- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 7. 17 febr. 1934 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17 FEBR. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

63

spörsmålet. Styrelsen har för sin del aldrig omfattat en tanke på någon förändring i statsbanornas lönesystem av så radikal effekt, som skulle erfordras för vinnande av ekonomisk balans i statbanebudgeten, utan fastmer räknat med att lönesatserna som hittills skulle vara fasta, och att resp. befattningshavares löneinkomster skulle ställas i bästa möjliga relation endast till vederbörandes kvalifikationer och arbetsuppgifter. Dock borde härvid anknytning sökas till förhållandena inom allmänna arbetsmarknaden, enkannerligen till de vid de större betalningskraftiga enskilda järnvägarna rådande. Styrelsen tillfogar dock att den erinran, som gjorts, från personalhåll,, också är mycket vägande, nämligen att det ej kan vara skäligt att hos samma arbetsgivare (staten) gå till differentiering mellan statsjärnvägarnas personal å ena sidan och exempelvis postens och telegrafens personal å andra sidan.

Även i fråga om vad överrevisorerna i övrigt anfört angående statsbanornas räntabilitet har styrelsen på flera punkter väsentliga erinringar att framställa. Den framställda fordran på förräntning av allt nedlagt kapital synes f. ö. givits sådan omfattning, att den anses böra gälla alla ekonomiska företag, statliga såväl som enskilda. Om denna fordran torde kunna sägas, att densamma väl representerat ett idealtillstånd, men aldrig varit uppfylld i verkligheten. Fastmer är det ju en allmän iakttagelse, att efter snart sagt varje konjunkturdepression betydande kapitalmängder få betraktas ur direkt avkastningssynpunkt såsom förlorade. Såvitt styrelsen kan finna, kunna de av överrevisorerna gjorda allmänna övervägandena ej gärna anses som ett fullgott stöd för ett fixerat mot statens järnvägar riktat avkastningskrav och detta alldeles särskilt ej vid en tidpunkt mitt under en svårartad konjunkturkris och genombrottet för ett nytt konkurrerande samfärdsmedel. Den vikt överrevisorerna tillmätt 1932 års (det år överrevisorernas granskning gäller) resultat, synes styrelsen överdriven. Statens järnvägar, som under detta depressionsår dock kunnat i betryggande omfattning underhålla banegendomen och göra normal avsättning till förnyelsefonden, måste anses intagit en relativt gynnsam ställning.

Den mest allvarliga hotelsen för framtiden torde ligga i motortrafiken på landsvägarna. Samhället nedlägger icke ostraffat 100-tals millioner i nya, med järnvägarna konkurrerande trafikleder, vilka därtill upplåtas mot avgifter så låga, att varje tanke på ränteavkastning är utesluten. Innan ytterligare resultat vunnits genom nu pågående utredningar rörande transportväsendet, synes det emellertid styrelsen lönlöst att söka utforma någon prognos rörande järnvägarnas framtida trafikuppgifter. Mycket måste nämligen bli beroende av på vad sätt nuvarande överdimensionering av transportapparaten kan bringas ur världen. Redan nu vill styrelsen ha uttalat, att styrelsens uppfattning i princip angående förräntningsfrågan väsentligt avviker från den, åt vilken överrevisorerna givit uttryck. Mot det av dessa framförda kategoriska räntabilitetskravet vill styrelsen sätta ett villkorligt och detta i dubbelt hänseende, i det att statsbanornas förräntningsmöjligheter jämväl bli direkt avhängiga av de fordringar, som komma att ställas på avkastning å det än större kapital, som landsvägarna representerar.

Japans försörjning med kvävegödselmedel. The Journal of the Society of Chemical Industry, Japan, framhåller i sitt januarihäfte, att den inhemska produktionen av kvävegödselmedel tagit ett avsevärt steg framåt. År 1929 importerade Japan mer än 66 % av sitt behov av ammoniumsulfat, år 1932 hade importbehovet fallit till 15 % och för år 1934 förutser man ett tillverkningsöverskott. Importen av sagda gödselmedel har successivt fallit från 303 000 ton 1920 till 118 00 ton år 1932.

