Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TEKNISK TIDSKRIFT
24 FEBR. 1934
den genomgående körtrafiken i korsningen med
Kungsgatan.
Vasabron tankes borttagen och ersatt med en ny
central bro från Tegelbacken till Riddarholmen utmed
järnvägen.
Drottninggatan bibehålles såsom en lokal
gångtrafikgata.
Sveavägens neddragande till Gustav Adolfs torg
måste anses vara ett konsekvent fullföljande av den
ursprungliga tanke som låg till grund för dess intagande
i stadsplanen. Det största hindret häremot ur
stadsplanesynpunkt har med fog ansetts vara att den
södergående trafiken härigenom skulle tvingas ned till den
trånga passagen över Norrbro, vilken icke är tillfyllest
för att mottaga denna trafik. Likaså har det ansetts
vara angeläget att Gustav Adolfs torg frilägges från
genomgående trafik och gives det lugn, som är
önskvärt för gångtrafiken på denna representativa plats.
Dessa svårigheter anse sig förslagsställarna hava
övervunnit genom anordnandet av den nya trafikplatsen
i korsningen av Sveavägen och Karduansmakaregatan.
Den södergående trafiken från Sveavägen ledes
härigenom på ett naturligt sätt förbi Jakobs kyrka till
Arsenalsgatan och den nya bron över Norrström och
lämnar Norrbro oberörd. Likaledes kommer den
norrgående trafiken från Skeppsbron att automatiskt ledas
in på den nya bron till Karl XII:s torg för att fördela
sig till Sveavägen, Kungsträdgårdsgatan och
Arsenalsgatan utan attj passera Gustav Adolfs torg. Den
sydligaste delen av Sveavägen kommer efter förslagets
genomförande endast att få karaktär av en lokal
affärsgata. Genom utbildandet av fasaderna på ömse sidor
med gångbanorna lagda i arkader kan detta gatuparti
givas en monumental utformning. Sveavägens
neddragande till Gustav Adolfs torg på föreslaget sätt
kommer sålunda icke att dit nedföra den genomgående
körtrafiken.
Författarna anse det angeläget att stadsplanen
utformas med hänsyn till behovet att erhålla en .central
huvudgata för gångtrafiken från norr till söder.
Drottninggatan, Malmtorgsgatan och Regeringsgatan fylla
icke detta behov. Med tillkomsten av den neddragna
Sveavägen erhålles däremot en central affärsgata av
stora mått.
Ytterligare en synpunkt förtjänar att framhållas.
Skulle Sveavägen endast nedföras till Hamngatan
kommer stadens inkomst av tomtförsäljning vid Sveavägen
avgjort bliva mindre än om gatan framdrages till
Gustav Adolfs torg. Först då kommer denna gata att
bliva den stora representativa affärsgatan i centrum
som för eftervärlden kommer att vittna om den
storhetstid i Stockholms byggnadshistoria som den
nuvarande tiden utgör.
I fonden av Sveavägens norra avslutning föreslås
plats för ett nationalmonument utformat som ett
pan-teon till minnet av framstående svenska män och
kvinnor.
Det har gjorts gällande att ’Sveavägens framdragande
till Gustav Adolfs torg skulle förstöra torgets norra
fasad. Förslaget innebär att den sydligaste delen av
Sveavägen gives en bredd av endast 18 m msd trottoarer i
arkad på båda sidor. Därjämte vidgas Malmtorgsgatan
till 16 m på västra sidan för att giva större utrymme
för trafiken i mynningen mot Fredsgatan. Härigenom
möjliggöres en symmetrisk uppbyggnad av Gustav Adolfs
torgs norra sida. För att förmedla trafiken från
Skeppsbron norr och öster ut föreslås en ny bro över
Strömmen till Karl XII:s torg. Här finnes rymlig plats för
trafikens fördelning. Spårvägstrafiken i n^rr-sö"er kan
i framtiden hänvisas till tunnel under Strömmen med
det läge som antydes på kartan. Ett bevarande av
Kungsträdgården från korsande trafikleder anses vara
angeläget. I förslaget lämnas även detta parkområde
oberört med undantag för gat u vidgningar utmed
Hamngatan och Kungsträdgårdsgatan. Arsenalsgatans
vidgning till 26 m kan mel fördel ske medelst växelvis
ingrepp i kvarteren utmed dess norra och fodra sida.
