Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
17 FEBH. 1934
skäl, ehuru han sedan uppehöll tjänsten ett par år
på förordnande. Från 1922 var Richert under ett
tiotal år ledamot av högskolans styrelse. I nära
samband med Richerts fackliga verksamhet står hans
mycket betydelsefulla ledamotskap av
vattenrätts-kommittén 1906-10, där den goda grunden lades
till vår nuvarande vattenlag. Han var vidare
ledamot i den s. k. kanalkommissionen 1909, överrevisor
i järnvägsstyrelsen 1908-22, en uppgift som mycket
intresserade honom, samt ledamot av
trafiksäkerhetskommittén efter Malmslättsolyckan 1912. Från 1923
var Richert under ett antal år ledamot av styrelsen
för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
"Utom tjänsten" tillhörde Richert som liberal
stadsfullmäktige i Stockholm 1904-10
(drätselnämndens I avd. 1905-06, gas- och
elektricitetsverksstyrelsen 1907-14) och Riksdagens I K. 1907-09. Ehuru
livligt verksam i spörsmål som lågo honom om
hjärtat - han motionerade bl. a. om lättnader i
studentexamen och om inrättande av ett
kommunikationsdepartement - greps han dock aldrig av
något starkt allmänpolitiskt intresse; han var nog
för mycket "en man för sig". Under
försvarsstriderna åren fore världskriget tog sig hans
svensk-mannasinne uttryck då han jämte några andra
ingenjörer1 förberedde den på David Bergmans
initiativ av känd anledning bildade Svenska
pansarbåts-föreningen (1912), vars v. ordf. Richert blev.
I föreningslivet deltog Richert gärna, men med
måtta, och han åtog sig endast sällan något
ordförandeskap. Han var den siste kvarlevande från
Tekniska samfundets i Göteborg stiftande (1882)
och deltog i stiftandet av Svenska
vattenkraftföreningen, vars v. ordf han var under en följd av
år. Vidare var han ingenjörsvetenskapsakademiens
förste vice preses och tog initiativ till bildande av
"Enströmsfonden", till främjande på lång sikt av
teknisk-vetenskaplig forskning.
En koncentrerad uppräkning av Richerts
utmärkelser belyser hur hans insatser på skilda områden
bedömts: LVVS 05, LVA 11, LIVA 19, fil.
hedersdoktor vid Stockholms högskola (jämte Verner von
Heidenstam och Erik Johan Ljungberg) 09 - en
hedersbevisning som Richert .skattade mycket högt
- hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 12,
hedersledamot av Ass. générale des hygiénistes et
techn. municipaux, hedersdoktor vid tekn. högskolan
i Aachen 20, hedersledamot av Svenska
vatten-kraftföreningen 27, av Svenska konsulterande
ingenjörers förening 30, ledamot av Nobelstiftelsens
styrelse 29. - Till 60-årsdagen 1917 hedrades Richert
med en ståtlig hyllningsskrift ("Richertboken") och
i David Bergman, Rob. Dahlander, August Decker, Carl
Meurling och förf.
Emerik Stenberg målade på VBB:s uppdrag hans
porträtt; till 70-årsdagen 1927 uppdrogo vänner åt
samme konstnär att måla Richerts porträtt som
gåva till ingenjörsvetenskapsakademien, varjämte
bildhuggaren Svante Nilsson utförde en porträttr
medaljong. Richerts för många så kära drag finnas
alltså väl bevarade till eftervärlden.
Av trycket har Richert utgivit ett flertal skrifter,
delvis av banbrytande innehåll, såsom Grundvattens
förekomst och användning, Vattentryck och
eldsläckning, Offentliga slakthus, Kloakledningars
dimensioner och lutningsförhållanden (belönad med
teknologföreningens Polhemspris 1895), Les eaux
souterraines artificielles, Svenska vattendrag i forna
tider, Vattenkraftanläggningar i höga norden m. m.
- På äldre dagar togo sig Richerts mångsidiga
intressen uttryck i några böcker innehållande
reseskildringar och studier av människor, deras seder
och oseder: Monaco, Irland och irländarna,
Detektiven i romanen och i verkligheten samt ovan
åberopade Minnesanteckningar, biografiska och
kulturellt rikt givande. I dessa spirituellt skrivna
böcker framträder Richerts vakna blick och frodiga
humor i många originella och träffsäkra reflexioner.
Vill man söka sammanfatta Gustaf Richerts
livsgärning, så kan det ej ske bättre än med Gerard De
Geers monumentala, ofta citerade hyllningsord på
doktorsbrevet från Stockholms högskola:
Han ledde männens arbete
och älvarnas väldiga kraft
och källornas klara vatten
till allas gagn.
Var livsverket fullödigt, så var det ej mindre
präglat av sann mänsklighet. Som människa var
Richert en riddersman och en levnadskonstnär, som
gjorde livet andligen rikt för sig själv och för andra.
Han fann verklig lycka och tillfredsställelse i sitt
arbete och sitt kära hem. Där fick han med sin
maka, Ellen af Billbergh, efter ett sällsynt lyckligt
äktenskap fira guldbröllop i november 1933, och
därifrån utgingo fyra söner och tre döttrar, som alla
bildat egna hem.
Med "gosselynne, hoppfull håg och fantasi"
tjänade Richert utvecklingen. Därför fängslade han
i alldeles särskild grad sina medarbetare, lärjungar
och vänner, och därför stå många "generationer" av
dessa i sorg och saknad, då han nu "rak gått ut
genom livets port", som en av hans närmaste yttrat.
Käre mästare och vän! Saknaden skall förbliva,
men över allt tacksamheten för vad Du under Din
långa levnad varit och givit av Din rika, varma och
glada själ. Du skall leva genom Dina! verk och
länge skall Din ande sväva över vattnen.
Sven Lubeck.
ALLMÄN ELEKTROTEKNIK VID TEKNISKA
HÖGSKOLAN.
Sedan flera decennier finnes vid tekniska
högskolan en utanför den elektrotekniska fackskolan
anordnad kurs i elektroteknik, vilken för närvarande
är obligatorisk för mekanik, skeppsbyggnadskonst,
kemi och bergsvetenskap samt valfri för väg- och
vattenbyggnadskonst. Kursen omfattar två
terminer, den första med 3, den andra med 2
föreläsningstimmar i veckan, vartill under andra terminen
kommer 3 övningstimmar, vilka företrädesvis ägnas
åt maskinlaborationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
