Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som exempel på kinkiga svetsningsfall, där metoden
kommit till användning, visas i fig. 2 övre halvan av
huset till en Parsonsturbin, som lagats med
Gussolit-svetsning.
Nya anläggningar vid Malmö gasverk. För en
beräknad kostnad av 880 000 kr. pågår f. n. vid Malmö stads
gasverk utförandet av dels en
horisontalkammarugnsanläggning för avgasning av 140 ton kol (motsvarande
ca 52 000 m3 gas) pr dygn samt dels en generator- och
en kolberedningsanläggning.
I fråga om större gasverk synes man nu alltmera
allmänt övergå till horisontalkammarugnar med
anordningar för undereldning med alternativt generator- eller
stenkolsgas. Genom växling av undereldningsgas
vinnes möjlighet att i viss mån avpassa gas- och
kokstillverkningen efter behovet. Horisontalkammarugnarna
anses överlägsna vertikalkammarugnarna ifråga om den
erhållna koksens kvalitet och fördelaktigare fördelning
av styckestorlekarna. Att horisontalkammarugnarna
kräva större utrymme har i föreliggande fall varit utan
större betydelse.
Vid fastställandet av anläggningens storlek utgick
man ifrån en kapacitet av 70 ton kol pr dygn såsom
den minsta möjliga. Sedan anbud infordrats visade det
sig emellertid, att en ökning av kapaciteten med 50 %
förorsakade en merkostnad av endast 24 % och vidare
att en kapacitetsökning med 100 % kunde vinnas mot en
merkostnad av 45 %. Med hänsyn till bl. a.
koksframställningen har man slutligen stannat för den större
anläggningen.
Framdeles tillkommer en ny ånganläggning, baserad
på eldning med den jämförelsevis svårsålda
koksstybben.
Internationell tävling för befordrandet av
kalciumkarbidens och acetylenens användning. De franska
karbidfabrikanterna och internationella karbidsyndikatet i
Genève föranstalta gemensamt en internationell tävling,
som är öppen för alla uppfinnare, forskare och teknici
i samtliga länder. Denna tävling har till ändamål att
belöna studier, avhandlingar och forskningsarbeten, som
hänföra sig till nya användningar eller förbättringar
av redan bekanta förfaringssätt, vilka kunna bidraga till
att befordra kalciumkarbidens, acetylenens och
acety-lensyrgassvetsningens användning med uteslutande av
tillverkningen av kemiska produkter med
utgångspunkt från acetylenen.
Tävlingen börjar den l april 1934 och avslutas den
30 september 1934.
En prissumma av 50 000 franska francs, att fördelas
på ett första pris örn 25 000 francs, ett andra pris om
15 000 francs och två tredje pris om vartdera 5 000 francs,
står till förfogande.
Närmare upplysningar samt tävlingsregler erhållas
efter hänvändelse till Office Central de TAcétyléne et
de la Soudure Autogéne, 32 Boulevard de la Chapelle,
Paris (18éme).
Svenska flottledsförbundet håller sitt 32: a årsmöte
å teknologföreningen den 6-7 mars. överläggningarna
äro denna gång grupperade kring motordriften vid
virkestransport. Den 6 håller sålunda direktör Assar
Gabrielsson föredrag om bilen som virkestransportmedel
och civilingenjör Edward Graham om anskaffnings-,
underhålls- och driftkostnader för olika motor- och
fordonstyper för virkestransport. Ingenjör Axel
Svedlund talar om träkolsdrivna fordonstyper för
virkestransport och civilingenjör Sixten Flach om träkolsgas i
motortransportens tjänst. Den 7 diskuteras förhållandet
mellan flottled och motorväg för virkestransporterna,
varvid inlägg förekomma av major Petrus Silfverbrand
om motortransporternas inkräktande på flottningarna
och åtgärderna däremot, av civilingenjör Nils Ribbing
om samverkan mellan flottning och motortransport, av
major Fritz Ploman om anläggnings- och
underhållskostnader för enkla motorvägar i skog samt av skogschef
Einar Klinga om lastbilen i skogsbrukets tjänst. De
som önska deltaga i överläggningen böra anmäla detta
senast den l mars.
Av utrymmesskäl äga endast ledamöter, ombud för
understödjande ledamöter samt skriftligen inbjudna
tillträde till förhandlingarna.
VATTENFALLSSTYRELSEN 25 AR.
(Forts. fr. sid. 65.)
teriella utveckling. Den ännu olösta frågan om
Vänerns reglering ligger i samma klass, ehuru
svårigheterna här varit av delvis annat slag.
Porjus-verkets tillkomst var liksom tidigare malmbanans ett
bidrag från statens sida till finansieringen av de
norrbottniska malmfälten.
Tillkomsten under ett senare skede av övriga
statskraftverk har närmast inneburit ett fullföljande
av den inslagna vägen. Dels har därigenom
erforderlig kraft tillförts det statliga mellansvenska
kraftnätet, dels har ett par nya kraftdistrikt
organiserats, varav ett i mellersta Norrland, dock icke
av den omfattning att finansieringen erbjudit några
väsentliga svårigheter.
Ett par väsentliga drag må härutöver framhållas
med avseende på den verksamhet som utvecklats
under vattenfallsstyrelsens regi. Det ena har varit
den ambition och framåtanda som städse
kännetecknat arbetet från högsta ledningen och ända ned
till de yngsta funktionärerna. Denna framåtanda har
emellanåt varit mindre lycklig, varom bl. a. de
segslitna norrländska vattenfallsprocesserna samt vissa
friktioner med det mäktiga bondeståndet vittna. Utan
denna framåtanda med åtföljande arbetsglädje och
frihet från statlig byråkratism hade
vattenfallsstyrelsen och dess arbetande krafter dock aldrig lyckats
genomföra sina planer, mycket hade blivit ogjort som
sedan visat sig vara till bestående gagn. Att
vattenfallsstyrelsen liksom många andra i viss omfattning
felbedömde utvecklingen under världskriget och de
närmaste efterkrigsåren är enbart mänskligt!
Det andra väsentliga draget i vattenfallsstyrelsens
verksamhet och närbesläktat med det förra har varit
den djärvhet och vilja att i tekniskt avseende få fram
det bästa möjliga som präglat det skapande arbetet.
Man har icke nöjt sig med att använda redan kända
och beprövade tekniska konstruktioner utan man
har ständigt strävat efter att få fram nya samt
ändamålsenligare och billigare anordningar inom såväl
byggnads- och maskintekniken som på det
elektriska området. Detta har verksamt bidragit till att
vårt land i många avseenden även kommit att stå
såsom ett av föregångsländerna inom själva
kraftverk stekniken.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Östergötlands tekniska förening i Linköping
höll den 27 januari sitt första sammanträde för året å
Stora hotellet i Linköping.
Före sammanträdet gjorde ett 60-tal medlemmar ett
besök vid Svenska järnvägsverkstädernas anläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