Handelsbanken har för utvidgning inköpt
bredvidlig-gande fastighet i kvarteret Fersenska terrassen, varför en
igenläggning av Grevegrändens norra del föreslås.
Norrlandsgatan har föreslagits vidgad ytterligare från
nuvarande 16 m till 21 m. Även om denna gata måhända
ej bör få karaktären av genomgående trafikled är det
dock angeläget att då nu en vidgning därav i varje fall
skall ske bredden tilltages så att behovet av
trafikut-ivnmie i denna trakt tillgodoses. Stureplan har givits
större bredd samtidigt som Biblioteksgatan norr därom
delvis igenlagts mellan kvarteren Ladugårdsgrinden och
Landbyska verket. Härigenom kan vid nybyggnad på
Anglais tomt det icke vara behövligt att indraga
fasaden åt Stureplan.
Parkering och garage.
För underlättande av bilparkering iirm stadsdelen
kan staden medverka på följande sätt:
1) Genom medgivande av parkering på gator och
öppna platser. 21) Genom anordnandet av större
underjordiska parkeringsplatser. 3) Genom att vid
för:älj-ning av centrala affärskvarte . framtvinga an rdnandet
av garageutrymmen i källarvåningarna. 4) Genom att
medverka till byggandet av garagebyggnader på härför
lämpliga platser, avsedda att förvaltas av enskilda eller
bilklubbar.
Förslaget innebär att parkering på gator och öppna
platser i möjligaste mån inskränkes att No ra
Latin-läroverkets gård över- och underbygges med en
garage-byggnad, på vars tak skolgården förlägges, samt att
Hö-torget och Brunkebergstorg underbyggas med garage, att
vid nybyggnader på vissa centralt belägna
affärskvarter såsom vid Tegelbacken och vid Sveavägen anordnas
garage i källarna, samt slutligen att i kv. Jericho
bygges en större garagebyggnad på tomtmark, SDHI har
centralast möjliga läge i förhållande till Stureplan och som
därtill tillhör den sannolikt billigaste tomtmarken i
denna trakt. Även med hänsyn till trafiklederna synes
detta läge utmärkt väl lämpa sig för ett storgarage.
SAM ANNER f.
Med Sam Anners bortgång förlorade vår praktiska
järnhantering en bland sina bästa män. Han gick sin
väg fram i livet lugnt och försynt, och mången gick
kanske därför förbi honom utan vetskap om, vad han
innerst inne betydde. Men de, som lärde känna
honom, lärde känna en man, som satt inne med
mycket vetande, en kunnig och omutligt rättrådig
man, som såg saken först och sig själv i andra
rummet.
Redan som skolpojke, där han gick i Skara
läroverk, och där han tog studenten 1901, gjorde han
sig bemärkt för begåvning och självständighet.
Hans håg låg åt ingenjörsbanan, och under skoltiden
sysslade han med en del laboratorieexperiment, som
gåvo prov på originalitet och skarpsinne. Efter
avlagd examen vid bergshögskolan 1905 innehade han
ett Jernkontorets arbetsstipendium 1906, erhöll året
därpå anställning vid Horndals järnverk, först som
kemist, därefter som hyttingenjör, blev 1920
chefsingenjör för hyttor och ståltillverkningen vid
Forsbacka järnverk, där han bland annat inlade stora
förtjänster vid genomförandet av rening av
masugnsgas. 1929 blev Anner chefsmetallurg vid Sandvikens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
