Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skånska ingenjörsklubben
höll fredagen den 15 december ett talrikt besökt
sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö under
ledning av 1. v. ordföranden överingenjör
Ch. Birch-Iensen. Före sammanträdet hade klubben gjort ett
studiebesök i Malmö stads elektricitetsverks nya
kvicksilverlikriktarestation, placerad under det närbelägna
Davidshallstorg. Ordföranden meddelade, att styrelsen
till ordinarie medlemmar av klubben invalt
civilingenjörerna L. O. Bergman och O. Wiklund.
Överingenjören vid Malmö stads elektricitetsverk A. Gerner
lämnade i ett med ljusbilder illustrerat anförande en del
intressanta uppgifter om den nyssnämnda
likriktarestationen. Dess slutliga placering hade föregåtts av en
hel rad olika förslag, vilka av estetiska hänsyn måst
förkastas. Nu synes av densamma endast
nedgångstrappan i ett hörn av torget samt i ett annat hörn
en annonspelare, som döljer avloppsröret för den
varma luften. Kalluften intages genom trappan och
filtreras. 3-fasströmmen transformeras till 6-fas i en
transformator med Y-koppling på såväl primär- som
sekundärsidan. Sekundärsidans båda nollpunkter äro
sinsemellan förbundna genom en sugdrosselspole.
Glaskolvarna, till antalet nu 3 men framdeles 4, lämna
likström upp till 350 amp. för varje kolv. Strömmen
återledes till drosselspolens mittpunkt. Stationen är
automatisk. Tandningen åstadkommes med en nål, som av
en elektromagnet lyftes upp ur kvicksilvret.
Hjälpanoderna brinna ständigt. Ljusbågen från
kvicksilverkatoden till de 6 anoderna styres medelst galler, ett vid
varje anod. Gallren laddas pos. eller neg. från ett
batteri, vars mittpunkt är förbunden med katoden.
Omkopplingen verkställes av en synkronmotor.
Kvällens huvudföredrag hölls av överingenjören vid
Höganäs-Billesholms a.-b. Egon Gummeson om
"Höganäsbolagets gruvdrift och moderniseringen av
densamma". Föredraget belystes med ljusbilder.
Gruvdriften har en tvåfaldig uppgift, dels att skaffa leror
jämte det bränsle, som åtgår för dessas utnyttjande,
dels att uppfordra stenkol för försäljning i den öppna
marknaden i konkurrens med importerat bränsle. Det
förstnämnda syftet gäller gruvorna i Höganäs,
Skromberga och Bjuv, det sistnämnda Ormastorp,
Gunnarstorp, Hyllinge och Billesholm. Prisutvecklingen på
kolmarknaden efter världskriget hade gjort gruvdriften
starkt förlustbringande, så att enda möjligheten att
vidmakthålla densamma var en grundlig rationalisering.
På ett fängslande sätt redogjordes för denna
rationalisering och koncentration av driften. Delvis hava de
lämnade uppgifterna influtit i denna tidskrifts avd. f.
bergsvetenskap 1933, häfte 9, 10 och 12, varför de här
förbigås. Hyllinge- och Billesholmsgruvorna äro nedlagda.
Deras kvarvarande innehåll skall tagas genom gångar,
som slås från Bjuv. Likaså skola kolen i
Gunnarstorp uppfordras genom Ormastorpsschaktet. Av
tidigare 13 schakt användas endast 4. Transporten under
jord ställer sig billigare än järnvägsfrakten ovan jord.
Även arbetarna, som tidigare fingo använda ända till
1 1/2 timme dagligen för promenader nere i gruvorna
mellan schakt och arbetsplatser, förflyttas numera pä
vagnar; dessa dragas av linor. Effektiviteten har stigit
från 3 till 6 ton per man och dag, arbetsförtjänsten från 7
till 10 kr. Särskilt intresse tilldrog sig uppgiften om
hur ackordsprisen sattes. Man bildade arbetslag av
unga kraftiga förmän, s. k. förmanskolonner, och
utexperimenterade med dessa vad som kunde medhinnas
på viss tid. Med kurvor visades, hur
produktionskostnader och försäljningspriser varierat under de senare
åren. De förra hade länge legat högt över de senare
men pressats nedåt steg för steg, tills kurvorna
äntligen skurit varandra och driften således blivit
vinstgivande. Tavlans skuggsida var den arbetslöshet, som
rationaliseringen medfört.
