Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 74 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 24 febr. 1934 - Notiser - Förslag till lag om mått och vikt - Gussolitmetoden för svetsning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

74 TEKNISK TIDSKRIFT 24 FEBR. 1934

punkt föreslå någon ny ordning. De anmärkningar rörande polismyndighetens kontroll av vågarna som framställts och vilkas riktighet finansministern ej velat bestrida, torde komma att förlora sin aktualitet genom den förbättrade kontroll statspolisen kan utöva.

Finansministern har vidare funnit det erforderligt att, på sätt i ett flertal yttranden, däribland teknologföreningens granskningskommittés, söka undanröja de olägenheter, som skulle uppstå, därest en näringsidkare nödgades vara avstängd från bruket av ett reparerat redskap, intill dess nyjustering kan äga rum. I departementsförslaget föreskrives (i enlighet med vad kommerskollegium och mynt- och justeringsverket föreslagit), att innehavare av reparerat redskap medgives rätt att nyttja detta, sedan anmälan om reparation skett hos vederbörlig justeringsmyndighet, allt under förutsättning att redskapet icke utan olägenhet kan insändas till nämnda myndighet. Någon auktorisation av vågreparatörer, som exempelvis teknologföreningens kommitterade tänkt sig, anser däremot finansministern ej böra förordas.

Det av de sakkunniga föreslagna stadgandet angående verkan av justering vid tvist har icke upptagits i departementsförslaget. Vad slutligen angår bestämmelserna angående straff för överträdelse av vissa stadganden i lagen, har vad i sakkunnigförslaget säges om åklagar- och angivarandel i bötesbeloppen ej intagits i departementsförslaget.

Den nya lagen föreslås skola träda i kraft den l juli 1935.

Gussolitmetoden för svetsning. I dagarna har svenskt patent beviljats å en av dr-ing. Hans Klopstock uppfunnen metod för avlägsnande av håligheter, räfflor och sprickor i järn-, stål- och aducergods jämte material för genomförande av metoden.

I patentbeskrivningen framhålles, att de hittills använda metoderna för lagning av gjutgods äro antingen svetsning vid en temperatur av ca 1200° eller hård-, resp. mjuklödning vid 850°, resp. 250°. Förstnämnda metod har den olägenheten, att kastningar kunna uppstå i arbetsstyckena på grund av den höga temperaturen, varjämte grundmaterialets struktur undergår en avsevärd förändring och de svetsade ställena genom syreupptagande bliva till färgen olika det omgivande materialet och dessutom hårda och svårarbetade. Färgolikheten vidlåder även de genom lödning lagade ställena, varjämte på grund av lödmaterialets mjukhet dessa ställen ha betydligt lägre slitstyrka och repningshårdhet än grundmaterialet.

Den nya metoden, kallad Gussolitmetoden, innebär, att under uppvärmning av det skadade stället på gjutstycket till rödglödgning (ca 850°) och samtidig användning av ett kraftigt reducerande flussmedel en lätt

Fig. 1 Mikrofotografi av Gussolitsvets (300 ggr förstoring). T. v. svetsmaterial, i mitten blandningskristaller, t. h. oförändrat grundmaterial.

smältbar och slaggfritt flytande smältstav av gjutjärn nedsmältes med en efter ytan eller i liten vinkel mot denna styrd låga, vilken lämpligen omger smältstaven, så att den flytande metallen sprides över grundmaterialets yta i en bred ström.

Metoden säges medföra följande tekniska fördelar:
En mycket god sammanbindning erhålles mellan grundmetallen och den påsmälta metallen genom en zon av blandningskristaller i skiljeytan (fig. 1). Grundmetallen undergår däremot inga som helst strukturändringar.

Fig. 2. Med Gussolitsvetsning lagad spricka i turbinhus.

Genom den relativt obetydliga uppvärmningen av grundmetallen förhindras kastningar och ytterligare spänningar i arbetsstycket. Det på- eller ingjutna materialet är homogent, tätt, filbart och av samma färg som grundmetallen, vilka förhållanden bero på det speciella sättet att styra lågan. I många fall kan förvärmning av gjutstycket utelämnas, och där sådan är nödvändig eller lämplig kan den äga rum vid så låg temperatur, att fara för kastningar undgås.

Bland de specialfall, där metoden anses lämplig, omnämnas följande: Om de ihåliga ställena sträcka sig mycket djupt, så kunna dessa i bottnen utom med gjutlod förses även med hårdlod, gjutsvetsningsstavar eller andra fyllnadsämnen. Efter reduktion av den tillförda metallytan med gjutlödpasta överdrages denna med ett metallöverdrag i en tjocklek som svarar mot arbetsmånen på gjutstycket. Metoden kan även användas, då det gäller att överdraga glidytor av stål eller smidesjärn (ex. prismastyrningar i verktygsmaskiner, ventilsäten av stål i cylinderhuvuden, glidytor å tvärstycksbanor) med tunna metallöverdrag.

De vid metoden använda smältstavarna bestå av gjutjärn av finkornig och likformig struktur med grafithalten fint och likformigt fördelad i strukturen. En dylik stav bildar vid nedsmältningen tunnflytande droppar. Den gynnsamma verkan vid svetsningen förklaras av uppfinnaren genom förloppet vid dropparnas bildande. Enligt järnkoldiagrammet sjunker smältpunkten hos undereutektiska smältor med stigande kolhalt. Vid en och samma temperatur äro även smältor med högre kolhalt mera tunnflytande. Är kolfördelningen i smältstaven mycket oregelbunden, kommer nedsmältningen att ske lättast och snabbast i områdena nära grafitinkrusteringarna. Då en droppe av sådant material avskiljer sig, kommer den att medföra mindre genomsmälta delar, som göra droppen mera segflytande. Är grafithalten däremot jämnt och fint fördelad i staven, finnas förutsättningar för ett snabbt nedsmältande av tunnflytande droppar vid uppvärmning till lägsta möjliga temperatur, förutsatt att medelkolhalten icke är för låg. De metoder som användas för framställning av högvärdigt gjutjärn kunna tillämpas även vid framställning av nämnda smältstavar. Även andra metoder, som genom användning av smältöverhettning eller på annan väg kunna framkalla en fin grafitfördelning, äro användbara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>