Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 61 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 17 febr. 1934 - Bonna-rör, av Hz. - Notiser - Tekniska läroverken - John Ericssonmedaljen - Länsarkitektinstitutionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kontinenten och äro konstruerade av en fransk
ingenjör, Aimé Bonna, ha tillkommit i
avsikt att förena stålrörens och
betongrörens fördelar och samtidigt avlägsna
de olägenheter, som vidlåda vardera
rörtypen. Rören utföras sålunda såsom en
ut- och invändigt betongklädd
stålmantel.

Stålmanteln framställes av plåtar, som
böjas i rörform och svetsas i längd- och
tvärriktningen. All svetsning utföres på
elektrisk väg och till stor del med
automatiskt arbetande maskiner. I ena
änden påsvetsas en muffliknande, invändigt
refflad ring av samma material,

Det utvändiga betonglagret, som
kraftigt armeras med spiralarmering och
längsgående armering, anbringas vid
Köpenhamnsfabriken medelst vibrering. För
ändamålet påsättes omkring stålröret och
den därpå monterade armeringen en
tudelad järnform och rören resas till
vertikalt läge. Betongen, som är
maskinblandad, tillföres i en ränna och
bearbetningen av betongen sker medelst 4 st.
vibratorer, anbragta i sick-sack på den
4,25 m långa formen. 2 dygn efter
gjutningen lämna rören denna avdelning för
att förses med invändig
betongbeklädnad.

Sedan den invändiga armeringen
monterats, transporteras rören till
"centrifugeringsavdelningen", där det inre
betongskiktet anbringas medelst
centrifugering i horisontalt läge.
Rotationshastigheten är till en början förhållandevis
ringa men uppgår mot slutet till 16 m i
sekunden, mätt vid periferien. Genom
denna metod uppnås en hög
betongkvalitet och ytan blir tämligen jämn och slät.
Härdningen av den inre betongen sker
till en del med ånga.

Under lagringstiden, som beräknas till
3 veckor, asfalteras rören invändigt.

Den färdiga produkten företer ett
synnerligen gott utseende och torde i vissa
fall bliva en svår konkurrent till hittills
använt rörmaterial. Att Köpenhamns
vattenledningsverk gått in för denna rörtyp i
så betydande utsträckning ger vid handen, att Bonna-rören
väl kunna lämpa sig även för skandinaviska förhållanden.


Fig. 3. Interiör från Köpenhamnsfabriken: Svetsning av plåtmanteln.


Fig. 5. Interiör från Köpenhamnsfabriken: Centrifugeringsavdelningen.

För Sveriges vidkommande synas dessa rör kunna
tillverkas av uteslutande inhemskt material. Hz.

NOTISER

Tekniska läroverken. K. m:t har den 9 februari för
en tid av fem år förlängt förordnandena för rektorerna
Fritz Montén vid tekniska läroverket i Malmö och
Waldemar Hallström vid tekniska läroverket i Örebro samt
för en tid av två år för rektorn vid tekniska läroverket i
Härnösand F. E. Kamfendahl.

John Ericssonmedaljen överlämnades den 10 februari
till dr Hugo Hammar i den ordning som tidigare
meddelats. I den skrivelse, varmed The American Society
of Swedish Engineers beledsagade medaljen, meddelar
föreningen även, att den kallat dr Hammar till
hedersledamot, och fortsätter: "It is not only gratifying to be
able to honor one of our oldest members and at the
same time one who held the chair of president of our
Society during two of its very earliest years, but it is
also a double pleasure to present you with this medal,
which carries the name and image and which was
founded in honor of that illustrious son of Sweden, John
Ericsson, who, like yourselv, achieved his greatest
distinction in the field of marine engineering."

Länsarkitektinstitutionen. Som Teknisk tidskrift
förliden höst omtalade, tillkallade
kommunikationsministern riksdagsmännen Axel Nylander och J. Nilsson
i Hörby samt länsarkitekten Erik Friberger i Göteborg
att såsom sakkunniga biträda vid utredningen om
länsarkitektinstitutionens organisation. De sakkunniga ha
i dagarna framlagt förslag i ämnet. Enligt detta skall
länsarkitektens nuvarande rätt att utöva privat praktik
upphöra. Den nuvarande indelningen i 12
länsarkitektdistrikt bibehålles oförändrad. I varje distrikt skall
finnas ett kontor, som förestås av länsarkitekten.
Denne skall av k. m:t förordnas för en tid av 6 år och
åtnjuta arvode med 14 000 kr. Inom de distrikt som
omfatta mer än ett län skall finnas en biträdande
länsarkitekt inom de län där länsarkitekt ej är stationerad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>