Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISKTIDSKRIFT
HAFT. 7
ÅRG. 64
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
17 FEBR.
l 934
INNEHÅLL: J. Gustaf Richert t- - Allmän elektroteknik vid tekniska högskolan. - Bonna-rör. - Notiser.
- Litteratur. - Personalnotiser. - Sammanträden.
J. GUSTAF RICHERT f-
Med J. Gust. Richert gick den 4 februari en
märklig svensk man nr tiden, en idérik, genialisk
ingenjör, en ädel. varmt fosterländsk människa,
oförglömlig som chef, kamrat och vän.
I sina minnesanteckningar (1929) citerar Richert
nr en biografi över farfadern, den berömde
lagmannen Johan Gabriel Richert: "Han var en helgjuten
personlighet, i hög grad en vän av klarhet. Det
öppna i hela hans väsende
motsvarades av ljus i tankegången,
även då det gällde de svåraste
ämnen. Och som hans tanke, så
hans ord. Han var framför allt
en människa, som älskade
människorna. Ur detta varma
hjärtelag föddes hans ljusa tro på
människosläktets framtid, en tro som
han trots tider av misströstan,
bevarade till det sista." - Om
fadern, den skickliga väg- och
vattenbyggaren överste Josef Gabriel
Richert skrevs vid hans bortgång:
"Såsom varje mästare i sitt fack
har han bildat sin skola och i
bättre skola än hans ha förvisso
inga ingenjörer kunnat gå." Och
sonen tillfogar: "Sanningen av
dessa ord kan vitsordas av den
som skriver dessa rader."
Så hava ock vi, som gått i
Gustaf Richerts skola eller som eljest lärt känna honom,
i "sanning erfarit att i hans livsgärning fädernas
karaktärsegenskaper gått igen och att han på denna
solida grund utvecklat och utformat sin egen
personlighet, namnet till heder.
Johan Gustaf Richert var född i Stockholm den 16
maj 1857 och utexaminerades från tekniska
högskolan 1880. Som ingenjör startade han i
Stockholm vid Värtahamnens byggande, men inträdde
redan följande år i Göteborgs byggnadskontor, först
under ledning av fadern, som då var stadens
överingenjör. Göteborgstiden 1881-97 var rik på betydande
uppgifter, främst samhörande med utvidgningen av
vattenledningsverket, vars avdelningschef Richert
blev. Här lade han efter djupgående forskningar
och studieresor m. m. grunden till sitt anseende som
en av världens förnämsta hydrologer och
hydrotek-niker, med grundliga insikter även i tillhörande
geologiska, bakteriologiska och sanitära spörsmål. Det
förnämsta utslaget av Richerts sakkunskap och idé-
rikedom under Göteborgstiden är väl
"grundvattenfabriken" vid Alelyckan, där Göta älvs vatten genom
naturfiltrering i de mäktiga gruslagren förädlas.
Emellertid hade även andra samhällen anlitat
Richert för vatten- och avloppsledningar, och han
började syssla med hydrotekniska frågor samhörande
med de ökade möjligheterna för vattenkraftens
utnyttjande, som den moderna turbin- och
elektrotekniken skapat. Så tog Richert år
1897 det för den tiden djärva
steget att i Stockholm etablera sig
som yrkesmässig konsulterande
ingenjör inom
vattenbyggnadsfacket. "Detta steg har jag aldrig
ångrat", säger Richert i sina
Minnesanteckningar. År 1902
bildade han med sina närmaste
medarbetare Vattenbyggnadsbyrån
(VBB) under sådana former, att
äganderätten i huvudsak skulle
vara tillförsäkrad de aktiva
ledande ingenjörerna, ett uttryck
för Richerts önskan att skapa en
bestående institution, där
kontinuitet och mångsidig erfarenhet
inom facket skulle förenas med
verklig arbetsglädje hos
medarbetarna. Att tanken var sund och
framsynt torde framgå därav att
VBB efter tre decennier alltjämt
är en av världens största ingenjörsbyråer i sitt slag,
universellt känd och anlitad. Äran härav tillkommer
främst stiftaren, vars förnämsta verk VBB
obetingat är.
Här kan icke komma ifråga att närmare ingå på
Richerts verksamhet före och efter VBB:s tillkomst.
Vare nog sagt att flertalet svenska städer samt
kommunala och enskilda vattenkraftföretag och
vatten-regi eringar m. m. dragit nytta av Richerts
medverkan, personligen och inom VBB, liksom att Richert
tagit verksam del i arbetet utomlands - inspirerande
och vägledande. Erinras må även om de
internationella pristävlingar rörande kraftverk i Glommen för
Kristiania, kanalisation av St. Petersburg och
industrihamn i Göteborg, vari Richert och VBB redan i
seklets början med heder deltogo.
Kort efter uppflyttningen till Stockholm blev
Richert e. lärare i vattenbyggnadskonst vid tekniska
högskolan och 1903 den förste professorn i ämnet,
men avgick redan 1909 i brist på tid och av andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
