- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 7. 17 febr. 1934 - J. Gustaf Richert död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 17 FEBR.
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: J. Gustaf Richert + - Allmän elektroteknik vid tekniska högskolan. - Bonna-rör. - Notiser. - Litteratur. - Personalnotiser. - Sammanträden.

J. GUSTAF RICHERT f-
Med J. Gust. Richert gick den 4 februari en märklig svensk man ur tiden, en idérik, genialisk ingenjör, en ädel, varmt fosterländsk människa, oförglömlig som chef, kamrat och vän.

I sina minnesanteckningar (1929) citerar Richert ur en biografi över farfadern, den berömde lagmannen Johan Gabriel Richert: "Han var en helgjuten personlighet, i hög grad en vän av klarhet. Det öppna i hela hans väsende motsvarades av ljus i tankegången, även då det gällde de svåraste ämnen. Och som hans tanke, så hans ord. Han var framför allt en människa, som älskade människorna. Ur detta varma hjärtelag föddes hans ljusa tro på människosläktets framtid, en tro som han trots tider av misströstan, bevarade till det sista." - Om fadern, den skickliga väg- och vattenbyggaren överste Josef Gabriel Richert skrevs vid hans bortgång: "Såsom varje mästare i sitt fack har han bildat sin skola och i bättre skola än hans ha förvisso inga ingenjörer kunnat gå." Och sonen tillfogar: "Sanningen av dessa ord kan vitsordas av den som skriver dessa rader."

illustration placeholder


Så hava ock vi, som gått i Gustaf Richerts skola eller som eljest lärt känna honom, i "sanning erfarit att i hans livsgärning fädernas karaktärsegenskaper gått igen och att han på denna solida grund utvecklat och utformat sin egen personlighet, namnet till heder.

Johan Gustaf Richert var född i Stockholm den 16 maj 1857 och utexaminerades från tekniska högskolan 1880. Som ingenjör startade han i Stockholm vid Värtahamnens byggande, men inträdde redan följande år i Göteborgs byggnadskontor, först under ledning av fadern, som då var stadens överingenjör. Göteborgstiden 1881-97 var rik på betydande uppgifter, främst samhörande med utvidgningen av vattenledningsverket, vars avdelningschef Richert blev. Här lade han efter djupgående forskningar och studieresor m. m. grunden till sitt anseende som en av världens förnämsta hydrologer och hydrotekniker, med grundliga insikter även i tillhörande geologiska, bakteriologiska och sanitära spörsmål. Det förnämsta utslaget av Richerts sakkunskap och idérikedom under Göteborgstiden är väl "grundvattenfabriken" vid Alelyckan, där Göta älvs vatten genom naturfiltrering i de mäktiga gruslagren förädlas.

Emellertid hade även andra samhällen anlitat Richert för vatten- och avloppsledningar, och han började syssla med hydrotekniska frågor samhörande med de ökade möjligheterna för vattenkraftens utnyttjande, som den moderna turbin- och elektrotekniken skapat. Så tog Richert år 1897 det för den tiden djärva steget att i Stockholm etablera sig som yrkesmässig konsulterande ingenjör inom vattenbyggnadsfacket. "Detta steg har jag aldrig ångrat", säger Richert i sina Minnesanteckningar. År 1902 bildade han med sina närmaste medarbetare Vattenbyggnadsbyrån (VBB) under sådana former, att äganderätten i huvudsak skulle vara tillförsäkrad de aktiva ledande ingenjörerna, ett uttryck för Richerts önskan att skapa en bestående institution, där kontinuitet och mångsidig erfarenhet inom facket skulle förenas med verklig arbetsglädje hos medarbetarna. Att tanken var sund och framsynt torde framgå därav att VBB efter tre decennier alltjämt är en av världens största ingenjörsbyråer i sitt slag, universellt känd och anlitad. Äran härav tillkommer främst stiftaren, vars förnämsta verk VBB obetingat är.

Här kan icke komma ifråga att närmare ingå på Richerts verksamhet före och efter VBB:s tillkomst. Vare nog sagt att flertalet svenska städer samt kommunala och enskilda vattenkraftföretag och vattenregleringar m. m. dragit nytta av Richerts medverkan, personligen och inom VBB, liksom att Richert tagit verksam del i arbetet utomlands - inspirerande och vägledande. Erinras må även om de internationella pristävlingar rörande kraftverk i Glommen för Kristiania, kanalisation av St. Petersburg och industrihamn i Göteborg, vari Richert och VBB redan i seklets början med heder deltogo.

Kort efter uppflyttningen till Stockholm blev Richert e. lärare i vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan och 1903 den förste professorn i ämnet, men avgick redan 1909 i brist på tid och av andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free