- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 8. 24 febr. 1934 - Stadsplanetävlingen för nedre Norrmalm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24 FEBR. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 71

ska städer, framför allt i England, Tyskland och Schweiz, kan man icke i Stockholm räkna med någon bestämd avgränsning mellan affärs- och bostadsområdena. Även inom de delar av det inre stadsområdet, som i huvudsak användas till bostadsändamål, finnas i Stockholm butiker i stort antal, vilket innebär en mindre lycklig sammanblandning av bostads- och affärsområden. Med all sannolikhet bör man i Stockholm räkna med att detaljhandeln ej liksom hittills kommer att spridas på ett så stort antal mindre företag utan koncentreras till större enheter, vilka eftersträva en förläggning till stadens centrum. Cityområdets utformning bör taga hänsyn härtill.

Trafikförhållanden.
En betydelsefull faktor att räkna med är behovet av ökat utrymme för trafiken. För närvarande finnes i Stockholm 1 bil på 27 invånare och i hela Sverige 1 : 41. Motsvarande förhållande är i t. e. New York 1 : 6,5 och i hela U. S. A. 1 : 5,1. Det är icke orimligt att inom överskådlig tid räkna med en avsevärd förstoring av den svenska bilparken.

Utbredningen av stadsområdet och utflyttningen från stadens centrum till villastäderna i stadens omgivning kommer även att öka trafiken till och från affärscentrum. Allt detta synes ställa oerhörda krav på rymligheten inom ett cityområde som skall motsvara framtidens krav. En radikal vidgning av flertalet trafikleder till önskvärd bredd anse förslagsställarna dock endast i undantagsfall nu vara ekonomiskt möjlig inom detta stadsparti.

Skulle Stockholm så tilltaga i storlek att en utvidgning av cityområdet blir nödvändig, torde denna utvidgning i första rummet sträcka sig över närliggande delar av Östermalm. När detta en gång i framtiden kan komma att inträffa, torde en stor del av den gamla bostadsbebyggelsen därstädes vara mogen att rivas och kan då bliva ersatt med ett efter moderna principer utformat affärsområde med den rymlighet som då kommer att krävas. Det har därför ansetts vara en huvudsaklig uppgift att nu skapa goda genomgående trafikleder och hava utformat förslaget härefter. Nödvändigt torde även vara att från stadens sida omedelbart åtgärder vidtagas för att giva ökat utrymme för bilparkering och bilgaragering i centrum.

Bebyggelsens intensitet.
Förslagsställarna anse det icke vara framsynt att vid gatuvidgning medgiva högre bebyggelse i den utsträckning att byggnadsvolymen ökas. Önskvärt är att gatuarealen ökas i förhållande till den medgivna byggnadsvolymen. Endast då kan stadsplanen komma att tjäna sitt ändamål. Det vore därför icke välbetänkt att medgiva högbebyggelse inom området annat än i undantagsfall. Sker detta framtvingas en förstoring av affärsområdet i plan i stället för i höjd, vilket avgjort bör vara för staden förmånligt.

Såsom tidigare anförts synes den naturliga utvidgningen av affärsområdet komma att ske över invidliggande delar av nedre Östermalm, De gamla bostadskvarteren inom denna stadsdel äro enligt nutida anspråk föråldrade, och en ombyggnad därav kommer att framtvingas i den mån utflyttning sker till de nya bostadsområdena i stadens periferi. Staden har därvid möjlighet att i god tid förbereda omgestaltningen av dessa gamla bostadsområden till ett modernt affärsområde med den rymlighet som framtiden kommer att kräva.

Beskrivning av förslaget.
De i förslaget ingående huvudtrafiklederna i öst-västlig riktning äro följande:

Tunnelgatan vidgas på redan beslutat sätt till 18 m från Vasagatan till ingången av tunneln.

Kungsgatan bibehålles med nuvarande bredd med undantag av föreslagen vidgning invid Stureplan.

Klarabergsgatan vidgas till en bredd av 26 m. Genom sitt centrala läge synes denna gata vara i särskild grad lämpad att tillsammans med Hamngatan bliva det centrala huvudtrafikstråket i öst-västlig riktning genom stadsdelen. Förutsättningen härför är dock att dess fortsäitning väster ut fullföljes medelst viadukt över bangården och Klara sjö till Norr Mälarstrand. Korsningen med den utdragna Sveavägen har utformats till en monumental platsbildning på Brunkebergsåsens krön, från vilken trafiken österut ledes genom den till 26 m vidgade Hamngatan.

Karduansmakaregatan föreslås utbildas till en lokal huvudtrafikled med en bredd av 21 m i öst-västlig riktning från Stadshusbron på viadukt över järnvägen och Vasagatan till den framdragna Sveavägen, varifrån trafiken österut förmedlas via Regeringsgatan och en ny gata förbi Jakobs kyrka till Arsenalsgatan och ett nytt broläge vid Karl XII:s torg.

Författarna hava övervägt olika alternativa sträckningar av denna trafikled. I stort sett samma trafikfördelning kan erhållas genom en vidgning av Herkulesgatan och dess framdragande till Sveavägen med anslutning till Regeringsgatan och en ny gata till Jakobs kyrka. Oaktat staden här förvärvat ett stort antal fastigheter torde dock Karduansmakaregatan ge den bästa stadsplanelösningen. Stadens fastighetsköp vid Herkulesgatan bliva ändock icke omotiverade, då denna gatas vidgning till 16 m i varje fall är önskvärd.

En vidgning av Karduansmakaregatan på norra eller södra sidan och dess framdragande till den utdragna Sveavägen med direkt förbindelse till Arsenalsgatan förbi Jakobs kyrka och till den nya bron över Norrström giver så stora fördelar, att detta förslag bör ingående utredas. En vidgning av Karduansmakaregatan på dess norra sida lämnar arméförvaltningens byggnad och posthuset oberörda. Däremot göres ingrepp i Dagens nyheters kvarter och i vattenfallsstyrelsens fastighet. Tänkes emellertid regleringen först i en framtid, kunna dessa hinder icke tillmätas någon avgörande betydelse.

En vidgning av Karduansmakaregatan på södra sidan berör arméförvaltningens byggnad, Svenska dagbladet och posthuset men kräver icke någon marklösen vid Tegelbacken. Ett successivt utbyggande synes här vara möjligt.

Genom detta förslag frilägges på ett naturligt sätt Jakobs kyrkas vackra gavelfasad och kommer att bliva ett värdefullt inslag i stadsbilden.

Jakobsgatan och Strömgatan. Jakobsgatans utbildande till en lokal huvudtrafikgata hava förslagsställarna icke ansett lämpligt på grund av svårigheten att därifrån erhålla bekväma förbindelser till den nya gatubron vid Tegelbacken och svårigheten att erhålla lämplig anslutning österut. Förslaget innebär sålunda endast en vidgning till 12 m bredd.

Beträffande Strömgatan har förslaget upptagit anordnandet av en genomgående trafikled för västergående trafiken i nedsänkt läge på terrass under gatuplanet från Operan under brofästena till Tegelbacken.

Åtgärderna för den nord-sydliga trafiken äro följande:
Vasagatan bibehålles oförändrad med underfart för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free