Den inhemska produktionen av olika kvävegödselmedel var år 1932 följande: ammoniumsulfat 685 000 ton, därav syntetiskt framställt 578 000 ton, framställt ur cyanamid 77 000 ton och erhållet som biprodukt 30 000 ton. Totala tillverkningen av kalciumcyanamid utgjorde 181 000 ton, varav 82 000 ton användes som råmaterial för framställning av ammoniumsulfat. Slutligen framställdes 35 000 ton ammoniumfosfat.

Tre företag utvidga nu sina anläggningar för ammoniaksyntes och det väntas, att produktionen av ammoniumsulfat inom kort kommer att överstiga 1 mill. ton årligen. En liknande, med japanskt kapital finansierad anläggning i Manchuoko är snart produktionsfärdig.

Tidskrift för ljuskultur. I och med ingången av detta år framträder den av Svenska föreningen för ljuskultur utgivna tidskriften "Ljuskulturs månadsblad" i förändrad form och under ovanstående titel. Tidskriften, som fått en ny typografisk utstyrsel och numera även innehåller fackannonser, är avsedd att utkomma med 4 häften årligen. De redaktionella principerna ha liksom formatet ej undergått någon förändring.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Aabenraa c 1028-1523
, En egnsplan- og byplanhistorisk undersögelse, av WILHELM MARSTRAND, Köpenhamn 1933. Egmont H. Petersens Kgl. Hof-Bogtrykkeri.

Under en tid bortåt har intresset för städernas historia varit mycket starkt och särskilt i vårt land hava utkommit en hel rad värdefulla stadshistoriska arbeten, vilka i regel skrivits av yrkeshistoriker eller av lekmän, som intressera sig för städers historia. Mera sällan förekommer att tekniskt bildade personer ägna sig åt detta verksamhetsfält.

Ingenjören W. Marstrand i Köpenhamn utgör emellertid ett undantag, och hans undersökningar i de äldsta nordiska städernas historia äro värda all uppmärksamhet. Såsom ingenjör har han delvis annan blick på problemen, än man brukar finna i de vanliga stadshistorierna, och han ger lösningar, som akademiker eller lekmän mera sällan komma fram till.

En och annan, som är intresserad av teknisk historia torde känna till Marstrands synnerligen framstående utredning om Arsenalen i Pireus, resulterande i så gott som fullständiga ritningar till densamma. Som exempel på de stora svårigheter, han hade att övervinna, må nämnas, att han måste lära sig behärska gammalgrekiska. Under senare delen av förra året utkom ännu ett betydande arbete av Marstrand, nämligen den lilla danska staden Aabenraas historia, i vilken han mästerligt analyserar stadens tillkomst och första tid.

Danmark har flera städer, som äro betydligt äldre än våra äldsta, t. e. Ribe. Aabenraa däremot har ungefär samma ålder som våra äldsta städer, den härstammar nämligen från tiden omkring år 1000.

Marstrand uppehåller sig i "Aabenraa" ganska utförligt vid förutsättningar överhuvud för städers uppkomst vid denna tid och utgår därvid bl. a. från det dåvarande vägnätet, på vars utforskande han nedlagt mycken möda, samt från då rådande ägoförhållanden och begynnande avsöndringar av mark för annat ändamål än jordbruksändamål, synpunkter, vilka för ingenjören äro av stort intresse. För den, som dessutom är mera allmänt intresserad av det avsnitt av vår forntid, som föregick stadsväsendets uppkomst i Norden, är boken av mycket stort rent historiskt intresse.

Det skulle föra för långt att närmare ingå på dess innehåll. Här torde vara nog att påpeka Marstrands värdefulla utredning angående tiderna för tillkomsten av ortnamn med olika ändelser såsom stad, by, torp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free