos skon är den 17 000 km. Tråden nötes även betydligt mindre och enligt gjorda uppmätningar är avnötningen för samma trafik 5 à 7 ggr större med kontakttrissan. (O. B. Traction News, h. 12, s. 1.)

I Lettland använder man 13 t skenbussar med 43 sittplatser drivna av en 100 hk maybachmotor med mekanisk överföring och 2 suggasgeneratorer för träbränsle. Bränsleförbrukningen är 0,9 kg ved per hkh och bränslekostnaden är ca 2,15 guldkronor (100 km mot 14,8 gkr för bensinvagn och 7,2 gkr för tenderlok. (A. Upmalis, Org. f. Fortschr. Eisenbahnw., h. 24, s. 479.)

Den 6,5 km långa sträckan Spandau-Staken har försetts med 9 tons 6-hjuliga trådbussar för 70 passagerare. Reshastigheten är 18 km/h enligt tidtabell. Vagnen drives av en dubbelmotor i tandem upphängd i tre punkter på gummilager. Effekten är 2 X 41 kWT vid 550 V och 1 500 v/m. Man planerar nu införandet av trådbuss i Berlins centralaste delar. (W. Benninghoff, Verkehrstechnik, h. 23, s. 579.)

För laboratorieändamål har man hittills i allmänhet använt sig av ackumulatorer för att alstra mycket konstanta spänningar. Vid tekniska högskolans i Zürich högfrekvenslaboratorium använder man en apparat med elektronrör för regleringen av spänningen på en växelströmsgenerator, som kan transformeras och likriktas med enkla medel. Med denna apparat har man reducerat spänningsvariationer om 15 % till 1/100 ‰, varvid regleringen fullbordades inom 7 à 8 perioder. (W. Druey, Bull. Schweiz. El. Ver., h. 25, s. 647.)

Siemens minsta motor, som drives av ett ficklampsbatteri och ej upptar större plats än en halv tändsticksask, användes utom för den tidigare omnämnda rakapparaten även för en vibrationsmassageapparat Vibrognom, vilket kan ske genom ett enkelt utbyte av delar samt för en rafräschissör bestående av en liten propeller och en filtplatta, på vilken man droppar den essens man önskar sprida. (Siemens Zeitschrift, h. 6, s. 356.)

Liksom på sin tid kampen mellan gas- och elektricitetsverk slutade med en uppdelning av arbetsområdena utan att någondera behövt sträcka vapen, så har den tidigare konkurrensen mellan gas- och bågsvetsning betydligt mildrats och vardera metoden har i stort sett fått sitt arbetsområde. Bågen ger större hårdhet i svetsen, och lågan ger större seghet. Flerlågsbrännare ge större svetseffekt än vad som kan åstadkommas med bågsvetsning. Kostnaden för erforderligt värme stiger hastigare med plåttjockleken vid gas- än vid bågsvetsning, men beträffande kostnaden för tillsatsmaterialet är förhållandet omvänt på grund av större avbränna hos elektroderna. För icke-järnmetaller använder man gassvetsningen i större utsträckning än bågsvetsning. (E. Stursberg, TZ fiir prakt. Metallbearb., h. 23/24, s. 394.)

Fyra tankfartyg ha undan för undan utförts i Tyskland, där svetsning slutligen blivit helt förhärskande. Redan det tredje utfördes med längssvetsar i bordläggningen och tvärsvetsar i däcket. Två av de förra utfördes som stum V-svets och vid köl och slag an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free