- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 8. 24 febr. 1934 - Stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

66 TEKNISK TIDSKRIFT 24 FEBR. 1934

STADSPLANETÄVLINGEN FÖR NEDRE NORRMALM.
Den mycket uppmärksammade internationella stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm behandlades vid teknologföreningens allmänna sammanträde å Grand hotell den 11 jan. under mycket livlig tillslutning av såväl föreningens egna medlemmar som särskilt inbjudna intresserade personer. Stadsplanedirektör A. Lilienberg lämnade därvid en ingående redogörelse för tävlingen och dess resultat, varefter kapten vvk Åke Virgin redogjorde för det förslag som utarbetats av honom och arkitekt Th. Bergentz.

Stadsplanedirektör LILIENBERG framhöll i sitt föredrag bl. a. att inom Nedre Norrmalm äro belägna några av stadens förnämsta representativa platser och gatustråk, och stadsdelen är till följd av sitt läge numera den egentliga stadskärnan i Stockholm. Dess snart trehundraåriga stadsplan stämmer icke överens med stadsdelens karaktär. Dess gator äro för trånga för den stora lokala trafik, som det moderna affärslivet alstrar. Den är icke genom lämpliga gatuleder bekvämt tillgänglig från andra stadsdelar, dess bebyggelse är för tät, dess bostäder och arbetslokaler ofta dåligt belysta.

Den nya stadsplanen bör i avseende å gatunät och bebyggelse giva ett klart och logiskt uttryck åt stadsdelens egenskap av cityområde. Erforderliga åtgärder böra kunna genomföras successivt och gatuvidgningar företagas i den mån befintliga byggnader ersättas med nya, dvs. genom s. k. självreglering. Slutligen böra kostnaderna för den nya stadsplanens genomförande stå i rätt förhållande till såväl näringslivets behov och ekonomiska möjligheter som till kommunens finanser.

Affärslivet inom stadsdelen lider av en viss brist på goda affärslägen, som för närvarande blott stå till förfogande i stadsdelens periferi, vid Kungs- och Hamngatorna samt Norrmalmstorg. Utmed de hävdvunna affärsstråken, Regeringsgatan och Drottninggatan, lider handeln i viss mån av att dessa gator äro så smala, att längre uppehåll med bil där numera icke äro medgivna. Behovet av åtminstone ytterligare en lämpligt utbildad modern affärsgata i stadsdelens centrum bör följaktligen tillfredsställas. Vid utformningen av denna gatuled bör tillses, att den väl ansluter sig till redan befintliga affärsgator och att den om möjligt kompletterar och icke spolierar nuvarande affärslägen. Ur trafiksynpunkt är det önskvärt, att - samtidigt som den äger goda förbindelser med den genomgående trafikens knutpunkter - den likväl så långt ske kan befrias från annan trafik än sådan, som alstras av traktens egna behov. Tillika bör beaktas, att stadsdelen för närvarande rymmer och även för framtiden kommer att hava behov av ett betydande antal småaffärer, hantverkerier, mindre industrier, lagerlokaler och garage.

Norrström och dess stränder forma Stockholms mest representativa och behagfulla stadsbild. Genom Kungsträdgården förmedlas känslan av den fria rymden över hamnens vatten djupt in i stadsdelen. Dessa värden få vid den förestående regleringen icke trädas för när. Åtgärder, som exempelvis åsyfta ett bebyggande helt eller delvis av Kungsträdgården, kunna icke godtagas.

Gustav Adolfs torg är genom sitt läge emot Strömmen och Slottet, vars norra fasad genom Norrbros mäktiga byggnadsverk på ett dominerande sätt förbundits med torget, stadens förnämsta monumentalplats. Särskilt efter de senaste årtiondenas bebyggelse har emellertid torget ett alltför ringa djup. På samma gång en vidgning norrut arkitektoniskt sett skulle vara av utomordentligt värde, talar härför även önskemålet att återuppliva torgets naturliga uppgift att vara en medelpunkt för stadens liv och röreise. I samma syfte bör platsen givas goda förbindelser med stadsdelen i övrigt, men med hänsyn både till dess karaktär av monumentalplats och till dess nyss angivna uppgift att tjäna den lokala rörelsens behov bör det skyddas för alltför omfattande och tung trafik.

Ur trafiksynpunkt bör och kan Norrmalms reglering i huvudsak begränsas till stadsdelens egna behov. Det gäller att göra området lätt tillgängligt från olika håll och särskilt att sätta dess gatunät i god förbindelse med de genomgående huvudlederna och trafikplatserna vid dess gränser. De nya eller reglerade gatuleder, som erfordras, böra, då lokaltrafiken självfallet i stor omfattning är av övergripande natur, på lämpligt sätt göras genomgående. Härför talar givetvis även behovet av bekväma leder för genomgående omnibustrafik. För stadsdelens förbindelser med staden i övrigt torde man i framtiden, såsom i tävlingsprogrammet förutsattes, kunna räkna med i tunnel framförda lokalbanor.

Vad den genomgående trafiken i nordsydlig riktning angår torde denna liksom hittills i huvudsak komma att framgå i de stora tangentiella gatulederna å stadsdelens västra och östra sidor, nämligen Vasagatan, fortsatt å ny broförbindelse över Norrström till Gamla staden och vidare åt söder, samt Birger Jarlsgatan - i en framtid försett med nytt utlopp åt söder genom en trafikled över Blasieholmen till Skeppsbron. För sannolikt avsevärd tid framåt torde den östra grenen av den nordsydliga genomgångstrafiken emellertid vara hänvisad till att över Gustav Adolfs torg och Norrbro nå Skeppsbron, och eventuellt kommer även, såsom 1930 års Blasieholms-tävling gav vid handen, en ny förbindelse Blasieholmen-Skeppsbron att till en början inskränkas till att avse spårvägstrafiken, varmed en för övrig gatutrafik värdefull avlastning av den centrala överfarten till Gamla staden naturligen skulle ernås. Vid utformningen av Gustav Adolfs torg och trakten där omkring bör hänsyn tagas härtill.

Ur här angivna synpunkter synes bland annat angeläget att förbinda de samlingsplatser för stadens liv, som utbildats vid den nuvarande Sveavägen, Kungsgatan och Hötorget, med Nedre Norrmalms centrala delar. Den genomgående nordsydliga trafik, som kan komma att samlas i stadens centrala gatuleder, bör beredas bekvämt utlopp åt öster och väster. Med hänsyn till Regeringsgatans betydelse för trafiken å östra sidan om Brunkebergsåsen torde böra tillses, att jämväl denna gata erhåller bekvämare förbindelse med Tegelbacken än det nuvarande gatunätet erbjuder.

För den genomgående östvästliga trafik, som icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free