Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FEBR. 1934
TEKNISK TIDSKRIFT
71
ska städer, framför allt i England, Tyskland och
Schweiz, kan man icke i Stockholm räkna med någon
bestämd avgränsning mellan affärs- och
bostadsområdena. Även inom de delar av det inre
stadsområdet, som i huvudsak användas till
bostadsändamål, finnas i Stockholm butiker i stort antal, vilket
innebär en mindre lycklig sammanblandning av
bostads- och affärsområden. Med all sannolikhet bör
man i Stockholm räkna med att detaljhandeln ej
liksom hittills kommer att spridas på ett så stort antal
mindre företag utan koncentreras till större enheter,
vilka eftersträva en förläggning till stadens centrum.
Cityområdets utformning bör taga hänsyn härtill.
Trafikförhållanden.
En betydelsefull faktor att räkna med är behovet
av ökat utrymme för trafiken. För närvarande
finnes i Stockholm l bil på 27 invånare och i hela
Sverige l : 41. Motsvarande förhållande är i t. e. New
York l : 6,0 och i hela U. S. A. l : 5,1. Det är icke
orimligt att inom överskådlig tid räkna med en
avsevärd förstoring av den svenska bilparken.
Utbredningen av stadsområdet och utflyttningen
från stadens centrum till villastäderna i stadens
omgivning kommer även att öka trafiken till och från
affärscentrum. Allt detta synes ställa oerhörda krav
på rymligheten inom ett cityområde som skall
motsvara framtidens krav. En radikal vidgning av
flertalet trafikleder till önskvärd bredd anse
förslagsställarna dock endast i undantagsfall nu vara
ekonomiskt möjlig inom detta stadsparti.
Skulle Stockholm så tilltaga i storlek att en
utvidgning av cityområdet blir nödvändig, torde denna
utvidgning i första rummet sträcka sig över
närliggande delar av Östermalm. När detta en gång i
framtiden kan komma att inträffa, torde en stor del
av den gamla bostadsbebyggelsen därstädes vara
mogen att rivas och kan då bliva ersatt med ett efter
moderna principer utformat affärsområde med den
rymlighet som då kommer att krävas. Det har
därför ansetts vara en huvudsaklig uppgift att nu skapa
goda genomgående trafikleder och hava utformat
förslaget härefter. Nödvändigt torde även vara att
från stadens sida omedelbart åtgärder vidtagas för
att giva ökat utrymme för bilparkering och
bilgara-gering i centrum.
Bebyggelsens intensitet.
Förslagsställarna anse det icke vara framsynt att
vid gatuvidgning medgiva högre bebyggelse i den
utsträckning att byggnadsvolymen ökas. Önskvärt
är att gatuarealen ökas i förhållande till den
medgivna byggnadsvolymen. Endast då kan stadsplanen
komma att tjäna sitt ändamål. Det vore därför icke
välbetänkt att medgiva högbebyggelse inom området
annat än i undantagsfall. Sker detta framtvingas en
förstoring av affärsområdet i plan i stället för i Koj d,
vilket avgjort bör vara för staden förmånligt.
Såsom tidigare anförts synes den naturliga
utvidgningen av affärsområdet komma att ske över
invid-liggande delar av nedre Östermalm, De gamla
bostadskvarteren inom denna stadsdel äro enligt
nutida anspråk föråldrade, och en ombyggnad därav
kommer att framtvingas i den mån utflyttning sker
till de nya bostadsområdena i stadens periferi.
Staden har därvid möjlighet att i god tid förbereda om-
gestaltningen av dessa gamla bostadsområden till ett
modernt affärsområde med den rymlighet som
framtiden kommer att kräva.
Beskrivning av förslaget.
De i förslaget ingående Tiuvudtrafiklederna i
öst-väst-Ug riktning äro följande:
Tunnelgatan vidgas på redan beslutat sätt till 18 m
från Vasagatan till ingången av tunneln.
Kungsgatan bibehålles med nuvarande bredd med
undantag av föreslagen vidgning invid Stureplan.
Klarabergsgatan vidgas till en bredd av 26 m. Genom
sitt centrala läge synes denna gata vara i särskild grad
lämpad att tillsammans med Hamngatan bliva det
centrala huvudtrafikstråket i öst-västlig riktning genom
stadsdelen. Förutsättningen härför är dock att dess
fortsäitning väster ut fullföljes medelst viadukt Över
bangården och Klara sjö till Norr Mälarstrand.
Korsningen med den utdragna Sveavägen har utformats till
en monumental platsbildning på Brunkebergsåsens
krön, från vilken trafiken österut ledes genom den till
26 m vidgade Hamngatan.
Karduansmakaregatan föreslås utbildas till en lokal
huvudtrafikled med en bredd av 2.1 m i öst-västlig
riktning från Stadshusbron på viadukt över järnvägen och
Vasagatan till den framdragna Sveavägen, varifrån
trafiken österut förmedlas via Regeringsgatan och en ny
gata förbi Jakobs kyrka till Arsenalsgatan och ett nytt
broläge vid Karl XII:s torg.
Författarna hava övervägt olika alternativa
sträckningar av denna trafikled. I stort sett samma
trafikfördelning kan erhållas genom en vidgning av
Herkules-gatan och dess framdragande till Sveavägen med
anslutning till Regeringsgatan och en ny gata till Jakobs
kyrka. Oaktat staden här förvärvat ett stort antal
fastigheter torde dock Karduansmakaregatan ge den
bästa stadsplanelösningen. Stadens fastighetsköp vi l
Herkulesgatan bliva ändock icke omotiverade, då denna
gatas vidgning till 16 m i varje fall är önskvärd.
En vidgning av Karduansmakaregatan på norra eller
södra sidan och dess framdragande till den utdragna
Sveavägen med direkt förbindelse till Arsenalsgatan
förbi Jakobs kyrka och till den nya bron över
Norrström giver så stora fördelar, att detta förslag bör
ingående utredas. En vidgning av Karduansmakaregatan
på dess norra sida lämnar arméförvaltningens byggnad
och posthuset oberörda. Däremot göres ingrepp i
Dagens nyheters kvarter och i vattenfallsstyrelsens
fastighet. Tankes emellertid regleringen först i en framtid,
kunna dessa hinder icke tillmätas någon avgörande
betydelse.
En vidgning av Karduansmakaregatan på södra sidan
berör arméförvaltningens byggnad, Svenska dagbladet
och posthuset men kräver icke någon marklösen vid
Tegelbacken. Ett successivt Utbyggande synes här
vara möjligt.
Genom detta förslag frilägges på ett naturligt sätt
Jakobs kyrkas vackra gavelfasad och kommer att bliva
ett värdefullt inslag i stadsbilden.
Jakobsgatan och Strömgatan. Jakobsgatans
utbildande till en lokal huvudtrafikgata hava
förslagsställarna icke ansett lämpligt på grund av svårigheten att
därifrån erhålla bekväma förbindelser till den nya
gätu-bron vid Tegelbacken och svårigheten att erhålla
lämplig anslutning österut. Förslaget innebär sålunda
endast en vidgning till 12 m bredd.
Beträffande Strömgatan har förslaget upptagit
anordnandet av en genomgående trafikled för
västergående trafiken i nedsänkt läge på terrass under
gatuplanet från Operan under brofästena till Tegelbacken.
Åtgärderna för den nord^-sydliga trafiken äro följande:
Vasagatan bibehålles oförändrad med underfart för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
