Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
24 FEBR. 1934
STADSPLANETÄVLINGEN FÖR NEDRE NORRMALM.
Den mycket uppmärksammade
internationella stadsplanetävlingen för nedre
Norrmalm behandlades vid teknologföreningens
allmänna sammanträde å Grand hotell den
11 jan. under mycket livlig tillslutning av
såväl föreningens egna medlemmar som
särskilt inbjudna intresserade personer.
Stadsplanedirektör A. Lilienberg lämnade därvid
en ingående redogörelse för tävlingen och
dess resultat, varefter kapten vvk Åke
Virgin redogjorde för det förslag som
utarbetats av honom och arkitekt Th. Bergentz.
Stadsplanedirektör LILIENBERG framhöll i sitt
föredrag bl. a. att inom Nedre Norrmalm äro belägna
några av stadens förnämsta representativa platser och
gatustråk, och stadsdelen är till följd av sitt läge
numera den egentliga stadskärnan i Stockholm. Dess
snart trehundraåriga stadsplan stämmer icke överens
med stadsdelens karaktär. Dess gator äro för trånga
för den stora lokala trafik, som det moderna
affärslivet alstrar. Den är icke genom lämpliga gatuleder
bekvämt tillgänglig från andra stadsdelar, dess
bebyggelse är för tät, dess bostäder och arbetslokaler
ofta dåligt belysta.
Den nya stadsplanen bör i avseende å gatunät och
bebyggelse giva ett klart och logiskt uttryck åt
stadsdelens egenskap av cityområde. Erforderliga
åtgärder böra kunna genomföras successivt och
gatu-vidgningar företagas i den mån befintliga byggnader
ersättas med nya, dvs. genom s. k. självreglering.
Slutligen böra kostnaderna för den nya stadsplanens
genomförande stå i rätt förhållande till såväl
näringslivets behov och ekonomiska möjligheter som till
kommunens finanser.
Affärslivet inom stadsdelen lider av en viss brist
på goda affärslägen, som för närvarande blott stå till
förfogande i stadsdelens periferi, vid Kungs- och
Hamngatorna samt Norrmalmstorg. Utmed de
hävdvunna affärsstråken, Regeringsgatan och
Drottninggatan, lider handeln i viss mån av att dessa gator
äro så smala, att längre uppehåll med bil där numera
icke äro medgivna. Behovet av åtminstone
ytterligare en lämpligt utbildad modern affärsgata i
stadsdelens centrum bör följaktligen tillfredsställas. Vid
utformningen av denna gatuled bör tillses, att den
väl ansluter sig till redan befintliga affärsgator och
att den om möjligt kompletterar och icke spolierar
nuvarande affärslägen. Ur trafiksynpunkt är det
önskvärt, att - samtidigt som den äger goda
förbindelser med den genomgående trafikens
knutpunkter - den likväl så långt ske kan befrias från annan
trafik än sådan, som alstras av traktens egna behov.
Tillika bör beaktas, att stadsdelen för närvarande
rymmer och även för framtiden kommer att hava
behov av ett betydande antal småaffärer,
hantver-kerier, mindre industrier, lagerlokaler och garage.
Norrström och dess stränder forma Stockholms
mest representativa och behagfulla stadsbild. Genom
Kungsträdgården förmedlas känslan av den fria
rymden över hamnens vatten djupt in i stadsdelen. Dessa
värden få vid den förestående regleringen icke trädas
för när. Åtgärder, som exempelvis åsyfta ett
bebyggande helt eller delvis av Kungsträdgården, kunna
icke godtagas.
Gustav Adolfs torg är genom sitt läge emot
Strömmen och Slottet, vars norra fasad genom Norrbros
mäktiga byggnadsverk på ett dominerande sätt
förbundits med torget, stadens förnämsta
monumentalplats. Särskilt efter de senaste årtiondenas
bebyggelse har emellertid torget ett alltför ringa djup. På
samma gång en vidgning norrut arkitektoniskt sett
skulle vara av utomordentligt värde, talar härför
även önskemålet att återuppliva torgets naturliga
uppgift att vara en medelpunkt för stadens liv och
röreise. I samma syfte bör platsen givas goda
förbindelser med stadsdelen i övrigt, men med hänsyn
både till dess karaktär av monumentalplats och till
dess nyss angivna uppgift att tjäna den lokala
rörelsens behov bör det skyddas för alltför omfattande
och tung trafik.
Ur trafiksynpunkt bör och kan Norrmalms
reglering i huvudsak begränsas till stadsdelens egna
behov. Det gäller att göra området lätt tillgängligt
från olika håll och särskilt att sätta dess gatunät i
god förbindelse med de genomgående huvudlederna
och trafikplatserna vid dess gränser. De nya eller
reglerade gatuleder, som erfordras, böra, då
lokaltrafiken självfallet i stor omfattning är av
övergripande natur, på lämpligt sätt göras genomgående.
Härför talar givetvis även behovet av bekväma leder
för genomgående omnibustrafik. För stadsdelens
förbindelser med staden i övrigt torde man i
framtiden, såsom i tävlingsprogrammet förutsattes, kunna
räkna med i tunnel framförda lokalbanor.
Vad den genomgående) trafiken i nordsydlig
riktning angår torde denna liksom hittills i huvudsak
komma att framgå i de stora tangentiella gatulederna
å stadsdelens västra och östra sidor, nämligen
Vasagatan, fortsatt å ny broförbindelse över Norrström
till Gamla staden och vidare åt söder, samt Birger
Jarlsgatan - i en framtid försett med nytt utlopp
åt söder genom en trafikled över Blasieholmen till
Skeppsbron. För sannolikt avsevärd tid framåt torde
den östra grenen av den nordsydliga
genomgångstrafiken emellertid vara hänvisad till att över Gustav
Adolfs torg och Norrbro nå Skeppsbron, och
eventuellt kommer även, såsom 1930 års
Blasieholms-tävling gav vid handen, en ny förbindelse
Blasieholmen-Skeppsbron att till en början inskränkas till
att avse spårvägstrafiken, varmed en för övrig
gatu-trafik värdefull avlastning av den centrala
överfarten till Gamla staden naturligen skulle ernås. Vid
utformningen av Gustav Adolfs torg och trakten där
omkring bör hänsyn tagas härtill.
Ur här angivna synpunkter synes bland annat
angeläget att förbinda de samlingsplatser för stadens
liv, som utbildats vid den nuvarande Sveavägen,
Kungsgatan och Hötorget, med Nedre Norrmalms
centrala delar. Den genomgående nordsydliga
trafik, som kan komma att samlas i stadens centrala
gatuleder, bör beredas bekvämt utlopp åt öster och
väster. Med hänsyn till Regeringsgatans betydelse
för trafiken å östra sidan om Brunkebergsåsen torde
böra tillses, att jämväl denna gata erhåller
bekvämare förbindelse med Tegelbacken än det nuvarande
gatunätet erbjuder.
För den genomgående östvästliga trafik, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
