- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 7. 17 febr. 1934 - J. Gustaf Richert död - J. Körner: Allmän elektroteknik vid tekniska högskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

58 TEKNISK TIDSKRIFT 17 FEBR. 1934

skäl, ehuru han sedan uppehöll tjänsten ett par år på förordnande. Från 1922 var Richert under ett tiotal år ledamot av högskolans styrelse. I nära samband med Richerts fackliga verksamhet står hans mycket betydelsefulla ledamotskap av vattenrättskommittén 1906-10, där den goda grunden lades till vår nuvarande vattenlag. Han var vidare ledamot i den s. k. kanalkommissionen 1909, överrevisor i järnvägsstyrelsen 1908-22, en uppgift som mycket intresserade honom, samt ledamot av trafiksäkerhetskommittén efter Malmslättsolyckan 1912. Från 1923 var Richert under ett antal år ledamot av styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

"Utom tjänsten" tillhörde Richert som liberal stadsfullmäktige i Stockholm 1904-10 (drätselnämndens I avd. 1905-06, gas- och elektricitetsverksstyrelsen 1907-14) och Riksdagens I K. 1907-09. Ehuru livligt verksam i spörsmål som lågo honom om hjärtat - han motionerade bl. a. om lättnader i studentexamen och om inrättande av ett kommunikationsdepartement - greps han dock aldrig av något starkt allmänpolitiskt intresse; han var nog för mycket "en man för sig". Under försvarsstriderna åren före världskriget tog sig hans svenskmannasinne uttryck då han jämte några andra ingenjörer [1] förberedde den på David Bergmans initiativ av känd anledning bildade Svenska pansarbåtsföreningen (1912), vars v. ordf. Richert blev.

I föreningslivet deltog Richert gärna, men med måtta, och han åtog sig endast sällan något ordförandeskap. Han var den siste kvarlevande från Tekniska samfundets i Göteborg stiftande (1882) och deltog i stiftandet av Svenska vattenkraftföreningen, vars v. ordf han var under en följd av år. Vidare var han ingenjörsvetenskapsakademiens förste vice preses och tog initiativ till bildande av "Enströmsfonden", till främjande på lång sikt av teknisk-vetenskaplig forskning.

En koncentrerad uppräkning av Richerts utmärkelser belyser hur hans insatser på skilda områden bedömts: LVVS 05, LVA 11, LIVA 19, fil. hedersdoktor vid Stockholms högskola (jämte Verner von Heidenstam och Erik Johan Ljungberg) 09 - en hedersbevisning som Richert skattade mycket högt - hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 12, hedersledamot av Ass. générale des hygiénistes et techn. municipaux, hedersdoktor vid tekn. högskolan i Aachen 20, hedersledamot av Svenska vattenkraftföreningen 27, av Svenska konsulterande ingenjörers förening 30, ledamot av Nobelstiftelsens styrelse 29. - Till 60-årsdagen 1917 hedrades Richert med en ståtlig hyllningsskrift ("Richertboken") och Emerik Stenberg målade på VBB:s uppdrag hans porträtt; till 70-årsdagen 1927 uppdrogo vänner åt samme konstnär att måla Richerts porträtt som gåva till ingenjörsvetenskapsakademien, varjämte bildhuggaren Svante Nilsson utförde en porträttmedaljong. Richerts för många så kära drag finnas alltså väl bevarade till eftervärlden.

Av trycket har Richert utgivit ett flertal skrifter, delvis av banbrytande innehåll, såsom Grundvattens förekomst och användning, Vattentryck och eldsläckning, Offentliga slakthus, Kloakledningars dimensioner och lutningsförhållanden (belönad med teknologföreningens Polhemspris 1895), Les eaux souterraines artificielles, Svenska vattendrag i forna tider, Vattenkraftanläggningar i höga norden m. m.
- På äldre dagar togo sig Richerts mångsidiga intressen uttryck i några böcker innehållande reseskildringar och studier av människor, deras seder och oseder: Monaco, Irland och irländarna, Detektiven i romanen och i verkligheten samt ovan åberopade Minnesanteckningar, biografiska och kulturellt rikt givande. I dessa spirituellt skrivna böcker framträder Richerts vakna blick och frodiga humor i många originella och träffsäkra reflexioner.

Vill man söka sammanfatta Gustaf Richerts livsgärning, så kan det ej ske bättre än med Gerard De Geers monumentala, ofta citerade hyllningsord på doktorsbrevet från Stockholms högskola:
Han ledde männens arbete
och älvarnas väldiga kraft
och källornas klara vatten
till allas gagn.

Var livsverket fullödigt, så var det ej mindre präglat av sann mänsklighet. Som människa var Richert en riddersman och en levnadskonstnär, som gjorde livet andligen rikt för sig själv och för andra. Han fann verklig lycka och tillfredsställelse i sitt arbete och sitt kära hem. Där fick han med sin maka, Ellen af Billbergh, efter ett sällsynt lyckligt äktenskap fira guldbröllop i november 1933, och därifrån utgingo fyra söner och tre döttrar, som alla bildat egna hem.

Med "gosselynne, hoppfull håg och fantasi" tjänade Richert utvecklingen. Därför fängslade han i alldeles särskild grad sina medarbetare, lärjungar och vänner, och därför stå många "generationer" av dessa i sorg och saknad, då han nu "rak gått ut genom livets port", som en av hans närmaste yttrat.

Käre mästare och vän! Saknaden skall förbliva, men över allt tacksamheten för vad Du under Din långa levnad varit och givit av Din rika, varma och glada själ. Du skall leva genom Dina verk och länge skall Din ande sväva över vattnen.
Sven Lübeck.

[2]

ALLMÄN ELEKTROTEKNIK VID TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Sedan flera decennier finnes vid tekniska högskolan en utanför den elektrotekniska fackskolan anordnad kurs i elektroteknik, vilken för närvarande är obligatorisk för mekanik, skeppsbyggnadskonst, kemi och bergsvetenskap samt valfri för väg- och vattenbyggnadskonst. Kursen omfattar två terminer, den första med 3, den andra med 2 föreläsningstimmar i veckan, vartill under andra terminen kommer 3 övningstimmar, vilka företrädesvis ägnas åt maskinlaborationer.


[1] 1
[2] David Bergman, Rob. Dahlander, August Decker, Carl Meurling och förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free