Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKTIDSKRIFT
HAFT. 8
ÅRG. 64
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
24 FEBR.
1934
INNEHÅLL: Vattenfallsstyrelsen 25 år. - Stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm. - Sam Anner
t-- Notiser. - Tekniska föreningar. - Litteratur. - Sammanträden.
VATTENFALLSSTYRELSEN 25 ÅR.
Genom en jubileumshögtidlighet under gårdagen
hugfäste vattenfallsstyrelsen sin vid årsskiftet
infallande 25-åriga tillvaro. Det var nämligen den
l jan. 1909, som enligt statsmakternas beslut
dåvarande direktören för Trollhätte kanal och
vattenverk F. V. Hansen med större delen av sin stat
övergick i k. vattenfallsstyrelsen.
Från Trollhättan hade redan året dessförinnan
under provisoriska former leverans av kraft ägt rum
och första utbyggnaden av det stora kraftverket,
som påbörjades tre år tidigare, skulle vara färdig året
därpå. Trollhätte kanals ombyggnad låg därjämte
i stöpsleven. Det var helt naturligt icke dessa till
Trollhättan och Götaälvsdalen koncentrerade
byggnads- och förvaltningsfrågor som föranledde, att det
lokalt betonade Trollhätte kanal och vattenverk
omformades i den centrala affärsförvaltningen k.
vattenfallsstyrelsen, utan nya uppgifter hägrade för
ledningen.
Redan i början av 1908 hade Trollhättestyrelsen
sålunda erhållit i uppdrag att undersöka Älvkarleby
vattenfall i Dalälven i och för anläggandet av ett
kraftverk, och mot slutet av året anbefalldes den
nya styrelsen att klarlägga möjligheterna för
utnyttjandet av något statens vattenfall i översta
Norrland för industriellt behov och elektrisk
järnvägsdrift, varvid malmfälten och malmbanan
företrädesvis åsyftades. Detta ledde till beslut redan
1910 om Porjusfallen utbyggnader och året därpå
om Älvkarleby f allens.
Sedermera har i rask takt nya anläggningar
kommit till stånd samtidigt som äldre utvidgats. I Göta
älv har sålunda Trollhätteverket utbyggts i
ytterligare två etapper, och förslag föreligger om en
fjärde. Lilla Edets kraftverk har utbyggts vid det
redan 1908 av staten förvärvade vattenfallet,
profilreglering av Göta älv har genomförts och Vargöns
kraftverk beräknas tagen i drift i maj månad d. å.
Tilldragelsen väntas med hänsyn till jubileumsåret
komma att ske under mera högtidliga former, varvid
en särskild hyllning skulle ägnas minnet av
vattenfallsverkets skapare F. V. Hansen. Den
betydelsefulla men segslitna frågan om Vänerns reglering,
vilken upptogs av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
redan år 1900 och för vilken vattenfallsstyrelsen
började intressera sig 1910, väntar emellertid
fortfarande på sin lösning i avvaktan på
vattendomstolens dom och statsmakternas beslut.
I Motala ström markeras vattenfallsstyrelsens
verksamhet av Motala kraftverk samt pågående
byggnadsarbeten för Malfors kraftverk längre ned i
samma vattendrag. I Norrland ha tillkommit de
bägge kraftverken vid Norrfors i Umeälven och vid
Sillre i en biflod till Indalsälven samt i
Mellansverige den icke minst under nuvarande
lågvattenperiod betydelsefulla ångcentralen i Västerås.
Utöver Trollhätte kanal och angivna kraftverk
förvaltar vattenfallsstyrelsen Södertälje kanal, vilken
övertogs redan 1912 och sedermera helt ombyggts,
vidare bl. a. ett stort industriområde vid Stallbacka
strax norr om Trollhättan samt ett betydande antal
vattenfall, vilka inköpts i mellersta och övre
Norrland eller övertagits från domänverket och
järnvägsstyrelsen. Slutligen ligger under styrelsen hela det
kraftverksrörelsen tillhörande stora ledningsnätet
med understationer av skilda slag, till vars drift och
förvaltning styrelsens affärsverksamhet till
övervägande grad koncentrerar sig i samband med
kraftförsäljningen.
Av vattenfallsstyrelsens omfattande och
storstilade verksamhet har ovan endast helt schematiskt
de yttre konturerna återgivits. Dessa konturer
framstå också klart och tydligt. Vanskligare är att
söka klarlägga betydelsen för landet av statens
insatser för kraftförsörjningen och kanaltrafikens
utveckling. För det tidigare skedet av denna
verksamhet är perspektivet emellertid tillräckligt för
fastställande av vissa väsentliga förhållanden. Det
s. k. industriella genombrottet i Sverige ägde rum
under 1900-talets första decennium. Landets
tillgång på kapital var vid den tiden ickö alltför
rikligt, därom vittnar bl. a. att våra statslån i stor
omfattning placerades utomlands och vad som fanns
inom landet behövdes mer än väl för det industriella
och kommersiella näringslivets uppbyggnad. Det
är tvivel underkastat, huruvida det vid denna
tidpunkt överhuvudtaget varit möjligt att i den
omfattning som krävdes intressera enskilt inhemskt
företags- och sparkapital för allmän
kraftdistribution utan direkt anknytning till mera kraftslukande
industriell produktion. Statens direkta medverkan
vid kraftföretagens finansiering var därför sannolikt
nödvändig, att den var det med avseende på
Trollhätte kanals ombyggnad är självfallet. Det är F. V.
Hansens och hans medhjälpares ovanskliga
förtjänst, att de trodde på den elektriska
kraftdistributionens framtid och att de vågade och lyckades
handla i överensstämmelse därmed. Tillkomsten av
Trollhätte och Älvkarleby kraftverk samt senare av
övriga Göta älvsverk har också förvisso varit en
mäktig hävstång till kringliggande landsdelars ma-
(Forts. å sid. 75.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