Efter förhandlingarna intogs gemensam supé,
varefter följde ett animerat samkväm. Härunder visades
en utmärkt film över gruvdriften. Man fick bl. a. se
motordrivna kedjesågar, med vilka kolflötserna
undermineras, arbetartågen med sina egendomliga vagnar,
där arbetarna sitta bakom varandra i en lång rad
grensle över en bock, övriga transportanordningar,
siktar m. m. Tal höllos icke endast för föredragshållare
och nyinvalda medlemmar utan även för Tekniska
museet, vars anteckningslista cirkulerade och samlade
åtskilliga nya namn. Ingenjör V. Månsson trakterade
pianot.
F. M.
Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien
hade fredagen den 15 dec. ett sammanträde på Svenska
handelskammarens i London lokaler, vilket var talrikt
besökt av de svenska ingenjörerna i London såväl som
av inbjudna svenska och danska gäster. Vid
sammanträdet invaldes åtta nya medlemmar i föreningen, vars
medlemsantal därmed ökats till 121.
Sedan föreningsangelägenheterna undanstökats, höll
civilingenjör Håkan Öfverholm ett resekåseri från
Indien, betitlat "Ingenjörer i djungeln". Föredraget, som
beledsagades av film och skioptikonbilder, skildrade först
de svårigheter, som ingenjörerna haft vid uppbyggandet
av det moderna Indien och den betydande insats, som
de svenska ingenjörerna gjort härvid. Efter denna mera
sakliga del av föredraget övergick föredragshållaren till
att i lätt och kåserande ton berätta om alla de
svårigheter, som möta ingenjörerna i såväl arbete som
privatliv, vid umgänget med indiska arbetare och
"överingenjörer".
Efter föredragets slut intog sällskapet en äktsvensk
julmiddag, vilken åtföljdes av glögg och eftersits, under
vilken ytterligare bilder och filmer av skämtsamt
innehåll förevisades, och en livlig diskussion utspann sig
mellan de närvarande svenska ingenjörerna och då
särskilt de, vilka själva varit i Indien.
S. W.
Tekniska förbundet i Borås
höll lördagen den 16 dec. 1933 ordinarie sammanträde
å hotell du Nord under ordförandeskap av överingenjör
Alex. Engblom. Sammanträdet bevistades av ca 150
personer, bland vilka märktes kommerserådet A. F.
Enström, fabrikör Sven Sandvall och
undervisningsrådet Nils Fredriksson, jämte ett flertal gäster från
Göteborg, Jönköping, Alingsås, Huskvarna och Skövde.
Vid val av styrelse fick denna följande
sammansättning: övering. Alex. Engblom ordf. samt civiling.
Gunnar Berg och Oskar Lindén, rektor Ivar Nordenskjöld,
civiling. Axel Nylander samt ing. Oscar Ohlson och
Olle Wikström. Revisorer blevo fabrikör Sigurd Lind
och arkitekt Nils Sörensen med ing. Torsten Ek som
suppleant.
Det beslöts att årsavgiften för aktiva medlemmar
skulle höjas från 5 till 10 kr., varjämte avgiften för
ständigt ledamotskap fastställdes till 100 kr. Firmor
och andra sammanslutningar samt enskilda personer
kunna såsom stödjande medlemmar, ehuru utan
rösträtt, tillhöra förbundet mot en årsavgift av minst
50 kr.
Till fackkommitterade för att möjliggöra ett planerat
sektionsarbete utsagos: för textilteknik dir. Gillis
Eiserman och Ivan Ludvigson, civiling. Stig Kjellstrand och
dr Hugo Bartl, för industriell organisation ing. Olle
Wikström, Hj. Callensten och Sten Cedervall samt för
kraftfrågor och driftproblem ing. Oskar Lindén, Rolf
Lindström, John Krook, Harry Hedman och Karl Wassberg.
Överingenjör Tarras Sällfors, Stockholm, höll
därefter föredrag över ämnet "Tids- och arbetsstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
