Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FEBR. 1934
TEKNISK TIDSKRIFT
73
jernverk, på vilken post han kvarstod till sin död
den 24 jan. 1934.
De tjänster Anner gjorde det järnverk, han sist
tjänade, äro högst betydande. Utom gedigna
tekniska kunskaper hade han i alldeles särskilt hög grad
ekonomiskt sinne, det låg honom i blodet, det var
ingenting genom studier förvärvat utan hos honom
inneboende. Av vilket värde en sådan kraft är för
ett verk i en tid, då det är viktigare ä.n någonsin
att smidigt anpassa tillverkningen efter
förhållanden, som ge nya situationer för så gott som varje
dag, säger sig självt.
Anner hade en mycket stor förmåga av
observation, hans vetande byggdes upp på under en lång
följd av år gjorda iakttagelser och kloka
överväganden och kombinationer, stålhanteringen var,
som för få, något för honom inlevt. Han hade i hög
grad de för en metallurg så värdefulla egenskaperna
lugn och segt handlande, och han behärskade
stål-framställningsprocessen, ävensom masugnstekniken
på ett utomordentligt sätt.
Hans rika erfarenheter kommo väl till pass vid
utformningen av det nya elektrostålverket vid
Sandvikens järnverk, och det är att beklaga, att det ej
blev honom förunnat att leda dess nu förestående
igångsättning. Då han låg och kämpade med döden
.- dödsorsaken var en abscess intill levern, som
förorsakade allmän förgiftning i blodet - och tankarna
gingo tillbaka till arbetet, och han fick höra
erkänn-samma ord för sin sista insats, vid det nya
elektrostålverket, spred det sig som ett ljust skimmer över
hans drag.
En av hans intimaste vänner i ingenjörskretsar
skriver med anledning av hans bortgång i ett brev:
"’Sam Anner - som jag känt honom.. Lugn och blid
med en stilla, värmande humor. Fin och försynt,
alltid redo att bistå andra, bar han egna sorger och
bekymmer inom sig själv. Hans livssyn var
allvarlig. Hans väg var arbetets, men hans intressen voro
många och höjde sig långt över vardagens omsorger.
Hans karaktär var ädelt stål, hans vänskap var
guld, gedigen, varaktig, oföränderlig till slutet."
Lym.
NOTISER
Förslag till lag om mått och vikt. I proposition (nr
97) har regeringen föreslagit riksdagen att antaga ett
förslag till lag om mått och vikt, avsedd att ersätta
förordningen av år 1885.
Den nu framlagda förslaget grundar sig i allt
väsentligt på ett förslag, som 1931 framlades av särskilda
sakkunniga och vilket jämte vissa yttranden på sin tid
refererades i Teknisk tidskrift (1932, sid. 90 och 145).
I likhet med de sakkunniga har finansministern
ansett det lämpligt att uppdela författningsmaterialet på
en lag om mått och vikt samt ett antal i administrativ
väg utfärdade förordningar.
I det följande skola i korthet beröras de avvikelser
som föreligga mellan departementsförslaget och de
sakkunnigas förslag.
I definitionen å mätnings- och vägningsredskap har
en viss jämkning skett, varigenom begreppen kommit att
omfatta varje redskap, som är avsett för mätning och
Vägning eller eljest för sådant ändamål användes. Den
av de sakkunniga använda benämningen "nationella pro*’
totyper" har i departementsförslaget ändrats till "riks^
prototyper". Departementsförslaget har i stället för
ordet "rnassa" ordet vikt, dock ej i definitionen å
"Vägning", där båda benämningarna förekomma jämsides.
De sakkunnigas indelning av justeringen i
nyjuste-ring och omjustering återfinnes även i
departementsförslaget. Den auktorisering av ordet "kröning", som
teknologföreningens granskningskommitté föreslog, har
sålunda ej kommit till stånd.
I de yttranden som inkommit med anledning av de
sakkunnigas förslag är det egentligen endast beträffande
justeringstvånget och den periodiska omjusteringen som
divergerande åsikter kommit till synes.
Finansministern anser i likhet med de sakkunniga,
att justeringsplikten bör omfatta ej blott mätning och
Vägning i samband med att varor avlämnas eller
mottagas efter mått och vikt utan även mätning och Vägning
i andra fall, då ekonomiskt anspråk skall beräknas efter
mått eller vikt. Finansministern har emellertid i
likhet med vad som allmänt uttalats i remiss-svaren
ansett, att från justeringsplikten bör undantagas sådan
mätning och Vägning, som tillfälligtvis kan förekomma
vid uppgörandet av rent privata mellanhavanden.
Grosshandel och industri äro alltså i lagförslaget ej
undantagna från justeringstvånget.
I spörsmålet angående periodrisk- emjustering h-a
under remissen olika meningar uttalats, försåvitt
omjusteringen avser vågar. De sakkunniga hade här föreslagit,
att sådan omjustering skulle äga rum vid vart annat
år återkommande, av vederbörande
besiktningsmyndigheter anordnade besiktningar å platser, där vågarna
funnes. Omjusteringen skulle under mynt- och
juste-ringsverkets ledning handhavas av särskilta
besiktningsmän, och riket skulle indelas i distrikt av sådan
storlek, att varje besiktningsman skulle under loppet av
ett år hinna genomresa halva distriktet. Kostnaden för
förfarandet skulle täckas genom avgifter för vågarna;;
omjustering.
De sakkunnigas förslag har i denna del biträtts av.
mynt- och justeringsverket, medan däremot
kommerskollegium l likhet med flertalet hörda representanter
för näringslivet avstyrkt detsamma. Finansministern
har i överensstämmelse med den av kommerskollegium
hävdade uppfattningen stannat vid att icke på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
