- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 6. 10 febr. 1934 - Eric Rockström: Svenska ingenjörsklubben i New York - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

52 TEKNISK TIDSKRIFT 10 FEBR. 1934

Men även för den, som mer eller mindre tillfälligtvis besöker New York, är denna klubb av stor betydelse. Man kan givetvis där få de bästa upplysningar och anvisningar och genom klubben erhålla de förbindelser, som vid studium av speciella förhållanden är av största betydelse. Där finnes läsrum med svenska tidningar och tidskrifter, där finns matsalar med gott svenskt kök, där finns större och mindre sällskapsrum, biljardrum osv. och där finns sovrum med bad för medlemmar, som ej bo i New York. Skötseln tycks i allt vara den bästa och den som planerar en resa till New York torde göra klokt i att anteckna adressen. Den är "The Swedish Bngineers Club", 27 West 51 st Street, Manhattan.

Eric Rockström.

NOTISER

John Ericssonmedaljen till dr Hugo Hammar.
Den av American Society of Swedish Engineers år 1926 instiftade John Bricssonmedaljen har i år tilldelats dr Hugo Hammar, överlämnandet kommer att äga rum i närvaro av kronprinsen vid en mottagning i ingenjörsvetenskapsakademien lördagen den 10 februari kl. 15,30.

Medaljen utdelas högst en gång vartannat år som ett erkännande av utomordentlig förtjänst på det tekniska eller vetenskapliga området till svensk medborgare eller amerikansk medborgare av svensk härkomst. Den tilldelades år 1926 professor Svante Arrhenius, år 1928 överingenjör Ernst Alexanderson, år 1930 kommerserådet Axel F. Enström och år 1932 direktör Carl Edward Johansson.

Yrkesinspektionen år 1932. Socialstyrelsen har i dagarna utgivit berättelse över yrkesinspektionens verksamhet år 1932, varur må anföras en del av yrkesinspektörerna meddelade iakttagelser.

I avsnittet "skydd mot olycksfall" behandlas bl. a. två fall av skador i eldrörspannor, eldade med spån och snickeriavfall. Eldrörsväggen hade i båda fallen blivit genomfrätt på grund av att lufttillförseln till vissa delar av bränsleskiktet varit otillräcklig, så att torrdestillation uppstått och frätande destillationsprodukter kondenserats på eldrörsväggen. Yrkesinspektören understryker önskvärdheten av att vid eldning med spån i invändig eldstad plåtväggarna skyddas med brännplåtar eller eldstadsinfodring närmast rostplanet.

Socialstyrelsen har gripit sig an med en utredning angående explosionsrisken i sulfatfabrikernas sodaugnar, i vilket ämne uttalanden gjorts av ett par yrkesinspektörer. En av dem har i detta sammanhang konstaterat sambandet mellan explosionsrisken och den sakkunskap, varmed svetsade konstruktioner utföras.

Vid de vägarbeten som utföras såsom statliga eller statskommunala reservarbeten och vid vilka de sysselsatta arbetarna i regel ej ägt nödvändig yrkesvana, hava olycksfallen varit relativt många. Denna fråga beröres i flera yrkesinspektörers berättelser, varvid bl. a. påpekas behovet av skyddsglasögon vid vissa arbeten, t. e. packstensslagning, vikten av att hålla verktyg i fullgott skick, främst att man ej tolererar för kraftig skäggbildning å borrar och släggor m. m., samt det nödvändiga i att infektion av sårskador förhindras genom att förbandslådor finnas nära till hands å arbetsplatserna.

I fråga om, fot- och benbeklädnad vid gjutning ha tvenne yrkesinspektörer anfört, att de s. k. gjutaredamaskerna synas erbjuda ett mera effektivt skydd mot brännskador än trätofflor eller speciella gjutareskor.

Beträffande olycksfallsrisken vid transmissioner framhålles, att denna är på väg att elimineras genom att enkeldriften alltmera vinner terräng. Vidare beröres det s. k. ingreppsskyddet vid rem- och kugghjulstransmissioner, varvid påpekas, att skyddet för att helt komma till sin rätt bör utföras redan i samband med maskinens tillverkning, och det synes, som om bland tillverkarna numera allt större förståelse funnes för denna synpunkt.

Däremot klagas på tillverkarnas bristande uppmärksamhet av skyddsfrågan i vissa fall, exempelvis vid hackelsemaskiner samt slipskivor. Sprängskyddet vid de senare utföres endast undantagsvis av segt material, utan vanligen av gjutjärn, vars opålitlighet för denna uppgift många gånger belysts av erfarenheten.

I avsnittet "Skydd mot ohälsa" behandlas bl. a. blyförgiftningsrisken vid ackumulatorfabriker. Vid de avdelningar, där gjutning och annan behandling av metalliskt bly försiggår, har intet förgiftningsfall förekommit men däremot hos ett par arbetare, som varit sysselsatta med ackumulatorplattornas fyllningsmassa (blyoxid och mönja). Detta förklaras på så sätt, att oxiden av magsaften överföres i klorid, medan det metalliska blyet ej lika lätt angripes av magsafterna.

En utförlig redogörelse lämnas för de yrkesbesvär som konstaterats hos arbetare vid s. k. tillbankningsmaskiner inom skoindustrien, varom socialstyrelsen infordrat uppgifter.

Berättelsen avslutas med en redogörelse för säkerhetstjänstens ställning vid företagen inom de olika inspektionsområdena.

Nytt förslag om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen har i proposition (nr 38) föreslagit riksdagen att antaga förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor. Som bekant förelåg redan vid 1933 års riksdag regeringsförslag i ämnet, vilket med vissa ändringar tillstyrktes av särskilda utskottet. Utskottets utlåtande blev med någon ändring godkänt av andra kammaren, medan första kammaren avslog med 71 röster mot 67. Majoriteten inom denna kammare anslöt sig till den av herrar Westman och Pehrsson i Bramstorp till utlåtandet fogade reservationen, i vilken gjordes gällande att vissa viktiga frågor ej blivit lösta på ett tillfredsställande sätt samt att införandet av arbetslöshetsförsäkring ej lämpligen borde ske under då rådande depressionstider.

Det förslag som nu framlagts efter förnyad utredning ansluter sig i princip till fjolårets, och de vidtagna ändringarna hava, i de fall de ej äro av rent formell art, karaktär av kompromiss mellan 1933 års regeringsförslag och särskilda utskottets. De ifrågasatta arbetslöshetskassorna äro avsedda att utgöra parallellföreteelser till de statsunderstödda sjukkassorna. För att erhålla statsbidrag måste kassorna vara registrerade som understödsföreningar samt vara antagna av tillsynsmyndigheten, socialstyrelsen. Medlemmar i kassorna skola vara lönearbetare, dvs. ej självständig företagare men som villkor för medlemskap får ej uppställas, att vederbörande skola vara anslutna till viss organisation eller sammanslutning. Bland de i förordningen uppräknade uteslutningsgrunderna märkas anställning hos viss nära anförvant, medlemskap i annan erkänd sjukkassa samt förhandenvaron av synnerlig risk för arbetslöshet.

Understöd skall utgå med ett för dag beräknat belopp, benämnt daghjälp, men kan också utgå som hjälp för täckande av rese- och flyttningskostnader för tillträdande av arbete på annan ort. Daghjälp kan utgivas i naturaförmåner. Kassorna äga själva bestämma daghjälpens storlek inom gränserna lägst 2 och högst 6 kr. samt kunna införa olika understödsklasser för medlemmarna. En karenstid om minst 6 dagar och högst 3 månader är föreskriven. Minimitidens 6 dagar behöva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free