Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT
24 FEBR. 1934
punkt föreslå någon ny ordning. De anmärkningar
rörande polismyndighetens kontroll av vågarna som
framställts och vilkas riktighet finansministern ej velat
bestrida, torde komma att förlora sin aktualitet genom den
förbättrade kontroll statspolisen kan utöva.
Finansministern har vidare funnit det erforderligt
att, på sätt i ett flertal yttranden, däribland
teknologföreningens granskningskommittés, söka undanröja de
olägenheter, som skulle uppstå, därest en näringsidkare
nödgades vara avstängd från bruket av ett reparerat
redskap, intill dess nyjustering kan äga rum. I
departementsförslaget föreskrives (i enlighet med vad
kommerskollegium och mynt- och justeringsverket
föreslagit), att innehavare av reparerat redskap medgives rätt
att nyttja detta, sedan anmälan om reparation skett hos
vederbörlig justeringsmyndighet, allt under
förutsättning att redskapet icke utan olägenhet kan insändas till
nämnda myndighet. Någon auktorisation av
vågreparatörer, som exempelvis teknologföreningens kommitterade
tänkt sig, anser däremot finansministern ej böra
förordas.
Det av de sakkunniga föreslagna stadgandet
angående verkan av justering vid tvist har icke upptagits i
departementsförslaget. Vad slutligen angår
bestämmelserna angående straff för överträdelse av vissa
stadganden i lagen, har vad i sakkunnigförslaget säges om
åklagar- och angivarandel i bötesbeloppen ej intagits i
departementsförslaget.
Den nya lagen föreslås skola träda i kraft den l juli
1935.
Gussolitmetoden för svetsning. I dagarna har svenskt
patent beviljats å en av dr-ing. Hans Klopstock
uppfunnen metod för avlägsnande av håligheter, räfflor och
sprickor i järn-, stål- och aducergods jämte material för
genomförande av metoden.
I patentbeskrivningen framhålles, att de hittills
använda metoderna för lagning av gjutgods äro antingen
svetsning vid en temperatur av ca 1200 ° eller hård-,
resp. mjuklödning vid 850°, resp. 250°. Förstnämnda
metod har den olägenheten, att kastningar kunna
uppstå i arbetsstyckena på grund av den höga temperaturen,
varjämte grundmaterialets struktur undergår en
avsevärd förändring och de svetsade ställena genom
syreupptagande bliva till färgen olika det omgivande materialet
och dessutom hårda och svårarbetade. Färgolikheten
vidlåder även de genom lödning lagade ställena,
varjämte på grund av lödmaterialets mjukhet dessa ställen
ha betydligt lägre slitstyrka och repningshårdhet än
grundmaterialet.
Den nya metoden, kallad Gussolitmetoden, innebär,
att under uppvärmning av det skadade stället på
gjutstycket till rödglödgning (ca 8>5>0°) och samtidig
användning av ett kraftigt reducerande flussmedel en lätt
£*#*£..*?
smältbar och slaggfritt flytande smältstav av gjutjärn
nedsmältes med en efter ytan eller i liten vinkel mot
denna styrd låga, vilken lämpligen omger smältstaven,
så att den flytande metallen sprides över
grundmaterialets yta i en bred ström.
Metoden säges medföra följande tekniska fördelar:
En mycket god sammanbindning erhålles mellan
grundmetallen och den påsmälta metallen genom en zon av
blandningskristaller i skiljeytan (fig. 1).
Grundxetal-len undergår däremot inga som helst strukturändringar.
i
Fig. 1. Mikrofotografi av Gussolitsvets (300 ggr
förstoring). T. v. svetsmaterial, i mitten
blandningskristaller, t. h. oförändrat grundmaterial.
Fig. 2. Med Gussolitsvetsning lagad spricka i turbinhus.
Genom den relativt obetydliga uppvärmningen av
grund-metallen förhindras kastningar och ytterligare
spänningar i arbetsstycket. Det på- eller ingjutna
materialet är homogent, tätt, filbart och av samma färg som
grundmetallen, vilka förhållanden bero på det speciella
sättet att styra lågan. I många fall kan förvärmning av
gjutstycket utelämnas, och där sådan är nödvändig eller
lämplig kan den äga rum vid så låg temperatur, att fara
för kastningar undgås.
Bland de specialfall, där metoden anses lämplig,
omnämnas följande: Om de ihåliga ställena sträcka sig
mycket djupt, så kunna dessa i bottnen utom med
gjut-lod förses även med hårdlod, gjutsvetsningsstavar eller
andra fyllnadsämnen. Efter reduktion av den tillförda
metallytan med gjutlödpasta överdrages denna med ett
metallöverdrag i en tjocklek som svarar mot arbetsmanen
på gjutstycket. Metoden kan även användas, då det
gäller att överdraga glidytor av stål eller smidesjärn (ex.
prismastyrningar i verktygsmaskiner, ventilsäten av stål
i cylinderhuvuden, glidytor å tvärstycksbanor) med
tunna metallöverdrag.
De vid metoden använda smältstavarna bestå av
gjutjärn av finkornig och likformig struktur med
grafit-halten fint och likformigt fördelad i strukturen. En
dylik stav bildar vid nedsmältningen tunnflytande
droppar. Den gynnsamma verkan vid svetsningen förklaras
av uppfinnaren genom förloppet vid dropparnas
bildande. Enligt järnkoldiagrammet sjunker smältpunkten
hos undereutektiska smältor med stigande kolhalt. Vid
en och samma temperatur äro även smältor med högre
kolhalt mera tunnflytande. Är kolfördelningen i
smält-staven mycket oregelbunden, kommer nedsmältningen
att ske lättast och snabbast i områdena nära
grafit-inkrusteringarna. Då en droppe av sådant material
avskiljer sig, kommer den att medföra mindre
genomsmälta delar, som göra droppen mera segflytande. Är
grafithalten däremot jämnt och fint fördelad i staven,
finnas förutsättningar för ett snabbt nedsmältande av
tunnflytande droppar vid uppvärmning till lägsta
möjliga temperatur, förutsatt att medelkolhalten icke är för
låg. De metoder som användas för framställning av
högvärdigt gjutjärn kunna tillämpas även vid
framställning av nämnda "sm alt stavar. Även andra metoder, som
genom användning av smältöverhettning eller på annan
väg kunna framkalla en fin grafitfördelning, äro
användbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
